{"id":1157,"date":"2018-10-10T10:52:12","date_gmt":"2018-10-10T08:52:12","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1157"},"modified":"2018-10-10T10:57:19","modified_gmt":"2018-10-10T08:57:19","slug":"insyltad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1157","title":{"rendered":"Insyltad"},"content":{"rendered":"

INSYRIATED<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

Insyltad<\/span><\/span><\/strong><\/h1>\n

M\u00e5nga \u00e4ro kallade, men f\u00e5 utvalda<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

S\u00e5 kunde Matteus s\u00e4ga i sitt tjugoandra kapitels fjortonde vers om snyltg\u00e4ster p\u00e5 br\u00f6llop. Det l\u00e5ter mer domedagsaktigt med gammal grammatik, inte sant?<\/span><\/span><\/p>\n

Det tycker nog f\u00f6rfattare och filmskapare ocks\u00e5 \u2013 och deras \u00f6vers\u00e4ttare med, f\u00f6r den delen. F\u00e5 \u00e4ro utvalda<\/i> hette 1940 en film av George Stevens<\/i> om en sjuksyster som f\u00e5r lida sedan hon tagit p\u00e5 sig ett felsteg som hennes k\u00f6ttsliga syster gjort. P\u00e5 ett s\u00e5dant \u00e4mne kunde man g\u00f6ra en film idag ocks\u00e5, men d\u00e5 hade den v\u00e4l inte f\u00e5tt n\u00e5gon bibliskklingande titel.<\/span><\/span><\/p>\n

H\u00f6jden av gammaldags grammatik i filmtitlar tar kanske landsflyktige franske Jean Renoirs<\/i> amerikanska film De stulo mitt land<\/i> fr\u00e5n 1943, en film som undertecknad verkligen skulle vilja visa i dessa dagar, d\u00e5 ordet terrorism \u00e4r p\u00e5 allas l\u00e4ppar. Den skulle ge \u00e5sk\u00e5daren en tankest\u00e4llare.<\/span><\/span><\/p>\n

Renoir hade n\u00e4mligen flytt tyskarna, som stulit hans land Frankrike i det v\u00e4rldskrig, som kom att kallas det Andra. Filmen i fr\u00e5ga kunde ju inte komma i fr\u00e5ga att spela in i Frankrike, eftersom den handlade om en tillbakadragen bibliotekarie, spelad av Charles Laughton,<\/i> som fullst\u00e4ndigt oskyldig utpekas som ansvarig f\u00f6r ett attentat mot en tysk patrull.<\/span><\/span><\/p>\n

Genom att g\u00f6ra filmen p\u00e5 engelska fick den en annan spridning \u00e4n om den gjorts p\u00e5 franska. Det borde inte p\u00e5verka svensk distribution, men om man tittar p\u00e5 hur sv\u00e5rt det \u00e4r att idag f\u00e5 tag p\u00e5 Renoirs franska filmer, s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r man att det p\u00e5verkar. Han gjorde 1937 Den stora illusionen<\/i> om \u00f6verklassens lek med m\u00e4nniskoliv i det v\u00e4rldskrig, som \u00e4nnu inte kallades det F\u00f6rsta. Och 1939 gjorde han Spelets regler,<\/i> som i n\u00e5gon m\u00e5n skulle kunna liknas vid en f\u00f6reg\u00e5ngare till den 2017 gjorda \u00bbkomedi av tragiska proportioner\u00ab, som filmstudion visade f\u00f6rra veckan (The party).<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Spr\u00e5ket \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en orsak till att icke-engelskspr\u00e5kiga filmer inte f\u00e5r n\u00e5gon distribution i Sverige, \u00e5tminstone nuf\u00f6rtiden d\u00e5 den svenska skolan p\u00e5dyvlar alla barn engelska fr\u00e5n f\u00f6rsta klass. Visst \u00e4r det effektiv undervisning, men sj\u00e4lv \u00e4r jag inte helt o\u00e4ven i spr\u00e5ket, fast jag b\u00f6rjade med det f\u00f6rst i folkskolans femte klass. Och faktiskt fick obligatorisk tyska fr\u00e5n sexan. Dagens ensidiga satsning p\u00e5 ett enda fr\u00e4mmande spr\u00e5k utest\u00e4nger oss fr\u00e5n stora delar av v\u00e4rldens kultur, det \u00e4r en sj\u00e4lvklar f\u00f6ljd. Men amerikanska bolags marknadsandelar \u00e4r en annan f\u00f6rklaring. Inga andra l\u00e4nders filmbolag \u00e4n F\u00f6renta staternas har utposter i Sverige. I Norge, d\u00e4r huvuddelen av biograferna \u00e4r kommunala, kan de i n\u00e5gon m\u00e5n minska skadorna av denna ensidighet.<\/span><\/span><\/p>\n

Den biografansvariga i en stor norsk stad sade en g\u00e5ng nej till en hollywoodrulle, som hon ans\u00e5g vara f\u00f6r underm\u00e5lig. D\u00e5 skickades en representant f\u00f6r filmbolaget fr\u00e5n Kalifornien till Oslo f\u00f6r att tala henne till r\u00e4tta. Det lyckades inte, om jag minns r\u00e4tt. I Sverige skulle filmbolaget sj\u00e4lvt suttit i huvudstaden och best\u00e4mt.<\/span><\/span><\/p>\n

Men en annan sak som begr\u00e4nsar \u00e4r kulturknuttars f\u00f6rakt f\u00f6r folklighet. I dagens NSD (10 oktober) anv\u00e4nder Mikael Niemi<\/i> ordet folklig och sk\u00e4ms inte f\u00f6r det. Personligen \u00e4r jag f\u00f6rsiktig men \u00e5 andra sidan mycket negativ till uttrycket \u00bbbra film\u00ab. Vem best\u00e4mmer vad som \u00e4r bra film? \u00bbSmal film\u00ab gillar jag inte heller, om det inte syftar p\u00e5 8 mm eller 16 mm. <\/span><\/span><\/p>\n

Jag r\u00e5kade en g\u00e5ng bli anklagad f\u00f6r att vara en s\u00e5dan d\u00e4r kulturknutte, som ser ned p\u00e5 \u00bbvanligt folks\u00ab filmsmak, n\u00e4r jag f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan i samtal med en v\u00e4n, som hade Clint Eastwood<\/i> som idol, r\u00e5kade s\u00e4ga, att den mannen inte var mycket till sk\u00e5despelare \u2013 d\u00e4remot en lysande filmskapare. Det sista h\u00f6rde nog inte min v\u00e4n, f\u00f6r han blev som f\u00f6rbytt och f\u00f6rsvann ur min bekantskapskrets f\u00f6r flera \u00e5r fram\u00f6ver. Idag \u00e4r det historia, han har till och med skakat hand med mig som tack f\u00f6r n\u00e5gon film jag dragit fram i ljuset.<\/span><\/span><\/p>\n

Och Clintans genombrottsv\u00e4stern har filmstudion visat, d\u00e4r han talar italienska\u2026<\/span><\/span><\/p>\n

Just i dagarna har jag r\u00e5kat ut f\u00f6r en person som just ser ned p\u00e5 folklig kultur. Filmstudion visade i l\u00f6rdags i samarbete med IRF en nyinspelad rysk film om den f\u00f6rsta rymdpromenaden, som genomf\u00f6rdes av Aleksej Leonov<\/i> 1965. Eftersom den var gjord efter verkliga h\u00e4ndelser (med Leonov sj\u00e4lv som chefskonsult vid inspelningen), var den inte s\u00e5 kallad science-fiction. Det hade ju h\u00e4nt, och sp\u00e4nnande var det, ungef\u00e4r som den amerikanska Apollo 13,<\/i> som ocks\u00e5 handlade om en svajig rymdresa, d\u00e5 1970 men inspelad 1995. Den ryska filmen, Spacewalker<\/i> (2017), fick 4,5 av 5 i betyg av l\u00f6rdagspubliken trots att den inte hade svensk utan norsk text. Ty i Norge hade den g\u00e5tt p\u00e5 bio. Jag kontaktade ett par biografbolag om att de borde ta in den i Sverige. En svarade, att den filmen skulle han sj\u00e4lv g\u00e4rna se, men \u00bbden \u00e4r ingen aff\u00e4r\u00ab. En annan svarade, att f\u00f6r att v\u00e5ga sig p\u00e5 rysk film b\u00f6r det vara en prisbel\u00f6nt och kritikerhyllad film av till exempel Andrej Zvjagintsev.<\/i> (Den regiss\u00f6rens alster har filmstudion visat flera g\u00e5nger, senast Leviatan<\/i> (2014).) Att en film kunde n\u00e5 en \u00bbvanlig\u00ab publik f\u00f6r att den var sp\u00e4nnande var han inte intresserad av, bara av \u00bbrysk film om det handlar om filmer typ Zvjagintsev och annat kritikerhyllat\u00ab.<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 det viset st\u00e4mplas all film p\u00e5 ett visst spr\u00e5k som l\u00e4mplig f\u00f6r en finare publik, \u00e4ven om huvuddelen av filmproduktionen p\u00e5 samma spr\u00e5k kanske \u00e4r komedier, \u00e4ventyrsfilmer och dramer av liknande slag som Hollywoods.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6raktet f\u00f6r film p\u00e5 fel spr\u00e5k m\u00e4rks dock inte i de fall, d\u00e5 Hollywood g\u00f6r filmer p\u00e5 andra spr\u00e5k \u00e4n engelska f\u00f6r att bibeh\u00e5lla verklighetstrohet, en sak de ofta g\u00f6r idag. Men f\u00f6raktet best\u00e5r f\u00f6r film fr\u00e5n vissa kulturkretsar, s\u00e5dant ska man inte sprida.<\/span><\/span><\/p>\n

M\u00e4rkligt nog g\u00e5r det an att visa arabisk film kommersiellt \u2013 om det handlar om problem av n\u00e5got slag. Komedier och romanser g\u00f6re sig ej besv\u00e4r. P\u00e5 torsdag denna vecka visar filmstudion ett nyink\u00f6pt drama p\u00e5 arabiska, Insyriated<\/i> fr\u00e5n 2017. Och problem handlar filmen om: den utspelar sig i ett bostadshus i en syrisk stad, d\u00e4r familjerna m\u00e5ste barrikadera sig f\u00f6r att inte uts\u00e4ttas f\u00f6r allehanda typer som utnyttjar kaoset i det krig, d\u00e4r man utanf\u00f6r d\u00f6rren kan tr\u00e4ffas av en krypskytts kula. En stenh\u00e5rd film av Philippe <\/i>v<\/i>an Leeuw.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Men titeln? \u00bbInsyltad\u00ab t\u00e4nker man l\u00e4tt, n\u00e4r man l\u00e4ser den. Och insyltade \u00e4r m\u00e5nga i detta krig. M\u00f6rdarg\u00e4ng som Isis och stater som Turkiet, Ryssland och USA. De \u00e4r v\u00e4l p\u00e5 den \u00bbgoda\u00ab sidan, d\u00e5 m\u00f6rdarg\u00e4ngen \u00e4r s\u00e4llsynt dj\u00e4vulska, men Ryssland har regeringens till\u00e5telse att hj\u00e4lpa till medan USA inte har bett om lov och Turkiet helt enkelt g\u00e5tt in och avsp\u00e4rrat ett stycke Syrien. S\u00e5dan storpolitik handlar inte filmen om alls utan om den fruktansv\u00e4rda situation n\u00e5gra familjer lever i i en l\u00e4genhet som ser ut som en svensk. En s\u00e5dan film vill inte asyls\u00f6kande med r\u00e4tt modersm\u00e5l se, vi svenskar d\u00e4remot kan f\u00e5 en verklighetsbild som inte den vanliga nyhetsf\u00f6rmedlingen kan lyckas ge oss.<\/span><\/span><\/p>\n

Regiss\u00f6ren van Leeuw ska vi h\u00e5lla \u00f6gonen p\u00e5. Gjorde 2009 en film om folkmordet i Rwanda, Dagen d\u00e5 Gud gav sig av.<\/i> Bara han inte fastnar i folkmordsbranschen.<\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

INSYRIATED Insyltad M\u00e5nga \u00e4ro kallade, men f\u00e5 utvalda S\u00e5 kunde Matteus s\u00e4ga i sitt tjugoandra kapitels fjortonde vers om snyltg\u00e4ster p\u00e5 br\u00f6llop. Det l\u00e5ter mer domedagsaktigt med gammal grammatik, inte sant? Det tycker nog f\u00f6rfattare och filmskapare ocks\u00e5 \u2013 och deras \u00f6vers\u00e4ttare med, f\u00f6r den delen. F\u00e5 \u00e4ro utvalda hette 1940 en film av George … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dInsyltad\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1157","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1157","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1157"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1157\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1163,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1157\/revisions\/1163"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1157"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1157"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1157"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}