{"id":1113,"date":"2018-06-02T11:22:00","date_gmt":"2018-06-02T09:22:00","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1113"},"modified":"2018-06-25T23:25:19","modified_gmt":"2018-06-25T21:25:19","slug":"ett-attwoodskt-mardromsscenario","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1113","title":{"rendered":"Ett atwoodskt mardr\u00f6msscenario"},"content":{"rendered":"

THE HANDMAID’S TALE<\/span><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ett\u2028 atwoodskt\u2028 mardr\u00f6msscenario<\/span><\/span><\/strong><\/h3>\n

V\u00e5ldt\u00e4kt p\u00e5 slavinnor i ett framtida USA? \u2013 Lite bakgrund till teveserien The handmaid’s tale<\/em> skriven f\u00f6r NSDs kultursida. De tackade nej till den, s\u00e5 nu presenteras den h\u00e4r.<\/span><\/strong><\/h3>\n

 <\/p>\n

P\u00e5 kort tid har tv\u00e5 av NSDs skribenter skrivit om en teveserie, som gjort starkt \u2013 f\u00f6r att inte s\u00e4ga chockartat \u2013 intryck p\u00e5 dem; f\u00f6rst Moa H\u00f6jer i en kr\u00f6nika den 6 maj och sedan Linn\u00e9a Svedenmark i en ledare den 22 maj. Man kan inte annat \u00e4n att sj\u00e4lv ta intryck av deras beskrivna upplevelser. Personligen ledde det till att jag gick till SVT play och b\u00f6rjade se serien fr\u00e5n b\u00f6rjan.<\/span><\/span><\/p>\n

Ty jag hade aldrig t\u00e4nkt se den, A handmaid’s tale.<\/i> \u2013 \u00c4nnu en historia i stil med Herrskap och tj\u00e4nstefolk,<\/i> hade jag t\u00e4nkt. Men det tog allts\u00e5 H\u00f6jer och Svedenmark ur mig. Serien handlar i st\u00e4llet om ett USA som tagits \u00f6ver av den kristna h\u00f6gern, som trampar p\u00e5 konstitutionen och i st\u00e4llet styr ungef\u00e4r s\u00e5 som Saudiarabien styrs. Men inte med Koranen som ledstj\u00e4rna utan Bibeln, och d\u00e5 s\u00e4rskilt Gamla testamentet, d\u00e4r f\u00f6ljande citat ur F\u00f6rsta Moseboks kapitel 30 \u00e4r helt centralt (h\u00e4r i 1917 \u00e5rs \u00f6vers\u00e4ttning):<\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e5 nu Rakel s\u00e5g att hon icke f\u00f6dde barn \u00e5t Jakob, avundades hon sin syster och sade till Jakob: \u201dSkaffa mig barn, eljest d\u00f6r jag.\u201d D\u00e5 uppt\u00e4ndes Jakobs vrede mot Rakel, och han svarade: \u201dH\u00e5ller du d\u00e5 mig f\u00f6r Gud? Det \u00e4r ju han som f\u00f6rmenar dig livsfrukt.\u201d Hon sade: \u201dSe, d\u00e4r \u00e4r min tj\u00e4narinna Bilha; g\u00e5 in till henne, f\u00f6r att hon m\u00e5 f\u00f6da barn i mitt sk\u00f6te, s\u00e5 att genom henne ocks\u00e5 jag f\u00e5r avkomma.\u201d<\/b><\/i><\/span><\/span><\/p>\n

I dagens \u00f6vers\u00e4ttning \u00e4r Bilha inte tj\u00e4narinna utan slavflicka, vilket passar bra in p\u00e5 A handmaid’s tale, d\u00e4r statsmakten l\u00f6ser problemet med sjunkande nativitet genom att (som man kunde v\u00e4nta) ge kvinnorna skulden: de f\u00f6rslavar bevisat fertila kvinnor och tr\u00e4nar dem till f\u00f6derskor \u00e5t v\u00e4lb\u00e4rgade barnl\u00f6sa familjer. Det antyds i serien, att m\u00e4nnens d\u00e5liga spermier nog spelar st\u00f6rre roll, och min f\u00f6rsta reaktion p\u00e5 det blev, att seriens litter\u00e4ra upphovsman kanske f\u00e5tt id\u00e9n fr\u00e5n det faktum, att spermiekvaliteten i v\u00e4stv\u00e4rlden sjunkit dramatiskt det senaste \u00e5rhundradet.<\/span><\/span><\/p>\n

Men upphovsmannen \u00e4r kanadensiskan Margaret Atwood,<\/i> som skrev boken A handmaid’s tale<\/i> redan 1985, vilken \u00e5ret efter kom ut i Sverige som Tj\u00e4narinnans ber\u00e4ttelse,<\/i> och d\u00e5f\u00f6rtiden k\u00e4nde vetenskapen \u00e4nnu inte till spermiekvalitetens fallande tendens.<\/span><\/span><\/p>\n

Eftersom jag inte k\u00e4nde till Atwoods bok, kunde jag ocks\u00e5 ha trott, att teveserien inspirerats av de st\u00e4mningar valet av Donald Trump r\u00f6rt upp. (En enda bok av henne hade jag l\u00e4st, Den blinde m\u00f6rdaren, <\/i>f\u00f6r vilken hon v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt f\u00e5tt Bookerpriset.) Kanske borde jag sk\u00e4mmas f\u00f6r att jag inte l\u00e4st mer av Margaret Atwood, f\u00f6r hon \u00e4r synnerligen produktiv.<\/span><\/span><\/p>\n

Tj\u00e4narinnans ber\u00e4ttelse om f\u00f6rslavat och framtvingat barnaf\u00f6dande p\u00e5minner n\u00e5got om Tredje rikets arieproduktion, varf\u00f6r just den v\u00e4sttyske regiss\u00f6ren Volker Schl\u00f6ndorff<\/i> kanske fann boken h\u00f6gaktuell att filma. Schl\u00f6ndorff \u00e4r inte vem som helst, \u00e4ven han \u00e4r produktiv som en Atwood och hade d\u00e5 bland annat Katarina Blums f\u00f6rlorade heder<\/i> och Blecktrumman<\/i> p\u00e5 sin meritlista (den h\u00e4rom \u00e5ret visade Mannen som r\u00e4ddade Paris<\/i> \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt ocks\u00e5 hans).<\/span><\/span><\/p>\n

A handmaid’s tale kom 1990 upp p\u00e5 biograferna som Mardr\u00f6mmen.<\/i> Huvudpersonen Offred (gestaltad av Natasha Richardson<\/i>)<\/i> \u00e4r en yrkeskvinna som mitt i karri\u00e4ren tagits till slavinna med uppgift att befruktas av en rik och barnl\u00f6s man. I boken n\u00e4mns inte det namn hon bar innan hon fick slavnamnet Offred, men Schl\u00f6ndorff best\u00e4mde, att hon heter Kate. Hennes matmor Serena Joy (f\u00f6r vilkens skull Offred \u00e4r t\u00e4nkt att bet\u00e4ckas av Serenas man) spelades av Faye Dunaway.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Atwoods bok fanns vid tiden f\u00f6r filmens premi\u00e4r kvar i bokl\u00e5dorna, men filmen gl\u00f6mdes s\u00e5 sm\u00e5ningom bort och gavs inte ut i modernare medier. Efterfr\u00e5gan p\u00e5 den bortgl\u00f6mda och sv\u00e5r\u00e5tkomliga filmen v\u00e4xte dock och blev med tiden s\u00e5 stor, att man p\u00e5 Amazon erbj\u00f6d upp till hundra dollar f\u00f6r en kopia.<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 det blev en teveserie 2017. I den spelas Offred av Elisabeth Moss<\/i> och kallas tiden f\u00f6re slaveriet June, f\u00f6r att m\u00e5nga av bokens l\u00e4sare l\u00e4r \u00bbha f\u00e5tt f\u00f6r sig det\u00ab. Serena Joy heter fortfarande 2017 Serena Joy (nu spelad av Yvonne Strahovski),<\/i> och ocks\u00e5 Offreds\/Junes v\u00e4ninna Moira har samma namn i b\u00e4gge filmversionerna. Emellertid \u00e4r hon i 1990 \u00e5rs film vit (<\/i>Elizabeth McGovern<\/i>)<\/i>, <\/i>i 2017 \u00e5rs svart (<\/i>Samira Wiley<\/i>)<\/i>.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Svarta m\u00e4nniskor \u00e4r i boken f\u00f6rdrivna p\u00e5 grund av r\u00e5dande bibeltolkning i fanatikernas land, och 1990 t\u00e4nkte v\u00e4l ingen p\u00e5 det. Men den v\u00e4rld vi ser i v\u00e5r vardag runt oss 2017 \u00e4r f\u00f6rebild f\u00f6r teveseriens v\u00e4rld; tekniken \u00e4r v\u00e5r tids och gatubilden borde vara v\u00e5r tids. D\u00e4rf\u00f6r gick seriens skapare in f\u00f6r att \u00f6vertyga Atwood om att l\u00e5ta svarta m\u00e4nniskor synas \u2013 och d\u00e4rmed svarta sk\u00e5despelare anv\u00e4ndas. S\u00e5lunda kom det sig, att teveseriens Moira blev svart.<\/span><\/span><\/p>\n

Var det m\u00e5nne efter striderna om manuskriptet som Margaret Atwood st\u00e4llde upp sj\u00e4lv som elak hagga i en av scenerna?<\/span><\/span><\/p>\n

Som i klassiska ber\u00e4ttelser om herrskap och tj\u00e4nstefolk kan till synes varma k\u00e4nslor stundom uppst\u00e5 mellan tj\u00e4narinna och matmor (som mellan s\u00e5 kallad husneger och husbonn’ i Onkel Toms stuga,<\/i> som i v\u00e5r historia mellan Offred och Serena Joy), men s\u00e5 snart tj\u00e4narinnan eller slavinnan \u00bbsticker upp\u00ab, visar det sig vem som best\u00e4mmer och till\u00e5ts anv\u00e4nda \u00e4ven v\u00e5ld f\u00f6r att kuva tj\u00e4nstehjonet. S\u00e5 ock i denna historia. I s\u00e5dan milj\u00f6 f\u00e5r de underlydande f\u00f6rst\u00e5s inte ha mobiler, och det anses heller inte l\u00e4mpligt, att de \u00e4r l\u00e4skunniga. D\u00e4rf\u00f6r har en viss fras i ber\u00e4ttelsen spr\u00e4ngkraft:<\/span><\/span><\/p>\n

Nolite te bastardes carborundorum.<\/b><\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Den ska uttydas ungef\u00e4r som L\u00e5t inte de dj\u00e4vlarna krossa dig<\/i> och verkar vara p\u00e5 latin (men \u00e4r inte riktigt det). Margaret Atwood h\u00f6rde frasen som sk\u00e4mt p\u00e5 sin ungdoms lektioner i latin. Efter att boken publicerats kom uttrycket att f\u00e5 eget liv. \u00bbKonstigt att se det d\u00e4r fr\u00e5n min barndom tatuerat p\u00e5 folks kroppar\u00ab, sa hon senare i en intervju f\u00f6r Time Magazine.<\/span><\/span><\/p>\n

H\u00f6jer och Svedenmark har allts\u00e5 gjort en v\u00e4lg\u00e4rning med att rekommendera denna teveserie. Serien har ocks\u00e5 inspirerat Norstedts att ge ut boken p\u00e5 nytt. Naturligtvis har de inte d\u00f6pt om den, men den nya upplagan av Tj\u00e4narinnans ber\u00e4ttelse har ett foto av Elisabeth Moss p\u00e5 omslaget.<\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e5 inst\u00e4ller sig fr\u00e5gan, varf\u00f6r Sveriges Television lanserar serien under namnet A handmaid’s tale. Traskar de patrull med filmimport\u00f6rerna, som nuf\u00f6rtiden kallar en dansk film som En kongelig aff\u00e6re <\/i>f\u00f6r A royal affair<\/i>,<\/i> som l\u00e5ter bli att \u00f6vers\u00e4tta titeln Schindler’s list<\/i> till Schindlers ark<\/i> efter den redan utgivna australiska boken (som faktiskt ocks\u00e5 p\u00e5 engelska hette Schindlers ark) och i sommar lanserar en ny isl\u00e4ndsk film som Under the tree<\/i> (f\u00f6r originalets Undir tr\u00e9nu<\/i> skulle v\u00e4l ingen svensk f\u00f6rst\u00e5)?<\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e5 nu Margaret Atwood h\u00f6r till de f\u00f6rfattare, som det ryktas om befinner sig i v\u00e4ntrummet till Nobelpriset, skulle det v\u00e4l vara bra snopet f\u00f6r SVTs filmink\u00f6pare, om hon om ett par \u00e5r skulle f\u00e5 detta pris och boken skulle bli stors\u00e4ljare under namnet Tj\u00e4narinnans ber\u00e4ttelse!<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

THE HANDMAID’S TALE Ett\u2028 atwoodskt\u2028 mardr\u00f6msscenario V\u00e5ldt\u00e4kt p\u00e5 slavinnor i ett framtida USA? \u2013 Lite bakgrund till teveserien The handmaid’s tale skriven f\u00f6r NSDs kultursida. De tackade nej till den, s\u00e5 nu presenteras den h\u00e4r.   P\u00e5 kort tid har tv\u00e5 av NSDs skribenter skrivit om en teveserie, som gjort starkt \u2013 f\u00f6r att inte … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dEtt atwoodskt mardr\u00f6msscenario\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1113","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1113","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1113"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1113\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1123,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1113\/revisions\/1123"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1113"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1113"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1113"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}