{"id":1266,"date":"2019-01-29T18:57:16","date_gmt":"2019-01-29T17:57:16","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1266"},"modified":"2019-01-29T20:32:29","modified_gmt":"2019-01-29T19:32:29","slug":"sa-gar-det-till-i-krig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1266","title":{"rendered":"S\u00e5 g\u00e5r det till p\u00e5 t\u00e5g"},"content":{"rendered":"

DET STORA T\u00c5GR\u00c5NET<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

S\u00e5 g\u00e5r det till p\u00e5 t\u00e5g<\/span><\/span><\/strong><\/h1>\n

\u00bbDet stora t\u00e5gr\u00e5net\u00ab \u00e4r en bland banarbetare och t\u00e5g\u00e5kare omtalad bok om hur det gick till, n\u00e4r marknadsfundamentalister rev ner ett fungerande j\u00e4rnv\u00e4gssystem, tills inga resurser l\u00e4ngre fanns att hindra havererade t\u00e5g fr\u00e5n att kyla ned hundratals passagerare.<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

Om den boken ska h\u00e4r emellertid inte ordas. Men om att \u00e5ka p\u00e5 r\u00e4ls ska vi tala. Detta s\u00e4tt att resa har en s\u00e4rskild tjusning f\u00f6r m\u00e5nga, till och med p\u00e5 sp\u00e5rvagn. Tjusning kan f\u00f6r all del vara fel ord i dessa minnesdagar om f\u00f6rintelsen av judar och zigenare och alla andra i Tredje riket icke-\u00f6nskv\u00e4rda, d\u00e5 man os\u00f6kt erinrar sig transporterna i godsfinkor p\u00e5 just r\u00e4ls till utrotningsl\u00e4ger. Men det har mindre med r\u00e4lsen \u00e4n n\u00e5got annat att g\u00f6ra, eftersom transporter med t\u00e4ckta lastbilar, d\u00e4r avgasr\u00f6ret f\u00f6rl\u00e4ngts med en slang instucken i \u00bbpassagerarutrymmet\u00ab, knappast l\u00e4r ha k\u00e4nts b\u00e4ttre.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r att forts\u00e4tta p\u00e5 detta sticksp\u00e5r, s\u00e5 har en bok om judeutrotningen i Litauen i dagarna utkommit p\u00e5 svenska, skriven av en israel (med m\u00f6rdad sl\u00e4kt i denna f\u00f6rintelse) och en litauiska (med m\u00f6rdarna i sin sl\u00e4kt):<\/span><\/span><\/p>\n

Efraim Zuroff, Ruta Vanagaite<\/b><\/i><\/span><\/span><\/p>\n

V\u00e5rt folk<\/b><\/i><\/span><\/span><\/p>\n

EN RESA GENOM DEN LITAUISKA F\u00d6RINTELSEN<\/b><\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Med f\u00f6rord av Svetlana Aleksievitj<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Karneval f\u00f6rlag 2019<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5ter p\u00e5 sp\u00e5ret. H\u00f6r man om \u00bbDet stora t\u00e5gr\u00e5net\u00ab, s\u00e5 t\u00e4nker de flesta inte p\u00e5, varf\u00f6r en stambana blivit s\u00e5 d\u00e5ligt underh\u00e5llen, att lokf\u00f6raren bara f\u00e5r k\u00f6ra i sjuttio knyck p\u00e5 den. Snarare t\u00e4nker man p\u00e5 vilda v\u00e4stern eller p\u00e5 \u00bbdet g\u00e4ng som l\u00e5g bakom det spektakul\u00e4ra s\u00e5 kallade stora t\u00e5gr\u00e5net 1963, d\u00e5 ett postt\u00e5g mellan Glasgow och London r\u00e5nades p\u00e5 2,6 miljoner pund, motsvarande 50 miljoner pund i 2014 \u00e5rs penningv\u00e4rde\u00ab (Nationalencyklopedin). F\u00f6r min generation var det alla tiders vilda v\u00e4sternskt pang-pang, fast det utspelade sig i Storbritannien, och det spelades tre \u00e5r senare in en tysk teveserie om det, Det stora t\u00e5gr\u00e5net<\/i> 1966. Samma titel fick en annan teveserie om samma r\u00e5n 2013. \u00c5r 2004 gjordes en film om f\u00f6ljderna av ett s\u00e5dant t\u00e5gr\u00e5n, varvid en pengas\u00e4ck utkastad fr\u00e5n det r\u00e5nade t\u00e5get upphittas av en sju\u00e5ring. \u2013 Vad g\u00f6ra med de pengarna? \u00e4r fr\u00e5gan i Millions<\/i> (2004). Att detta sker just n\u00e4r euron ska inf\u00f6ras komplicerar den moraliska kluvenheten hos en som just b\u00f6rjat f\u00f6rst\u00e5 pengars v\u00e4rde.<\/span><\/span><\/p>\n

Men redan 1903 gjorde Edwin S Porter<\/i> en elva minuter l\u00e5ng film med namnet The great train robbery (fast p\u00e5 svenska Den stora t\u00e5gplundringen),<\/i> och han var inte s\u00e4mre \u00e4n att han tv\u00e5 \u00e5r senare gjorde en parodi p\u00e5 densamma, The little train robbery.<\/i> Tolv minuter l\u00e5ng.<\/span><\/span><\/p>\n

Fransm\u00e4nnen, som \u2013 f\u00f6rdomsfullt uttryckt \u2013 har gjort sig k\u00e4nda f\u00f6r lika ljudl\u00f6sa som gastkramande scener i kriminalfilmer (t\u00e4nk bara p\u00e5 milstolpen Rififi<\/i> fr\u00e5n 1955), gjorde p\u00e5 1970-talet en film med ett t\u00e5gr\u00e5n fr\u00e5n en helikopter mot ett t\u00e5g, som i full fransk fart rusade fram i natten l\u00e4ngs en sju mil l\u00e5ng rakstr\u00e4cka. Boven skulle halas ned p\u00e5 taket p\u00e5 r\u00e4tt vagn, d\u00e4r kassavalvet skulle finnas, s\u00e5ga upp taket och \u00e5terv\u00e4nda med bytet, innan sp\u00e5ret skulle vika av efter de sju milen, hissas upp i helikoptern och segerrusig flyga bort.<\/span><\/span><\/p>\n

Filmen har jag f\u00f6rg\u00e4ves letat efter namnet p\u00e5, men min tanke n\u00e4r jag s\u00e5g denna scen var: Finns det s\u00e5 l\u00e5nga rakstr\u00e4ckor p\u00e5 franska j\u00e4rnv\u00e4gar? Och franska t\u00e5g var redan d\u00e5f\u00f6rtiden k\u00e4nda f\u00f6r hastigheter, som vi i Sverige bara kunde dr\u00f6mma om. Vi har ju inte de rakstr\u00e4ckorna.<\/span><\/span><\/p>\n

Om det finns s\u00e5 l\u00e5nga rakstr\u00e4ckor och t\u00e5get g\u00e5r i, s\u00e4g, 200 knyck, s\u00e5 skulle helikopterboven ha 21 minuter p\u00e5 sig alltsomallt. Svettigt.<\/span><\/span><\/p>\n

Nu vet jag. De rakstr\u00e4ckorna finns, och de hastigheterna finns. Mer d\u00e4rtill. Och inte bara i Frankrike. N\u00e4r jag f\u00f6rra \u00e5ret t\u00e5gluffade genom kontinenten satt jag fascinerad och s\u00e5g det flacka landskapet se ganska stilla ut, men teckenf\u00f6nster i vagnstaket avsl\u00f6jade hastigheter p\u00e5 250 km\/h. Detsamma upplevde jag \u00e4ven \u00e5ret innan mellan Sankt Petersburg och Moskva p\u00e5 \u00bbPilgrimsfalken\u00ab, Rysslands svar p\u00e5 X2000. D\u00e4r var \u00e4nd\u00e5 inte sp\u00e5ret rakt eller terr\u00e4ngen flack. Konstigt, men det k\u00e4ndes inte som att vagnen r\u00f6rde sig.<\/span><\/span><\/p>\n

Posl\u00e4tten \u00e4r ett k\u00e4nt namn och \u2013 som framg\u00e5r av namnet \u2013 en sl\u00e4tt. En stooor sl\u00e4tt i Italien efter att man \u00e5kt s\u00e5som i de skandinaviska fj\u00e4llen i timmar \u2013 med den uppenbara skillnaden, att p\u00e5 deras fj\u00e4lltoppar ligger byar och st\u00e4der med slingrande v\u00e4gar som leder upp till sig. Med b\u00f6rjan i Milano stack t\u00e5get iv\u00e4g med fullst\u00e4ndigt rasande hastighet, och landskapet var verkligen platt som havet. Vid horisonten s\u00e5v\u00e4l om babord som om styrbord syntes dramatiska bergskedjor hela tiden, men marken n\u00e5gra mil \u00e5t \u00f6mse h\u00e5ll fr\u00e5n banan var platt jordbruksland. P\u00e5 en sl\u00e4tt kan f\u00f6rvisso en och annan kulle eller berg finnas, och det fanns det p\u00e5 Posl\u00e4tten. Men gick banan runt s\u00e5dana kullar? \u2013 Nej, t\u00e5get bara d\u00e5nade r\u00e4tt in i dem och h\u00f6ll samma spikraka kurs timme efter timme. Ett land ska v\u00e4l ha stor befolkning f\u00f6r att ha r\u00e5d med s\u00e5dan infrastruktur. Och s\u00e5 minskar risken f\u00f6r t\u00e5gr\u00e5n fr\u00e5n luften.<\/span><\/span><\/p>\n

T\u00e5gluffar man i Europa ser man s\u00e5dana sl\u00e4tter men desto fler berg och dalar. P\u00e5 flygresor syns inte, att Sverige i j\u00e4mf\u00f6relse med stora delar av Europa har ganska stillsam, beskedlig natur. Men fr\u00e5n t\u00e5gf\u00f6nster ser man dessa enormt kuperade l\u00e4nder och sitter inte tv\u00e5\u2013tre minuter i tunnlar utan tio, tjugo, trettio minuter \u00e5t g\u00e5ngen.<\/span><\/span><\/p>\n

En del turister tycks lida av narkolepsi g\u00e5 sin f\u00e4rd genom v\u00e4rlden, det ser vi p\u00e5 natt\u00e5gen mot malmf\u00e4lten. Om vintern kan man v\u00e4l f\u00f6rst\u00e5 det, men om sommaren har de faktiskt n\u00e5got att titta p\u00e5. Men de kanske messar hem bilder fr\u00e5n n\u00e5gon broschyr i st\u00e4llet. Om den k\u00e4ra l\u00e4saren skulle g\u00f6ra som undertecknad och t\u00e5gluffa i Europa, s\u00e5 kan jag rekommendera att sova ut ordentligt p\u00e5 vandrarhemmen och inte \u00e5ka s\u00e5 l\u00e5ngt varje dag. Men om man inte vill sitta och titta eller l\u00e4sa en bok hela tiden, s\u00e5 tr\u00e4ffar man ideligen m\u00e4nniskor att sm\u00e5prata med, om man inte sj\u00e4lv \u00e4r sluten som en mussla. En ung kille mittemot mig p\u00e5 ett t\u00e5g genom italiensktalande Schweiz visade sig senare i Italien ha fotograferat mig. Han ber\u00e4ttade det sj\u00e4lv och fr\u00e5gade, om han fick beh\u00e5lla sina bilder. Killen var en s\u00e5dan d\u00e4r br\u00f6llopsfotograf, som vi har visat filmer om i filmstudion, och han var genuint intresserad av annat fotograferande. Bilderna han hade tagit av mig var ocks\u00e5 riktigt konstn\u00e4rliga.<\/span><\/span><\/p>\n

Precis som p\u00e5 Stockholms tunnelbana sitter folk i fullpackade t\u00e5g i Europa ganska tysta och h\u00e5ller sig f\u00f6r sig sj\u00e4lva, men de h\u00f6r. De h\u00f6r n\u00e4r en ung italiensk fotograf och en lastgammal svensk t\u00e5gluffare fridsamt talar med varandra p\u00e5 ett spr\u00e5k som ingen av dem har som modersm\u00e5l, och r\u00e4tt som det \u00e4r \u00e4r det n\u00e5gon p\u00e5 andra sidan mittg\u00e5ngen som kan svara p\u00e5 n\u00e5got som n\u00e5gon av de tu har undrat \u00f6ver. Och s\u00e5 har n\u00e5gon av dem p\u00e5 andra sidan jobbat i Sverige. Det h\u00e4nder j\u00e4mt!<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 b\u00f6rjade f\u00f6rh\u00e5llandet mellan tv\u00e5 f\u00f6r varandra ok\u00e4nda m\u00e4n i Alfred Hitchcocks Fr\u00e4mlingar p\u00e5 t\u00e5g<\/i> (1951). De har det gemensamt, att de helst skulle vilja bli av med en person d\u00e4r hemma, och eftersom de b\u00e4gge m\u00e4nnen inte k\u00e4nner varandra sedan f\u00f6rut kommer de \u00f6verens om att byta brott. Sl\u00e5 ihj\u00e4l varandras n\u00e4rst\u00e5ende. Polisen skulle inte finna n\u00e5gon koppling mellan brotten.<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 sp\u00e4nnande har det \u00e4nnu inte utvecklats f\u00f6r mig, tro mig (\u00e5 andra sidan skulle ni aldrig f\u00e5 veta det)! Min farfar d\u00e4remot var med om lite filmisk dramatik i sin ungdom. P\u00e5 en station gick han av f\u00f6r att k\u00f6pa en tidning, medan farmor satt i kup\u00e9n med min far som sp\u00e4dbarn p\u00e5 kn\u00e4t. Emellertid var det k\u00f6 vid tidningsst\u00e5ndet, t\u00e5get sa Tut! och gick, s\u00e5 farfar kastade in betalningen i st\u00e5ndet och rusade ikapp t\u00e5get, vars sista vagns st\u00e5br\u00e4da han st\u00e4llde sig p\u00e5 med ena foten (s\u00e5dana st\u00e5br\u00e4dor gick l\u00e4ngs hela vagnens l\u00e5ngsida), medan han sl\u00e4ngde den andra foten \u00f6ver bufferten i vagns\u00e4ndan. S\u00e5 d\u00e4r h\u00e4ngde han med sin tidning genom fjorton tunnlar, tills t\u00e5get stannade vid en ny station och en kolsvart farfar steg in i sin skr\u00e4ckslagna hustrus kup\u00e9 (det var \u00e5ngt\u00e5g p\u00e5 den tiden). Far sa inget.<\/span><\/span><\/p>\n

Nej, n\u00e5got t\u00e5gr\u00e5n har jag inte varit med om, d\u00e4remot stannade natt\u00e5get mellan Helsingfors och Rovaniemi en ljus v\u00e5rnatt 1984 en l\u00e4ngre stund f\u00f6r korrespondens med annat t\u00e5g (antagligen i Hyvinge), varvid undertecknad l\u00e5g i underslaf i en treb\u00e4dds sovkup\u00e9. Ovanf\u00f6r mig l\u00e5g ett par tjejer i den klassresa jag var p\u00e5. Min natts\u00f6mn m\u00e4rkte av stillast\u00e5endet, men jag hade v\u00e4l somnat om, ifall jag inte hade m\u00e4rkt, att d\u00f6rren mot korridoren stod \u00f6ppen, s\u00e5 att v\u00e5rljuset lyste in. Det ville jag inte ha i \u00f6gonen, s\u00e5 jag koncentrerade mig p\u00e5 att ha \u00f6gonen st\u00e4ngda, irriterad \u00f6ver att n\u00e5gon av tjejerna gl\u00f6mt st\u00e4nga d\u00f6rren efter n\u00e5got toalettbes\u00f6k.<\/span><\/span><\/p>\n

Men ljuset dr\u00f6jde sig kvar, och till slut \u00f6ppnade jag ilsket \u00f6gonen. D\u00e5 s\u00e5g jag en fullst\u00e4ndig fr\u00e4mling st\u00e5 vid tv\u00e4ttst\u00e4llet och rota igenom flickornas handv\u00e4skor, och jag stammade fram:<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Kuka h-i sin\u00e4 olet?<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det d\u00e4r h-i f\u00e5r envar fylla i sj\u00e4lv, men som l\u00e4get var satt det bra i munnen. Karln v\u00e4nde sig tankspritt mot mig, som om han hade t\u00e4nkt mina ord, inte h\u00f6rt dem. Men pl\u00f6tsligt s\u00e5g han mina \u00f6gon som jag s\u00e5g hans, sl\u00e4ppte vad han hade f\u00f6r h\u00e4nderna och rusade ut. Eftersom min huvudkudde var n\u00e4rmast d\u00f6rren hann jag kasta mig ur s\u00e4ngen och sl\u00e5 armarna om hans ena l\u00e5r, men han fortsatte \u00e4nd\u00e5. Jag som bromskloss gjorde det tr\u00f6gt f\u00f6r honom, men han fick ut mig i kalsongerna p\u00e5 korridorgolvet och ryckte och ryckte. En av tjejerna vaknade och skrek \u2013 Iiii! precis som i serietidningarna (men det mindes hon trettio \u00e5r senare ingenting av). N\u00e4r jag efter ett tag fruktade att bli sparkad i huvudet av den desperate tjuven, gled han ur mitt grepp och rusade ut p\u00e5 perrongen och f\u00f6rsvann. Som en bj\u00f6rn p\u00e5 v\u00e5rutsl\u00e4pp p\u00e5 Skansen sprang jag efter men hejdade mig i d\u00f6rr\u00f6ppningen. Att springa efter p\u00e5 den tomma stationen mitt i natten i bara kallingarna verkade inte som en bra id\u00e9, n\u00e4r jag inte hade koll p\u00e5 tidtabellen.<\/span><\/span><\/p>\n

Jaja, man f\u00e5r sk\u00e4mmas \u00f6ver sin feghet ibland, men v\u00e4rre kunde det v\u00e4l ha varit.<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 torsdag blir det i alla fall t\u00e5gr\u00e5n p\u00e5 filmstudion, Sean Connery<\/i> och Donald Sutherland<\/i> i stormhatt och Lesley Anne-Down<\/i> utan genomf\u00f6r Det stora t\u00e5gr\u00e5net<\/i> 1855. Filmen \u00e4r fr\u00e5n 1979.<\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

PS<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 g\u00e5r det till i krig<\/i> (allts\u00e5 inte …p\u00e5 t\u00e5g) hette 1926 en film av Buster Keaton,<\/i> i vilken en lokf\u00f6rare under det nordamerikanska inb\u00f6rdeskriget f\u00f6rs\u00f6ker r\u00e4dda sitt \u00e4lskade lok Generalen ur den lede fis klor.<\/span><\/span><\/p>\n

DS<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

DET STORA T\u00c5GR\u00c5NET S\u00e5 g\u00e5r det till p\u00e5 t\u00e5g \u00bbDet stora t\u00e5gr\u00e5net\u00ab \u00e4r en bland banarbetare och t\u00e5g\u00e5kare omtalad bok om hur det gick till, n\u00e4r marknadsfundamentalister rev ner ett fungerande j\u00e4rnv\u00e4gssystem, tills inga resurser l\u00e4ngre fanns att hindra havererade t\u00e5g fr\u00e5n att kyla ned hundratals passagerare. Om den boken ska h\u00e4r emellertid inte ordas. … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dS\u00e5 g\u00e5r det till p\u00e5 t\u00e5g\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1266","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1266","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1266"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1266\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1272,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1266\/revisions\/1272"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1266"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1266"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1266"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}