{"id":1249,"date":"2019-01-08T17:22:57","date_gmt":"2019-01-08T16:22:57","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1249"},"modified":"2019-01-08T17:27:49","modified_gmt":"2019-01-08T16:27:49","slug":"grafvande-historiker","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1249","title":{"rendered":"Gr\u00e4fvande historiker"},"content":{"rendered":"

THE DEATH OF STALIN<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

Gr\u00e4fvande historiker<\/span><\/span><\/strong><\/span><\/h1>\n

Murfvel contra murfvel frik\u00e4nnes, murfvel contra hederlig karl f\u00e4lles, sa en juryman cirka 1850. Journalister s\u00e5gs s\u00e5ledes ned p\u00e5 redan d\u00e5. Idag kanske man skulle bed\u00f6ma satiriker p\u00e5 samma s\u00e4tt?<\/span><\/span><\/strong><\/span><\/h2>\n

Till satir av tveksam halt \u00e5terkommer jag, f\u00f6rst ett glatt reportage f\u00f6r den spr\u00e5kintresserade.<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 Norrl\u00e4ndska socialdemokratens hundra\u00e5rsdag fick k\u00f6parna ett jubileumsnummer tillsammans med ett nytryck av den hundra\u00e5riga f\u00f6rstautg\u00e5van, som ger en kul inblick i forna tider \u00e4ven ut\u00f6ver de h\u00e4ndelser som beskrivs. Titta bara p\u00e5 tidningens rubriker. D\u00e5f\u00f6rtiden var det kutym att s\u00e4tta punkt i \u00f6verskrifter, \u00e4ven i underrubriker i en och samma spalt:<\/span><\/span><\/p>\n

Lithauen vill n\u00e4rmande till Norden.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Intressanta uttalanden av Lithauens regeringschef.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Lenin hotar i samverkan med tyska bolsjeviker och reaktion\u00e4rer.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Idag s\u00e4tter man punkt i en rubrik bara om man vill framh\u00e4va den som \u00bbpunkt slut\u00ab eller \u00bbt\u00e4nk, bara!\u00ab. Den store regiss\u00f6ren i att filma politiska h\u00e4ndelser, Costa-Gavras,<\/i> gjorde 2002 en film om den kristne SS-mannen Kurt Gerstein,<\/i> som levererade Zyklon B-gas till de tyska koncentrationsl\u00e4gren men fick \u00e5ngest, n\u00e4r han fick se vad leveranserna anv\u00e4ndes till och d\u00e5 f\u00f6rtvivlat f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 Vatikanen att stoppa m\u00f6rdandet eller \u00e5tminstone f\u00e5 v\u00e4rlden att ber\u00e4tta om det. Den filmen, Den slutliga l\u00f6sningen,<\/i> hette i original Amen.<\/i> (notera, att punkten ingick i titeln; t\u00e4nk, bara!).<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt misslyckades Gersteins f\u00f6rs\u00f6k att larma v\u00e4rlden, trots att han p\u00e5 en t\u00e5gresa tr\u00e4ffat en svensk ambassadtj\u00e4nsteman och ber\u00e4ttat f\u00f6r denne. Men det \u00e4r en annan historia.<\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e4r NSD \u2116 1 1919 gavs ut var annonsmakarna inte tr\u00e4nade av amerikanska psykkrigf\u00f6ringsbyr\u00e5er f\u00f6r att f\u00e5 folk att handla konserverad gr\u00f6t med m\u00f6rdande reklam; nej, de var betydligt blygsammare:<\/span><\/span><\/p>\n

Axel E. Vallerstr\u00f6ms<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Bok- och Pappershandel<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Kiruna<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Rekommenderas.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

.<\/p>\n

Centralkaf\u00e9et<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 KIRUNA \u2013<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

rekommenderas.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Till och med n\u00f6jesannonserna var modesta:<\/span><\/span><\/p>\n

TEATER-BIOGRAFEN I KIRUNA<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

d\u00e4r visas de b\u00e4sta filmer alla s\u00f6ckendagar<\/b> fr\u00e5n kl. 6,30 till 11 e.m.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Om det inte vore f\u00f6r papperstidningens ekonomi, kunde det se trivsamt ut, om vi idag finge se annonser av det slaget i st\u00e4llet f\u00f6r klatschiga bilder:<\/span><\/span><\/p>\n

KIRUNA FILMSTUDIO<\/span><\/span><\/p>\n

d\u00e4r visas de b\u00e4sta filmer.<\/span><\/span><\/p>\n

Den uppm\u00e4rksamme kan i NSDs bioannons l\u00e4gga m\u00e4rke till det n\u00e4rmast engelska s\u00e4ttet att ange tider p\u00e5: kl. 6,30 till 11 e.m. Observera, att de med s\u00e4kerhet inte visade film f\u00f6r skiftarbetare fr\u00e5n arla morgonstund \u2013 nej, med 6,30 menas inte f.m. utan \u00e4ven h\u00e4r e.m.<\/span><\/span><\/p>\n

Med \u00e5ren \u00e4ndrades det till att biograferna visade film kl. 6.30 och 8.30 (alternativt 18.30 och 20.30), vilket f\u00f6rblev standard f\u00f6r Sveriges landsort \u00e4nda fram till att garderobsbiograferna b\u00f6rjade byggas n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1980-talet. Endast i Stockholm var normalf\u00f6rest\u00e4llningarna 7 och 9. Ans\u00e5gs stockholmare vara dr\u00f6nare, som inte tidigt steg upp f\u00f6r att utf\u00f6ra ett redigt hantverk?<\/span><\/span><\/p>\n

Klockslagen i annonsen fr\u00e5n 1919 visar ocks\u00e5, att Sverige \u00e4nnu inte hade anammat det som kom att bli ISO-standard f\u00f6r matematiska tiondelar: kommatecknet som decimalmark\u00f6r. I klockslag ska det d\u00e4remot vara punkt: 6.30 och 18.30.<\/span><\/span><\/p>\n

Att decimalkommat inte slagit igenom \u00e4nnu syns ocks\u00e5 i annonser som<\/span><\/span><\/p>\n

Stockholms Handelsbank<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Egna fonder 140,000,000 kronor.<\/b><\/i><\/span><\/span><\/p>\n

d\u00e4r kommatecknet anv\u00e4nds som tusentalsavskiljare. Detta s\u00e4tt att anv\u00e4nda kommatecknet praktiseras \u00e4n idag av de anglosaxiska l\u00e4nderna, som s\u00e4tter punkt f\u00f6r tiondelar och d\u00e4rmed har \u00e5stadkommit hart n\u00e4r obotlig skada f\u00f6r den mellanfolkliga f\u00f6rst\u00e5elsen.<\/span><\/span><\/p>\n

Jag syftar p\u00e5 datorernas tidevarv, som n\u00e4r ett stort svensk telekomf\u00f6retag i anbudst\u00e4vlan fick j\u00e4tteuppdraget att bygga ut Brasiliens telefonn\u00e4t. En av de besegrade konkurrenterna \u00f6verklagade beslutet, f\u00f6r att det svenska bolagets anbud var orimligt l\u00e5gt. Det visade sig, att det svenska storbolaget inte hade reda p\u00e5, att Brasilien precis som Sverige f\u00f6ljde ISO-standarden. De hade skrivit sitt anbud med amerikanska decimaltecken, vana som de var vid att sv\u00e4nga sig med engelska i jobbet. Att erbjuda sig att g\u00f6ra ett jobb f\u00f6r 55,700 real \u00e4r ju f\u00f6r en portugisisktalande detsamma som 55,70 real. Inte femtiofem tusen sju hundra, som v\u00e4l var tanken.<\/span><\/span><\/p>\n

Spaniens \u00e5r 2013 byggda nya flaggskepp bland ub\u00e5tar, Isaac Peral, sj\u00f6sattes inte som t\u00e4nkt, d\u00e4rf\u00f6r att n\u00e5gon hade satt ett decimaltecken fel s\u00e5 att skorven blivit 70 ton f\u00f6r tung och vid en sj\u00f6s\u00e4ttning skulle komma att r\u00f6na samma \u00f6de som salig Wasa en g\u00e5ng: g\u00e5 till botten med flaggan i topp. Ett amerikanskt f\u00f6retag fick f\u00f6rs\u00f6ka finna en l\u00f6sning och bytte v\u00e4l till ett amerikanskt decimaltecken, kant\u00e4nka.<\/span><\/span><\/p>\n

Efter dessa utvikningar f\u00e5r man v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ga, att gamla NSD i alla fall skriver ganska modern svenska. Det var 1906, som Sverige fastst\u00e4llde en f\u00f6renklad stavning, men den slog igenom n\u00e4stan lika l\u00e5ngsamt som decimalteckensstandarden. S\u00e5 sent som p\u00e5 dagen ett \u00e5r f\u00f6re NSDs f\u00f6rstautg\u00e5va skrev Svenska Dagbladet, allts\u00e5 1918-01-04:<\/span><\/span><\/p>\n

Litauernas fredskraf.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

En resolution af ombuden i Stockholm.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e4remot skriver Norrl\u00e4ndskan likav\u00e4l som Svenskan fortfarande med gammal grammatik, som h\u00e4r i \u00bbJulklappen\u00ab, en av de anm\u00e4rkningsv\u00e4rt m\u00e5nga novellerna i det fyrsidiga premi\u00e4rnumret:<\/span><\/span><\/p>\n

Vi alla i guldgr\u00e4varl\u00e4gret voro s\u00e5 h\u00f6gf\u00e4rdiga \u00f6ver v\u00e5r julgran, att vi fingo den f\u00e4rdigkl\u00e4dd en halv timme innan julklappsutdelningen skulle ske.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

De gamla formerna voro s\u00e5 exakta, att man n\u00e4ppeligen skulle kunna taga miste p\u00e5, om det skrevos om en eller flere personer. Den stilen blev l\u00e5nglivad och kan i jubileumstidningen ses \u00e4nnu vid tiden f\u00f6r andra v\u00e4rldskriget \u2013 se bara artikeln den 4 juli 1944 om en minolycka:<\/span><\/span><\/p>\n

Elva v\u00e4rnpliktiga \u00e4ro skadade<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

De g\u00e5vo sitt liv f\u00f6r sitt land<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

En inblick i tilltalsformer, som var vid liv \u00e4nda till slutet av 1960-talet, kan man f\u00e5 av att l\u00e4sa en s\u00f6t liten romans p\u00e5 premi\u00e4rnumrets sista sida, \u00bbN\u00e4r kvinnorna fria.\u00ab. D\u00e4r framg\u00e5r, hur herren tilltalar tj\u00e4naren:<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Var s\u00e5 god och l\u00e5t munl\u00e4dret l\u00f6pa, lilla fr\u00f6ken. Det \u00e4r v\u00e4l inte en upps\u00e4gning ni kommer med?<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

och vice versa:<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 F\u00e5r jag uppta direkt\u00f6rens tid ett \u00f6gonblick?<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En chef kunde allts\u00e5 nia en anst\u00e4lld, men den anst\u00e4llde kunde inte nia chefen utan skulle tilltala vederb\u00f6rande i tredje person. (D\u00e4rf\u00f6r sk\u00e4r det i undertecknad, varje g\u00e5ng unga expediter idag niar mig som kund \u2013 de har blivit itutade att det var s\u00e5 man gjorde f\u00f6rr; jag f\u00f6redrar att de duar mig som vanligt folk nuf\u00f6rtiden.)<\/span><\/span><\/p>\n

Men notera att direkt\u00f6ren och hans sekreterare om\u00e4rkligt byter<\/i> tilltal en bit in i ber\u00e4ttelsen. Men n\u00e4r<\/i> \u2013 och framf\u00f6r allt: varf\u00f6r?<\/i> Jag har i det f\u00f6ljande dragit samman texten ordentligt f\u00f6r att visa detta, och \u2013 f\u00f6r att s\u00e4kert klarg\u00f6ra vem som \u00e4r vem, har jag gjort direkt\u00f6rens utsagor maskulint fetstilta<\/b> och sekreterarens feminint kursiverade.<\/i> Var nu uppm\u00e4rksam\u2026<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Jag har h\u00e4rmed \u00e4ran anh\u00e5lla om direkt\u00f6rens hand.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Om min hand?! <\/b><\/span><\/span><\/span>(Med ett litet v\u00e4nligt leende): V\u00e5gar jag fr\u00e5ga om ni har talt med mina f\u00f6r\u00e4ldrar?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 (Under f\u00f6rs\u00f6k att h\u00e5lla sig allvarlig): Jag ans\u00e5g det korrektast att f\u00f6rst tala med direkt\u00f6ren sj\u00e4lv.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 N\u00e5 ja, om jag skall vara fullkomligt \u00e4rlig, kan det ju icke annat \u00e4n smickra mej, att ni har valt mej.<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Men direkt\u00f6ren \u00e5terg\u00e4ldar kanske inte mina k\u00e4nslor?<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Jo\u2013oh! S\u00e5 h\u00e4r mellan fyra \u00f6gon tror jag nog, att jag t\u00f6rs s\u00e4ga, att jag \u00e5terg\u00e4ldar dem.<\/b> (Han reser sig, g\u00e5r bort och tager hennes h\u00e4nder i sina.) Det har ni v\u00e4l ocks\u00e5 haft en liten aning om, innan ni friade?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 (Med ett glatt skratt): Kanh\u00e4nda!<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Och hur fick ni den aningen?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Det var n\u00e4r direkt\u00f6ren\u2026 n\u00e4r ni dikterade f\u00f6r mig. D\u00e5 kunde jag l\u00e4sa det i edra \u00f6gon.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 (Litet bet\u00e4nksam, sl\u00e4ppande hennes h\u00e4nder): Det finnes allts\u00e5 andra, som ha sett p\u00e5 er med samma \u00f6gon?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Inte med riktigt desamma, ty dina \u00f6gon \u00e4ro de vackraste.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 (Drager henne t\u00e4tt intill sig): Men vad tror du att kontorspersonalen skall s\u00e4ga?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Den skall s\u00e4ga: \u00bbLycka till!\u00ab<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Den som annars vill stifta bekantskap med alla de tilltalsformer, som var i omlopp f\u00f6re \u00bbdu-reformen\u00ab, kan med f\u00f6rdel se n\u00e5gon gammal film med Thor Mod\u00e9en.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Hade arbetarr\u00f6relsen n\u00e4r det begav sig h\u00f6gre ideal \u00e4n borgerligheten? Det kan man undra, n\u00e4r jubileumstidningen \u00e5terger en NSD-artikel fr\u00e5n den 14 februari 1925 om att en \u00bbgift kvinnas plats b\u00f6r vara i hemmet\u00ab. Titta d\u00e5 n\u00e4rmare p\u00e5 premi\u00e4rnumret 1919, p\u00e5 sidan 3. D\u00e4r framf\u00f6r en artikel med rubriken \u00bbVi kvinnor.\u00ab en diametralt motsatt st\u00e5ndpunkt.<\/span><\/span><\/p>\n

Men, lite \u00e5lderdomlig kostar NSD p\u00e5 sig att vara ibland, vilket jubileumstidningen \u00e5terger med en notis fr\u00e5n januari 1930:<\/span><\/span><\/p>\n

Norrland bortgl\u00f6mt i arbetet p\u00e5 landets \u00bbglorvyrdighet\u00ab.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Det m\u00e4rkliga ordet (alternativt \u00bbglorv\u00f6rdighet\u00ab) \u00e5terfinns faktiskt i Svenska akademins ordbok samma \u00e5r med betydelsen \u00bb\u00e4rev\u00f6rdighet\u00ab men anses redan vara \u00bbarkaiserande\u00ab. Lastgammalt.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6rv\u00e5nande moderna \u00e4r NSD d\u00e4remot 1948-01-08, d\u00e5 de ber\u00e4ttar om en kyrkhelg i Lannavaara och d\u00e4rvid anv\u00e4nder ordet same i st\u00e4llet f\u00f6r lapp b\u00e5de i rubrik och br\u00f6dtext.<\/span><\/span><\/p>\n

NSDs jubileumsnummer och f\u00f6rstautg\u00e5va i nytryck kan slippa g\u00e5 till pappersinsamlingen.<\/span><\/span><\/p>\n

Till celluloidinsamlingen kunde man stundom \u00f6nska kalkonfilmer. Kiruna filmstudio inleder v\u00e5rserien med en komedi, som hyllats av alla recensenter s\u00e5som en rolig drift med maktkampen bakom kulisserna i Kreml, n\u00e4r Sovjetunionens ledare Josef Stalin<\/i> tv\u00e4rdog 1953. Jag skulle g\u00e4rna se en rysk satir \u00f6ver detta makabra sk\u00e5despel, men h\u00e4r \u00e4r det engelsm\u00e4n och amerikaner* som driver med n\u00e5got de inte riktigt f\u00f6rst\u00e5r. Och hyllas naturligtvis f\u00f6r det. Men kan det kallas satir, n\u00e4r arbetet \u00e4r fullst\u00e4ndigt ofarligt f\u00f6r ens karri\u00e4r eller anseende som sk\u00e5despelare eller regiss\u00f6r; n\u00e4r man inte trampar n\u00e5gon p\u00e5 t\u00e5rna? Med sin konstn\u00e4rligt fria hantering av fakta \u00e4r denna sortens gr\u00e4vande reportage s\u00e5 politiskt korrekt, att upphovsm\u00e4nnen genast omfamnas av alla med makt och pengar inom mediebranschen.<\/span><\/span><\/p>\n

Filmen \u00e4r gjord efter en fransk seriebok, La Mort de Staline <\/i>av Robin Thierry <\/i>och Fabien Nury.<\/i> Men d\u00f6m sj\u00e4lv! \u00c4r filmen The death of Stalin<\/i> (2017) en lyckad politisk satir eller bara simpel buskis? Folkets hus nu p\u00e5 torsdag den 10 januari 2019!<\/span><\/span><\/p>\n

*En skotte ing\u00e5r ocks\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet af Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

THE DEATH OF STALIN Gr\u00e4fvande historiker Murfvel contra murfvel frik\u00e4nnes, murfvel contra hederlig karl f\u00e4lles, sa en juryman cirka 1850. Journalister s\u00e5gs s\u00e5ledes ned p\u00e5 redan d\u00e5. Idag kanske man skulle bed\u00f6ma satiriker p\u00e5 samma s\u00e4tt? Till satir av tveksam halt \u00e5terkommer jag, f\u00f6rst ett glatt reportage f\u00f6r den spr\u00e5kintresserade. P\u00e5 Norrl\u00e4ndska socialdemokratens hundra\u00e5rsdag fick … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dGr\u00e4fvande historiker\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1249","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1249","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1249"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1249\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1252,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1249\/revisions\/1252"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1249"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1249"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1249"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}