{"id":359,"date":"2017-03-15T16:00:26","date_gmt":"2017-03-15T15:00:26","guid":{"rendered":"http:\/\/forseth.se\/idet\/?page_id=359"},"modified":"2017-03-15T16:01:19","modified_gmt":"2017-03-15T15:01:19","slug":"kronikoren-som-forlorade-ansiktet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/forseth.se\/?page_id=359","title":{"rendered":"Kr\u00f6nik\u00f6ren som f\u00f6rlorade ansiktet"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: center;\">Danskan bakom Kirunabon \u2013 gratistidning.com 2015-06-30<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n<p><span style=\"color: #800000;\"><a href=\"https:\/\/forseth.se\/idet\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/Kirsten-Kjaer.jpeg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-357\" src=\"https:\/\/forseth.se\/idet\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/Kirsten-Kjaer.jpeg\" alt=\"\" width=\"1000\" height=\"876\" srcset=\"https:\/\/forseth.se\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/Kirsten-Kjaer.jpeg 1000w, https:\/\/forseth.se\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/Kirsten-Kjaer-300x263.jpeg 300w, https:\/\/forseth.se\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/Kirsten-Kjaer-768x673.jpeg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><\/span><\/p>\n<style type=\"text\/css\">\n\t<!-- @page { margin: 2cm } P { margin-bottom: 0.21cm } A:link { so-language: zxx } --><br \/>\n\t<\/style>\n<p align=\"CENTER\"><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: HelveticaNeue;\"><span style=\"font-size: 300%;\"><b>Kr\u00f6nik\u00f6ren som f\u00f6rlorade ansiktet<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i><b>Vad \u00e4r det som lockar danskor till Kiruna?<\/b><\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">Vi k\u00e4nner ju alla till fr\u00f6ken <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>Emilie Demant,<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"> som kom fr\u00e5n Danmark till Torne lappmark och redan p\u00e5 t\u00e5get tr\u00e4ffade den blivande v\u00e4nnen <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>Johan Turi<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"> och senare \u00e4ven blev v\u00e4n med <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>Hjalmar Lundbohm.<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"> Men gift blev hon med en <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>Hatt<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"> i Danmark. Efter henne har vi hennes insats vid tillblivelsen av Turis bok <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>Muittalus s\u00e1miid birra<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"> (En bok om samernas liv) 1910 och sin egen <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>Med Lapperne i H\u00f8ijfjeldet<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"> 1913.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">Kanske var det Demant som fick Lappmarken att locka en annan danska, <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>Kirsten Kj\u00e6r,<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"> som ocks\u00e5 satt sina sp\u00e5r i Kiruna. Det var n\u00e4mligen hon, som m\u00e5lade av arbetarledaren <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>Oskar Lindell<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"> p\u00e5 det portr\u00e4tt som h\u00e4nger i Kiruna Folkets hus. I f\u00f6rra veckans kr\u00f6nika gav undertecknad en helt annan konstn\u00e4r den \u00e4ran. S\u00e5ledes avsl\u00f6jade jag avgrundsdjup okunskap och har f\u00f6rlorat ansiktet, fast jag varken \u00e4r japan eller kines.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">Ty jag har m\u00e4rkt, att folk tror att jag \u00e4r en kunnig typ. De l\u00e4ser mina filmkr\u00f6nikor, och d\u00e5 \u00e4r man ju en kulturknutte som b\u00f6r ha reda f\u00f6r sig. Men d\u00e5 vill jag utf\u00e4rda en varning: allt \u00e4r inte guld som glimmar.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">Jag minns s\u00e5 v\u00e4l en kr\u00f6nik\u00f6r, som skrev b\u00e5de i veckotidningen Metallarbetaren och dagstidningen Arbetet under m\u00e5nga \u00e5r. M\u00e5 hans namn vara gl\u00f6mt, men han skrev mycket trevligt och till synes initierat om k\u00e4nda kultur- och politiska personligheter. N\u00e4stan varje kr\u00f6nika b\u00f6rjade med, att han satt p\u00e5 ett kaf\u00e9 i Tel Aviv eller Paris eller Berlin, d\u00e5 ett bekant ansikte pl\u00f6tsligt syntes i folkm\u00e4ngden och han skyndade sig att tilltala personen i fr\u00e5ga. Det visade sig vara <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>den<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"> upph\u00f6jde poeten eller <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>den<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"> uppr\u00f6rande revolution\u00e4ren, som gick med p\u00e5 att sl\u00e5 sig ned och ta sig en kopp kaffe eller en hutt till ett givande samtal. Det var ingen m\u00e5tta p\u00e5 hur m\u00e5nga fantastiska sammantr\u00e4ffanden denne kr\u00f6nik\u00f6r r\u00e5kade p\u00e5. Det var bara det, att upplevelserna fantiserades ihop p\u00e5 kammaren hemma. Den avsedde kr\u00f6nik\u00f6ren var en bluff.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">En bluff \u00e4r inte jag, i st\u00e4llet kan man bli lite sm\u00e5kunnig genom att vara lyh\u00f6rd och ha \u00f6gonen p\u00e5 skaft. Som med den f\u00f6r mig ok\u00e4nda tavelm\u00e5lerskan fr\u00e5n Folkets hus: den fad\u00e4sen kan repareras genom att \u00e4ra den som \u00e4ras b\u00f6r:<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">F\u00f6dd 1893 p\u00e5 en g\u00e5rd i v\u00e4stra Jylland som dotter till mejeri\u00e4gare ville inte Kirsten Kj\u00e6r falla in i den kvinnoroll som f\u00f6rv\u00e4ntades av henne p\u00e5 landet. S\u00e5 hon l\u00e4mnade hemmet som 14-\u00e5ring och provade p\u00e5 lite av varje; bland annat tog hon handelsexamen, avf\u00e4rdades som sjuksk\u00f6terska i tyska arm\u00e9n i b\u00f6rjan av v\u00e4rldskriget och var s\u00e4llskapsdam p\u00e5 en herrg\u00e5rd med mellanliggande arbeten och pianostudier. Gifte sig som 25-\u00e5ring lite motvilligt med konstn\u00e4r i hemtrakten, pr\u00f6vade sig f\u00e5f\u00e4ngt som sk\u00e5despelare och blev deprimerad. Men 32 \u00e5r gammal tog hon sin mans penslar, m\u00e5lade ett portr\u00e4tt och \u2013 <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>heureka!<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"> \u2013 visste d\u00e4refter vad hon var \u00e4mnad till.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">Efter m\u00e5nga portr\u00e4tt, ett vilt liv i Amerikat, portr\u00e4ttm\u00e5larresor i olika l\u00e4nder, skilsm\u00e4ssa och nylig \u00e4nka efter en sambo som introducerat henne i skandinaviska kulturkretsar gav hennes v\u00e4nner henne en fantastisk femtio\u00e5rspresent 1943: de skulle betala hennes hyra i K\u00f6penhamnsl\u00e4genheten, s\u00e5 att hon skulle ha n\u00e5got att \u00e5terkomma till efter m\u00e5leriresorna, som bland annat f\u00f6rt henne till Lappland ett par \u00e5r mot slutet av fyrtiotalet.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">F\u00f6rre rallaren och Kiruna arbetaref\u00f6renings f\u00f6rste ordf\u00f6rande Oskar Lindell blev d\u00e5 f\u00f6revigad av denna danska dam, som kanske fascinerats av Lindells yviga mustasch. I alla fall blir jag fascinerad av den varje g\u00e5ng jag g\u00e5r f\u00f6rbi portr\u00e4ttet, och jag \u00e4r ju inte ens kvinna.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">V\u00e4nner som betalar ens hyra tycker jag l\u00e5ter som ett trevligt arrangemang. Kj\u00e6rs k\u00e4ra v\u00e4nner gick d\u00e4rtill vidare genom att skapa ett museum med hennes konst. Det fick hon sj\u00e4lv uppleva, eftersom \u00e5ret var 1981 och hon gick bort 1985. Sina sista penseldrag gjorde hon som 91-\u00e5ring, och museet st\u00e5r d\u00e4r \u00e4n idag med bland annat ett annat portr\u00e4tt av den stilige gamle Kirunabon.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">Och hur blir det en filmkr\u00f6nika av detta, d\u00e5? Tja \u2013 Kerstin Kj\u00e6rs museum ligger i en skogskant vid Fr\u00f8strup i Nordjylland ungef\u00e4r som skogsrestaurangen i den r\u00e5barkade danska komedin <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>Blinkande lyktor<\/i><\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"> fr\u00e5n \u00e5r 2000. Fick jag nu riktigt ihop det\u2026?<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #800000;\">\u00a0<\/span><\/p>\n<p align=\"RIGHT\"><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: HelveticaNeue;\"><span style=\"font-size: large;\"><i>Id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\" align=\"RIGHT\"><a href=\"..\/idet\">\u00c5ter<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Danskan bakom Kirunabon \u2013 gratistidning.com 2015-06-30 Kr\u00f6nik\u00f6ren som f\u00f6rlorade ansiktet Vad \u00e4r det som lockar danskor till Kiruna? Vi k\u00e4nner ju alla till fr\u00f6ken Emilie Demant, som kom fr\u00e5n Danmark till Torne lappmark och redan p\u00e5 t\u00e5get tr\u00e4ffade den blivande v\u00e4nnen Johan Turi och senare \u00e4ven blev v\u00e4n med Hjalmar Lundbohm. Men gift blev hon &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/forseth.se\/?page_id=359\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dKr\u00f6nik\u00f6ren som f\u00f6rlorade ansiktet\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":33,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-359","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/359","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=359"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/359\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":361,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/359\/revisions\/361"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=359"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}