{"id":1185,"date":"2018-10-30T16:38:58","date_gmt":"2018-10-30T15:38:58","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1185"},"modified":"2018-10-30T17:08:31","modified_gmt":"2018-10-30T16:08:31","slug":"en-flod-av-kval-vid-kwai","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1185","title":{"rendered":"En flod av kval vid Kwai"},"content":{"rendered":"

BRON \u00d6VER FLODEN KWAI + THE RAILWAY MAN<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

En flod av kval <\/span><\/span>vid Kwai<\/span><\/span><\/span><\/strong><\/h1>\n

En riktig karl ska inte ligga och gr\u00e5ta i en soffa inf\u00f6r en fr\u00e4mling. Och \u00bbPTSD\u00ab \u00e4r v\u00e4l \u00e4nnu en av dessa trendiga bokstavskombinationer?<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

En del gillar historia, andra bryr sig inte det minsta om vad som har h\u00e4nt generationerna f\u00f6re ens egen. Somliga anv\u00e4nder historia som argument f\u00f6r \u00e5sikter de hyser och lyckas intressera \u00e4ven den kategori, som allts\u00e5 egentligen inte bryr sig. L\u00e5ter jag begriplig?<\/span><\/span><\/p>\n

Personligen \u00e4r jag intresserad av allt, ocks\u00e5 av historia. Av den anledningen har jag f\u00f6rst\u00e5s l\u00e4st n\u00e5got inom omr\u00e5det och vet, att allt inte alltid \u00e4r vad det ser ut att vara och mycket g\u00e5r igen. Bakgrundsinformation \u00e4r v\u00e4rd att ta reda p\u00e5. D\u00e5 m\u00e5ste man tappa hakan, n\u00e4r n\u00e5gon p\u00e5st\u00e5r att Sverige<\/span><\/span><\/p>\n

\u2026 \u00bbhar varit ockuperat av fr\u00e4mmande stater, utl\u00e4ndska fogdar har f\u00f6rtryckt befolkningen, vi har attackerats och st\u00e5tt ensamma mot en samlad styrka av Europas stormakter och befunnit oss i ett f\u00f6rkrossande numer\u00e4rt underl\u00e4ge. \u00c4nd\u00e5 har vi alltid gjort motst\u00e5nd, \u00e4nd\u00e5 har vi alltid rest oss, \u00e4nd\u00e5 har vi alltid segrat mot alla odds och \u00f6verlevt. Tack vare den orubbliga envisheten, \u00f6vertygelsen, offerviljan och ledarskapet hos en liten skara patrioter\u00ab.<\/span><\/span><\/span><\/em><\/p>\n

Tufft. Den lilla skaran patrioter \u00e4r, som den samh\u00e4llsorienterade l\u00e4saren kan f\u00f6rst\u00e5, dem som Sverigedemokraterna leder: \u00bb\u00d6det har utsett oss denna g\u00e5ngen\u00ab, skrev efter \u00e5rets val Mattias Karlsson.<\/i> Men st\u00e4mmer det med historiska fakta?<\/span><\/span><\/p>\n

Vilka fr\u00e4mmande stater har ockuperat Sverige? kan man till att b\u00f6rja med fr\u00e5ga. K\u00e4mpade Engelbrekt, Dacke<\/i> och Vasa<\/i> mot en dansk ockupationsmakt? \u2013 Nja, Sverige var ju del av den d\u00e5tida nordiska unionen, som till att b\u00f6rja med p\u00e5 trettonhundratalet hade letts av drottning Margareta<\/i> i Malm\u00f8. Man kan ju bli \u00bbf\u00f6rtryckt av utl\u00e4ndska fogdar\u00ab i en union och vilja l\u00e4mna den, om n\u00f6dv\u00e4ndigt med v\u00e5ld. Som att Estland ville l\u00e4mna Sovjetunionen och Slovenien Jugoslavien. Det \u00e4r inte automatiskt patriotisk kamp mot ockupation.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c4n Finland, d\u00e5? \u2013 Jo, Ryssland tog och beh\u00f6ll den delen av gamla Sverige, men det var beslutat i en internationell freds\u00f6verenskommelse. Sverige fick avtr\u00e4da<\/i> Finland, som det heter. Ingen patriotisk gerillaskara f\u00f6rs\u00f6kte \u00e4ndra p\u00e5 det.
\n<\/span><\/span><\/p>\n

Har ens Sverige \u00bbst\u00e5tt ensamma mot en samlad styrka av Europas stormakter\u00ab d\u00e5? \u2013 Nej, inte det heller. Det har inte f\u00f6rekommit. Samlade styrkor av stormakter har funnits \u00e5tskilliga g\u00e5nger, ibland med Sverige mot andra. Men ingen har n\u00e5gonsin g\u00e5tt in f\u00f6r att utsl\u00e4cka Sverige som land, inte ens \u00e4rkefienderna Danmark och Ryssland.<\/span><\/span><\/p>\n

SD-ledarens svulstiga text illustrerades d\u00e4r den skrevs dessutom med en gammal tavla \u00f6ver Karl XIIs <\/i>seger vid Fraustadt 1706. Som om det vore ett exempel p\u00e5 att \u00bbvi alltid segrat mot alla odds och \u00f6verlevt\u00ab. \u00d6verlevde gjorde den g\u00e5ngen inte den stora m\u00e4ngd ryska soldater, som befann sig bland de 7.600 som tagits som krigsf\u00e5ngar. Karl s\u00e5g till att avr\u00e4tta dem. (Om detta har Fran\u00e7ois de\u00a0<\/em>Voltaire, Ernst Brunner<\/i> och folkr\u00e4ttsexperten Ove Bring<\/i> skrivit). Snyggt exempel Mattias Karlsson tagit p\u00e5 \u00bbofferviljan och ledarskapet hos en liten skara patrioter\u00ab!<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6ra \u00f6ver id\u00e9n i idet p\u00e5 veckans kommande filmer, s\u00e5 \u00e4r fenomenet krigsf\u00e5nge sedan hundra \u00e5r kringg\u00e4rdat av internationella \u00f6verenskommelser f\u00f6r att undvika \u00bbon\u00f6diga\u00ab grymheter (i stridens hetta f\u00e5r man vara grym, s\u00e5 barbarisk \u00e4r v\u00e5r kultur). Krigets lagar. Hur de f\u00f6ljdes under andra v\u00e4rldskriget var det lite si och s\u00e5 med. I Asien gjorde sig Japan k\u00e4nt f\u00f6r att ta l\u00e4tt p\u00e5 dem, mycket l\u00e4tt. M\u00e5ngen anglosaxisk soldat pl\u00e5gades s\u00e5som i koncentrationsl\u00e4ger och tvangs samtidigt bygga infrastruktur \u00e5t den japanska arm\u00e9n. Pl\u00e5ga f\u00e5ngarna f\u00e5r man inte, enligt krigets lagar, men arbeta kan f\u00e5ngar f\u00e5 g\u00f6ra. Kan f\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n

Men det visste ju redan vissa slav\u00e4gare i de amerikanska kolonierna, att tv\u00e5ngsarbete var ineffektivt. Om detta erinrar en brittisk officer (i Alec Guinness<\/i> gestalt) sin japanske l\u00e4gerchef (Sessue Hayakawa)<\/i> i en riktigt klassisk krigsfilm, Bron \u00f6ver floden Kwai<\/i> fr\u00e5n 1954. Tortyr, sv\u00e4lt och avr\u00e4ttningar leder inte till att en viktig bro blir byggd \u2013 hellre d\u00e5 v\u00e4rdig behandling och n\u00e4ringsrik kost. D\u00e5 kanske f\u00e5ngarna g\u00e5r till jobbet med kraft i arm och mod i barm.<\/span><\/span><\/p>\n

Men vem gagnar det i det stora sammanhanget, allts\u00e5 kriget? Det \u00e4r den existentiella fr\u00e5gan denna epokg\u00f6rande film av David Lean <\/i>egentligen handlar.<\/span><\/span><\/p>\n

Floden Kwai och bron finns i verkligheten och \u00e4r ett turistm\u00e5l idag. F\u00f6r de f\u00e5ngar, som \u00f6verlevde krigsf\u00e5ngl\u00e4gret (med eller utan brobygge), blev inte alltid freden och den personliga friheten n\u00e5gon frihet f\u00f6r sj\u00e4len. I en senare film, The railway man<\/i> fr\u00e5n 2013, \u00e4r den mentala efterb\u00f6rden dess existentiella tema. Huvudpersonen \u00e4r en (spelad av Colin Firth) <\/i>av dem, som byggde bron \u00f6ver floden Kwai, och han f\u00e5r ett till synes normalt liv i Australien efter kriget. Men hans hustru (Nicole Kidman)<\/i> m\u00e4rker ju, att han inte \u00e4r normal innanf\u00f6r skalet.<\/span><\/span><\/p>\n

Detta kallas nuf\u00f6rtiden posttraumatiskt stress-syndrom<\/i> och f\u00f6rkortas PTSD. I dagens v\u00e4rld s\u00e4tter man nyfunna etiketter och bokstavskombinationer p\u00e5 barn och hart n\u00e4r varenda m\u00e4nniska, och \u00e4ven utan sjukdomar har det blivit p\u00e5 modet att tillh\u00f6ra n\u00e5gon bokstavskombination, som alla andra b\u00f6r respektera. Till\u00e5t mig att f\u00f6rh\u00e5lla mig skeptisk. Jag \u00e4r till och med skeptiskt mot bindestrecket i sjukdomsbegreppet i b\u00f6rjan av det h\u00e4r stycket. Men d\u00e5 jag allvarligt vill f\u00f6rs\u00f6ka ta till mig vetenskapens r\u00f6n, tolkar jag d\u00e4rf\u00f6r bindestrecket s\u00e5lunda:<\/span><\/span><\/p>\n

Hade man skrivit posttraumatiskt stressyndrom, s\u00e5 kunde det l\u00e5ta som att \u00bbstressyndromet\u00ab p\u00e5 n\u00e5got vis vore posttraumatiskt. Och kanske det \u00e4r s\u00e5 och att jag strider om p\u00e5vens sk\u00e4gg. Men s\u00e4g i st\u00e4llet syndrom p\u00e5 posttraumatisk stress, s\u00e5 kanske bindestrecket f\u00e5r sin f\u00f6rklaring. \u2013 Inte det? N\u00e5, s\u00e5 strunt i det.<\/span><\/span><\/p>\n

I alla fall var det v\u00e4l detta PTSD som fick F\u00f6rsvaret att kalla in oss soldater i utlandstj\u00e4nst till samtal ett halv\u00e5r efter hemkomsten. De hade f\u00f6rvisso samtal med oss redan vid hemkomsten, men ett halv\u00e5r senare en g\u00e5ng till var r\u00e4tt trevligt. Man tr\u00e4ffade ju de andra yxorna och kunde umg\u00e5s. Och prata ut, var v\u00e4l tanken.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6rr begrep inte gamla Krigsmakten sig p\u00e5 att g\u00f6ra s\u00e5dant. FN-soldater kom hem efter hemska upplevelser, fick medalj och gl\u00f6mdes bort. Kanske tyckte man p\u00e5 den tiden, att riktiga karlar inte skulle gr\u00e5ta ut hos psykologer. Men riktiga karlar begick ibland sj\u00e4lvmord som f\u00f6ljd av sina obearbetade upplevelser. Och \u00e4rligt talat \u2013 att ber\u00e4tta om s\u00e5dant f\u00f6r n\u00e5gon som inte kan begripa \u00e4r ett hinder; b\u00e4ttre d\u00e5 att tala ut med andra som varit med.<\/span><\/span><\/p>\n

Filmen \u00bbThe railway man\u00ab visar filmstudion som vanligt en torsdag, som utg\u00f6r f\u00f6rsta torsdagen i novemberserien. Men, som ber\u00e4ttats h\u00e4r, utg\u00f6r den gamla klassikern \u00bbBron \u00f6ver floden Kwai\u00ab en bra bakgrund. D\u00e4rf\u00f6r visar filmstudion den dagen f\u00f6re, som f\u00f6ljdriktigt \u00e4r en onsdag. Den, som kommer i tid, kan f\u00e5 en glimt av tre veteraner fr\u00e5n krigsf\u00e5ngl\u00e4gret p\u00e5 \u00e5terbes\u00f6k vid floden Kwai idag.<\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

BRON \u00d6VER FLODEN KWAI + THE RAILWAY MAN En flod av kval vid Kwai En riktig karl ska inte ligga och gr\u00e5ta i en soffa inf\u00f6r en fr\u00e4mling. Och \u00bbPTSD\u00ab \u00e4r v\u00e4l \u00e4nnu en av dessa trendiga bokstavskombinationer? En del gillar historia, andra bryr sig inte det minsta om vad som har h\u00e4nt generationerna f\u00f6re … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dEn flod av kval vid Kwai\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1185","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1185","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1185"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1185\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1192,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1185\/revisions\/1192"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1185"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1185"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1185"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}