{"id":1057,"date":"2018-04-22T23:38:03","date_gmt":"2018-04-22T21:38:03","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1057"},"modified":"2018-04-23T10:07:06","modified_gmt":"2018-04-23T08:07:06","slug":"okand-soldat-blir-kand-soldat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1057","title":{"rendered":"Ok\u00e4nd soldat blir k\u00e4nd soldat"},"content":{"rendered":"

FINLAND 100 \u00c5R<\/span><\/p>\n

\u00a0\"\"<\/span><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ok\u00e4nd soldat blir k\u00e4nd soldat<\/span><\/span><\/strong><\/h1>\n

Vad\u00e5? \u2013 Jag dyster? sa seriefiguren Alfred E Neumann p\u00e5 sin tid. Kanske \u00e5sk\u00e5dliggjorde han den moderne svensken, som inte kan f\u00f6rest\u00e4lla sig krig i folkhemmet?<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

Finland figurerade i snart sagt varenda kr\u00f6nika fr\u00e5n Idet f\u00f6rra \u00e5ret. Det var inte s\u00e5 konstigt, Finland blev ju ett eget land f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen just f\u00f6r hundra \u00e5r sedan, och f\u00f6r Kirunabor \u00e4r det inte kattskit. En kvinna, som bodde h\u00e4r <\/span>i staden <\/span>under ett \u00e5rs tid men var hemmah\u00f6rande i den djupa s\u00f6dern, sa mig att Finland f\u00f6r henne inte betydde ett dugg och att det inte gjorde sig p\u00e5mint p\u00e5 minsta vis i hennes hemstad \u2013 som <\/span>\u00e4nd\u00e5 <\/span>\u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sin stora sverigefinska befolkning.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det f\u00f6rbryllade mig, eftersom sverigefinnarna visat framf\u00f6tterna p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt \u00e4n tornedalingarna. Men kvinnan jag n\u00e4mnde sa mig <\/span>ocks\u00e5<\/span>, att i Kiruna k\u00e4nde hon av Finland hela tiden.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 inte kattskit.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e5, det hon k\u00e4nde av i Kiruna var kanske inte bara Finland utan finskan. Hur det \u00e4n \u00e4r med det, s\u00e5 kan jag v\u00e4l d\u00e5 dra den slutsatsen, att Kirunaborna \u00e4r mer medvetna om Finlands sv\u00e5ra nittonhundratalshistoria \u00e4n vad s\u00f6rl\u00e4nningarna \u00e4r. <\/span>D\u00e5 f\u00e5r jag v\u00e4l vara f\u00f6rl\u00e5ten f\u00f6r att jag \u00e4n en g\u00e5ng l\u00e5ter Finland genomsyra en h\u00f6gst egensinnig filmkr\u00f6nika.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 Finlands hundra\u00e5rsdag den sj\u00e4tte december ifjol hade en ny <\/span>\u2013<\/span> en tredje <\/span>\u2013<\/span> inspelning av romanen <\/span>Ok\u00e4nd soldat<\/i><\/span> premi\u00e4r p\u00e5 Folkets hus. Den f\u00f6rsta versionen, <\/span>Edvin Laines<\/i><\/span> n\u00e4rmast mytiska, svartvita tretimmarsdrama fr\u00e5n 1954, st\u00e5r sig alltj\u00e4mt \u2013 och fattas bara annat: m\u00e5nga av de som gjorde den hade varit med i verkligheten. Men denna tredje version visade sig vara 47 minuter kortare \u00e4n originalet. Ingen svensk hade varit d\u00e4r med saxen, <\/span>utan<\/span> finnarna hade sj\u00e4lva gjort en s\u00e5 kallad internationell version. <\/span>T<\/span>ydligen <\/span>ans\u00e5g de<\/span>, att utl\u00e4nningar inte kunde ha n\u00e5got intresse av finska soldaters sj\u00e4lsliv utan bara skulle vara intresserade av pang-pang.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det d\u00e4r med att g\u00f6ra olika versioner av en film har de l\u00e4rt sig av amerikanska reklamguruer, ty i det landet har de satt i system att g\u00f6ra p\u00e5 det viset. F\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla alla smakriktningar l\u00e5ter de en utvald testpublik se filmen, som filmskaparna vill g\u00f6ra den, och s\u00e5 en version mycket kortare eller med helt annat slut. Sedan f\u00e5r testpubliken r\u00f6sta p\u00e5 vilken de vill ska sl\u00e4ppas. Ofta vinner d\u00e5 den, d\u00e4r hj\u00e4lten f\u00e5r sin kvinna och de lever lyckliga i alla sina dagar \u2013 \u00e4ven om de f\u00f6rest\u00e4ller verkliga personer, som d\u00f6tt innan de hunnit f\u00e5 varandra.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Hur d\u00e5 Svensk filmindustri kunde ge sig till att importera denna internationella version i st\u00e4llet f\u00f6r originalet <\/span>bekr\u00e4ftar<\/span> kanske<\/span> vad min s\u00f6rl\u00e4ndska v\u00e4ninna <\/span>antytt<\/span>, att Finland inte <\/span>betyder n\u00e5got f\u00f6r svenskarna d\u00e4r nere.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Hur kan det <\/span>inte<\/i><\/span> g\u00f6ra det? fr\u00e5gar jag mig. Sverige och Finland var ett och samma land i dryga sex hundra \u00e5r utan renodlad feodalism och <\/span>b\u00e4gge <\/span>grundar sig d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 n\u00e5got slags j\u00e4mlikhetsm\u00e4nniskoideal, som i b\u00e4gge l\u00e4nderna uttryckts i v\u00e5ra grundlagar sedan 1700-talet. Och \u00e4ven om det svaga Sverige 1940 inte v\u00e5gade alliera sig <\/span>med<\/span> Finland, n\u00e4r det angripits av Sovjetunionen, s\u00e5 f\u00f6rklarade sig Sverige dock inte neutralt utan <\/span>icke krigf\u00f6rande<\/i><\/span> och s\u00e4nde b\u00e5de trupp, vapen och flygmaskiner (allt st\u00e4llt under finsk flagg).<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Rubriken <\/span>p\u00e5 denna kr\u00f6nika<\/span> var rubrik p\u00e5 en milit\u00e4r psykologikurs p\u00e5 1980-talet, <\/span>det s\u00e4ger en del om milit\u00e4rers respekt f\u00f6r <\/span>sisuns<\/i><\/span> folk. P\u00e5 kursen sk\u00e4rsk\u00e5dades romanfigur efter romanfigur i <\/span>V\u00e4in\u00f6 Linnas<\/i><\/span> bok (\u00e4ven han hade f\u00f6rst\u00e5s varit med i verkligheten om det han beskrev). <\/span>En fantastiskt effektiv kurs i psykologi!<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e4r nu inte Svensk filmindustri tog upp r\u00e4tt version av filmen, <\/span>g\u00f6r<\/span> filmstudion det. P\u00e5 fredag visas det tre timmar l\u00e5nga originalet i en extraserie om finsk historia <\/span>h<\/span>undra \u00e5r efter sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten. (Men Svensk filmindustri verkar \u00e4nd\u00e5 ha fattat vilket misstag de beg\u00e5tt, f\u00f6r nu k\u00f6r de den l\u00e5nga versionen landet \u00f6ver; filmstudion fick emellertid inte sin kopia f\u00f6rr\u00e4n nu och <\/span>har inte kunnat <\/span>visa den tidigare.)<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Finsk nitton<\/span>h<\/span>undratalshistoria \u00e4r s\u00e5 v\u00e4senskil<\/span>d<\/span> fr\u00e5n svensk de<\/span>n<\/span> bara kan vara. D\u00e4r har de gamla parh\u00e4starna glidit is\u00e4r. Svenskarna anses ofta v\u00e4ldigt naiva i sin historiesyn och verklighetsuppfattning, eftersom de <\/span>levt utan krig i tv\u00e5 hundra \u00e5r. Idag st\u00e4ller de sig <\/span>(i alla fall unga svenskar) totalt of\u00f6rst\u00e5ende, om man fr\u00e5gar dem om vi har bra beredskap inf\u00f6r ett eventuellt krig: \u2013 Krig? Talar du om krig med vapen och bomber och s\u00e5n’t d\u00e4r? I Sverige? Skojar du?<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Nu ges snart den gamla klassikern <\/span>Om kriget kommer<\/i><\/span> ut i ny upplaga till alla Sveriges hush\u00e5ll. Kommer <\/span>folk d\u00e5 <\/span>att f\u00f6rbanna Postnord som delar ut skriften, <\/span>trots att<\/span> det st\u00e5r <\/span>Reklam \u2013 nej tack<\/i> p\u00e5 brevl\u00e5dan?
\n<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

I h\u00f6stas <\/span>visade SVT<\/span> den f\u00f6rn\u00e4mliga<\/span><\/span><\/span> teveserien <\/span>V\u00e5r tid \u00e4r nu<\/i><\/span> om fattiga och rika i ett Sverige efter det andra v\u00e4rldskriget, och uppf\u00f6ljare \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng (f\u00f6r en g\u00e5ngs\u00a0skull h\u00f6gst <\/span>ber\u00e4t<\/span>tigat, <\/span>d\u00e5 det handlar om en kronologisk utvecklingshistoria). Den som sett den serien kan nog f\u00f6rest\u00e4lla sig, vad <\/span>Kjell West\u00f6<\/i><\/span> behandlade<\/span>, n\u00e4r han 2006 <\/span>skrev<\/span> D\u00e4r vi en g\u00e5ng g\u00e5tt.<\/i><\/span> Fattiga och rika i Helsingfors i b\u00f6rjan av Finlands sv\u00e5ra nittonhundratal <\/span>och<\/span> rikemansdottern som, liksom i \u00bbV\u00e5r tid \u00e4r nu\u00ab, blir k\u00e4r i arbetaren och <\/span>f\u00e5r problem med familjen<\/span>. <\/span>Stockholm eller Helsingfors \u2013 det g\u00e5r ju inte an: arbetaren f\u00f6rf\u00f6r henne bara f\u00f6r att komma \u00e5t pengarna hon <\/span>sitter<\/span> p\u00e5, det f\u00f6rst\u00e5r man ju. Och s\u00e5 har han ju inga fina man\u00e9r.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r den boken fick <\/span>West\u00f6<\/span> Finlandiapriset (som han resultatl\u00f6st nominerats till flera g\u00e5nger tidigare), och <\/span>2011<\/span> filmad<\/span>es den<\/span>. <\/span>Eftersom <\/span>Helsingfors var en svenskspr\u00e5kig stad, som f\u00f6rst n\u00e5gra \u00e5rtionden f\u00f6re landets sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fick finskspr\u00e5kig majoritet, \u00e4r det inte konstigt att boken \u00e4r skriven p\u00e5 svenska och figurerna i denna finl\u00e4ndska film talar svenska.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

I flickans svenska \u00f6verklassmilj\u00f6 v\u00e4xte ocks\u00e5 J\u00f6rn Donner<\/i> upp, en riktig rabulist<\/i> (ett kul ord f\u00f6r en som domderar och st\u00e5r i, g\u00e4rna med opassande spr\u00e5k i milj\u00f6er man inte beter sig s\u00e5 i). I en svenskspr\u00e5kig sl\u00e4kt full av spr\u00e5kvetare som studerade finskugriska spr\u00e5k och s\u00e5g sl\u00e4ktskapen mellan finska och samiska, hade J\u00f6rns fader en aktivistisk \u00e5dra inom sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsr\u00f6relsen efter den ryska revolutionen.<\/span><\/span><\/p>\n

Finland f\u00f6rklarade sig ju sj\u00e4lvst\u00e4ndigt efter oktoberrevolutionen men fick sj\u00e4lvt en kortvarig revolution mellan fattiga och rika p\u00e5 halsen 1918 med efterf\u00f6ljande inb\u00f6rdeskrig. N\u00e4r arbetarnas r\u00f6da garden krossats, var J\u00f6rns far i sitt r\u00e4tta element. Enligt J\u00f6rns m\u00f6jligen hopdiktade historik fick fadern ett milit\u00e4rt uppdrag i samband med att en gr\u00e4ns mot Sovjetryssland skulle uppr\u00e4ttas, d\u00e4r alla fritt vandrat fram och tillbaka \u00f6ver en bro i hundra \u00e5r. Han fattar d\u00e4r tycke f\u00f6r en kvinna, som visar sig vara ett r\u00f6tt stycke, allts\u00e5 en av de r\u00f6da som han helst vill se arkebuserad eller i alla fall insp\u00e4rrad.<\/span><\/span><\/p>\n

Kjell West\u00f6 skrev allts\u00e5 om k\u00e4rlek mellan \u00f6verklassflickan och arbetarpojken i ett ryskt Finland, som genom revolution en bit d\u00e4rifr\u00e5n blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt men fick egen revolution och inb\u00f6rdeskrig, och J\u00f6rn Donner skrev om n\u00e5got som uppst\u00e5r mellan arbetarklassflickan och \u00f6verklassmilit\u00e4ren, han med makt \u00f6ver flickan och med h\u00e4mndbeg\u00e4r mot den revolterande arbetarklassen. Av Donners ber\u00e4ttelse blev filmen Gr\u00e4nsen 1918,<\/i> gjord 2007. Dessa tv\u00e5 filmer visas p\u00e5 torsdag den 26 april efter varandra p\u00e5 Folkets hus med b\u00f6rjan halv sju. De inleder en kortserie om Finlands 100 \u00e5r. Som dagen efter, p\u00e5 fredag, avslutas med n\u00e4mnda, oklippta \u00bbOk\u00e4nd soldat\u00ab, som utspelar sig under Finlands andra<\/i> krig p\u00e5 1940-talet: det s\u00e5 kallade forts\u00e4ttningskriget,<\/i> d\u00e5 Finland olyckligt nog sl\u00f6t upp vid Hitlers sida i anfallet p\u00e5 Sovjetunionen. Att Finland ville ta tillbaka det som Sovjet hade tagit ifr\u00e5n Finland i vinterkriget <\/i>1940 kan man f\u00f6rst\u00e5. Men tyv\u00e4rr blev de styrande giriga och tog mer \u00e4n s\u00e5\u2026<\/span><\/span><\/p>\n

Antagligen blir publikens medel\u00e5lder h\u00f6g i denna trefilmsserie. Det \u00e4r olyckligt. Svensk ungdom skulle beh\u00f6va stifta bekantskap med sina n\u00e4ra br\u00f6ders v\u00e5ldsamma nittonhundratalshistoria f\u00f6r att f\u00e5 perspektiv p\u00e5 broschyren som snart dimper ned i brevl\u00e5dan.<\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

FINLAND 100 \u00c5R \u00a0 Ok\u00e4nd soldat blir k\u00e4nd soldat Vad\u00e5? \u2013 Jag dyster? sa seriefiguren Alfred E Neumann p\u00e5 sin tid. Kanske \u00e5sk\u00e5dliggjorde han den moderne svensken, som inte kan f\u00f6rest\u00e4lla sig krig i folkhemmet? Finland figurerade i snart sagt varenda kr\u00f6nika fr\u00e5n Idet f\u00f6rra \u00e5ret. Det var inte s\u00e5 konstigt, Finland blev ju ett … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dOk\u00e4nd soldat blir k\u00e4nd soldat\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1057","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1057","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1057"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1057\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1073,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1057\/revisions\/1073"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1057"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1057"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1057"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}