{"id":553,"date":"2017-04-06T11:04:29","date_gmt":"2017-04-06T09:04:29","guid":{"rendered":"http:\/\/forseth.se\/idet\/?page_id=553"},"modified":"2017-04-06T11:05:37","modified_gmt":"2017-04-06T09:05:37","slug":"cargo","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/forseth.se\/?page_id=553","title":{"rendered":"Cargo"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: center;\"><span style=\"color: #800000;\">CARGO \u2013 gratistidning.com 2016-04-11<\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><span style=\"color: #800000;\"><a href=\"https:\/\/forseth.se\/idet\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Cargo-2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-554\" src=\"https:\/\/forseth.se\/idet\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Cargo-2.jpg\" alt=\"\" width=\"1024\" height=\"576\" srcset=\"https:\/\/forseth.se\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Cargo-2.jpg 1024w, https:\/\/forseth.se\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Cargo-2-300x169.jpg 300w, https:\/\/forseth.se\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Cargo-2-768x432.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><\/span><\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"CENTER\"><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Gotham-Bold;\"><span style=\"font-size: 300%;\"><b>Cargo<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"CENTER\"><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Gotham-BoldItalic,cursive;\"><span style=\"font-size: large;\"><i><b>Den 12 april 1961 f\u00e4rdades Jurij Gagarin runt jorden i omloppsbana. Dagen blev en sovjetisk helgdag och 2011 antog FN den som Den m\u00e4nskliga rymdfartens internationella dag. Var b\u00f6r den dagen firas om inte i Kiruna?<\/b><\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"LEFT\"><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">Den dagen har Kiruna filmstudio firat med att visa rymdfilm \u00e4nda sedan 2012, d\u00e5 Gagarins dag inf\u00f6ll p\u00e5 en torsdag, som \u00e4r filmstudions dag. I \u00e5r infaller den p\u00e5 en tisdag och firas tillsammans med Rymdr\u00e5det i Kiruna, <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Space Kiruna.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"LEFT\"><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">D\u00e5 ska det visas science fiction-film. En del m\u00e4nniskor tycker inte om s\u00e5dana utan finner det helt ointressant att spekulera i framtid och teknik. Det \u00e4r inte mycket att g\u00f6ra \u00e5t. Andra tycker till exempel inte det \u00e4r intressant att h\u00f6ra om modets utveckling p\u00e5 radio. Smaken \u00e4r olika, men b\u00e5de modetrender och rymdfantasier kan ha n\u00e5got att komma med. Den franske f\u00f6rfattaren <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Jules Verne<\/i><\/span> (1828\u20131905) f\u00f6reb\u00e5dade i flera av sina romaner h\u00e4ndelser eller maskiner, som senare faktiskt intr\u00e4ffade eller byggdes \u2013 som unders\u00f6kningar av jordens inre i <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Till jordens medelpunkt<\/i><\/span> 1864 (mer fiction \u00e4n science), rymdf\u00e4rder i <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Fr\u00e5n jorden till m\u00e5nen<\/i><\/span> 1865, unders\u00f6kningar av Arktis i <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Kapten Hatteras resa till Nordpolen<\/i><\/span> 1866, l\u00e5ngf\u00e4rdsub\u00e5tar som Nautilus i <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>En v\u00e4rldsomsegling under havet<\/i><\/span> 1870 med flera, med flera. Han hade ocks\u00e5 1863 skrivit f\u00f6ruts\u00e4gelsen <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Paris i tjugonde seklet,<\/i><\/span> men f\u00f6rl\u00e4ggaren tyckte f\u00f6ruts\u00e4gelsen var s\u00e5 hemsk, att han refuserade romanen, som sedan hittades i ett kassask\u00e5p f\u00f6rst 1989.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"LEFT\"><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">Jules Verne inspirerade den ryske matematikern <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Konstantin Tsiolkovskij<\/i><\/span> (1857\u20131935), som med banbrytande teorier som <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Utforskning av v\u00e4rldsrymden med reaktionsmaskiner<\/i><\/span> 1903 kom att bli rymdfartens fader. Den boken var f\u00f6rst\u00e5s inte science fiction utan ren science. Men slutsatsen \u00e4r \u00e4nd\u00e5 klar: science fiction (vetenskapliga fantasier) kan inspirera och ge nya infallsvinklar p\u00e5 problem.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"LEFT\"><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">Sedan kan vi njuta av dem i b\u00f6cker och p\u00e5 film. Rymdfilmer h\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r naturligt hemma den 12 april. F\u00f6rra \u00e5ret visade filmstudion en ny rysk film om just Jurij Gagarin, <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Gagarin \u2013 f\u00f6rst i rymden<\/i><\/span> (2013). I \u00e5r visas en film inspelad i ett land som \u00e4r mindre k\u00e4nt b\u00e5de f\u00f6r rymdf\u00e4rder och rymdfilmer: Schweiz.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"LEFT\"><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Cargo<\/i><\/span> (2009) beskriver som s\u00e5 m\u00e5nga andra framtidsfilmer fr\u00e5n olika l\u00e4nder en dyster framtid f\u00f6r m\u00e4nskligheten. S\u00e5dana kallas <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>dystopier<\/i><\/span> och kan v\u00e4l g\u00f6ra vem som helst deprimerad. I litteraturen \u00e4r n\u00e5gra s\u00e4rskilt k\u00e4nda: engelske <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Aldous Huxleys Du sk\u00f6na nya v\u00e4rld<\/i><\/span> 1932, svenska <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Karin Boyes Kallocain<\/i><\/span> (1940) och brittiske <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>George Orwells 1984<\/i><\/span> (den heter allts\u00e5 1984 men kom ut 1949). P\u00e5 film \u00e4r v\u00e4l tidernas dystopi <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Stanley Kubricks Dr Strangelove eller Hur jag slutade \u00e4ngslas och l\u00e4rde mig \u00e4lska bomben<\/i><\/span> (1964), i vilken hela m\u00e4nskligheten utpl\u00e5nas i ett k\u00e4rnvapenkrig startat av misstag \u2013 hoppsan; d\u00e4r avsl\u00f6jade jag visst hur det g\u00e5r.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"LEFT\"><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">Men att publiken ska bli deprimerad kanske inte \u00e4r avsikten, snarare att man ska skr\u00e4mmas till eftertanke. Dagens dystopier p\u00e5 bioduken b\u00e4r ofta p\u00e5 tanken, att en \u00f6verklass ordnar en sk\u00f6n tillvaro f\u00f6r sig n\u00e4r jorden utarmas, medan folket f\u00e5r sl\u00e5ss om smulorna fr\u00e5n den rike mannens bord p\u00e5 det milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6rda jordklotet. Det var f\u00f6rresten den engelske f\u00f6rfattaren <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>H G Wells<\/i><\/span> (1866\u20131946) inne p\u00e5 redan 1895 i romanen <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Tidsmaskinen,<\/i><\/span> d\u00e4r den framtida \u00f6verklassen lever i sus och dus utan att beh\u00f6va arbeta f\u00f6r br\u00f6df\u00f6dan. I st\u00e4llet <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>g\u00f6ds<\/i><\/span> den. Ordet \u00e4r medvetet valt, f\u00f6r arbetarklassen lever i underjorden med industrierna, och vad tror ni de \u00e4ter\u2026<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"LEFT\"><span style=\"color: #800000;\"><span style=\"font-family: Georgia,serif;\"><span style=\"font-size: large;\">N\u00e5, Cargo t\u00e4nker sig att jorden l\u00e5ngt fram i tiden blivit obeboelig, s\u00e5 att m\u00e4nniskan m\u00e5ste bo p\u00e5 rymdstationer (t\u00e4nk, att v\u00e5r egen <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Harry Martinsson<\/i><\/span> diktade om detta redan 1956, i <span style=\"font-family: Georgia-Italic,cursive;\"><i>Aniara!).<\/i><\/span> Men det finns en paradisisk planet som heter Rhea, dit de som har r\u00e5d kan f\u00e5 resa. Filmens huvudperson \u00e4r fast besluten att ta sig dit och tar l\u00e5ngtidshyra p\u00e5 ett lastfartyg eller fraktskepp, som det heter i tomma rymden precis som p\u00e5 de sju haven. Och precis som lasten p\u00e5 s\u00e5dana skepp kan inneh\u00e5lla o\u00f6nskade kryp, s\u00e5 kan kanske rymdens frakter g\u00f6ra detsamma\u2026<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p align=\"RIGHT\"><span style=\"color: #800000;\"><em><span style=\"font-family: Arial Italic,sans-serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><span lang=\"sv-SE\">En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/span><\/em><\/span><\/p>\n<p align=\"RIGHT\">\n<p align=\"RIGHT\">\n<p style=\"text-align: center;\" align=\"RIGHT\"><a href=\"..\/idet\">\u00c5ter<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>CARGO \u2013 gratistidning.com 2016-04-11 Cargo Den 12 april 1961 f\u00e4rdades Jurij Gagarin runt jorden i omloppsbana. Dagen blev en sovjetisk helgdag och 2011 antog FN den som Den m\u00e4nskliga rymdfartens internationella dag. Var b\u00f6r den dagen firas om inte i Kiruna? Den dagen har Kiruna filmstudio firat med att visa rymdfilm \u00e4nda sedan 2012, d\u00e5 &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/forseth.se\/?page_id=553\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dCargo\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":62,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-553","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/553","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=553"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/553\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":557,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/553\/revisions\/557"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=553"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}