{"id":1280,"date":"2019-02-12T18:21:52","date_gmt":"2019-02-12T17:21:52","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1280"},"modified":"2019-02-12T18:23:35","modified_gmt":"2019-02-12T17:23:35","slug":"karlekstorst-bland-perfekta-manniskor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1280","title":{"rendered":"K\u00e4rlekst\u00f6rst bland perfekta m\u00e4nniskor"},"content":{"rendered":"

LOVE, SIMON<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

K\u00e4rlekst\u00f6rst bland perfekta m\u00e4nniskor<\/span><\/span><\/strong><\/h3>\n

Ton\u00e5ring var man en g\u00e5ng \u2013 och f\u00f6rblir. I ett avsnitt av Ensamma mamman<\/strong>,<\/em> den svenska tecknade dagsserien, st\u00e5r huvudpersonens gamle far och ser sig i badrumsspegeln och mumlar f\u00f6r sig sj\u00e4lv:<\/span><\/span><\/h4>\n

\u2013 H\u00e4r st\u00e5r en sexton\u00e5rig yngling och ser en gammal gubbe i spegeln.<\/span><\/span><\/span><\/h4>\n

 <\/p>\n

S\u00e5 illa \u00e4r det. Eller bra. Att man har ungdomssinnet i beh\u00e5ll, menar jag. Man har ocks\u00e5 en del ungdomsf\u00e4rdigheter i beh\u00e5ll, om man t\u00e4nker efter, vilket man blir p\u00e5mind om n\u00e4r man till exempel h\u00f6r om hur l\u00e5ngt ned i v\u00e4rldsligan Sverige har hamnat i fr\u00e5ga om skolresultat. Till exempel:<\/span><\/span><\/p>\n

Man kan skriva l\u00e5nga texter med skrivstil, s\u00e5 att det g\u00e5r fortare \u00e4n att texta och blir mer l\u00e4ttl\u00e4st \u00e4n n\u00e4r vissa nutida sexton\u00e5ringar skriver. Textar.<\/span><\/span><\/p>\n

Man kan r\u00e4kna enkla tal i huvudet, till skillnad fr\u00e5n en \u00f6vre ton\u00e5rspojke, som vid kassan p\u00e5 en servering jag var i p\u00e5 annan ort inte visste vad tv\u00e5 portioner palt skulle kosta, n\u00e4r en kund ville betala b\u00e5de f\u00f6r sig sj\u00e4lv och frun. Etthundratio kronor var kuvertpriset\u2026<\/span><\/span><\/p>\n

Och s\u00e5 k\u00e4nner man till en massa uttryck, som inte dagens unga har h\u00f6rt. Hon f\u00e5r \u00e4ntligen njuta sitt otium<\/i> och liknande. Just f\u00f6r det uttrycket fick jag alla mina arbetskamrater emot mig en g\u00e5ng. De blev liksom arga \u2013 trots att jag f\u00f6rklarade. V\u00e4rre gick det f\u00f6r Norrbottens mest k\u00e4nde moderata riksdagsman, n\u00e4r han i en intervju hade kommenterat en h\u00e4ndelse, d\u00e5 n\u00e5gra personer hade uppf\u00f6rt sig som dansande dervischer.<\/i> Han blev mer eller mindre offentligt utsk\u00e4lld.<\/span><\/span><\/p>\n

Ska man bli arg p\u00e5 och sk\u00e4lla ut folk, f\u00f6r att de \u00e4r mer bildade \u00e4n en sj\u00e4lv? Ska vi hylla okunnighet p\u00e5 samma s\u00e4tt som den d\u00e4r sydsvensken f\u00f6r l\u00e4nge sedan, som efter ett l\u00e5ngt liv i Tornedalen skr\u00f6t \u00f6ver, att han fortfarande inte kunde ett ord finska?<\/span><\/span><\/p>\n

Det d\u00e4r med otium och dervischer har jag k\u00e4nt till sedan \u2013 ja, sexton\u00e5rs\u00e5ldern? Om n\u00e5gon hade beg\u00e4rt en riktig \u00f6vers\u00e4ttning av uttrycken, s\u00e5 skulle jag ha klarat mig d\u00e5ligt. Men jag hade en hum om dem, och den hummen var i b\u00e4gge fallen riktig: att f\u00e5 en v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt vila och njutning respektive att dansa som den d\u00e4r turkiska religi\u00f6sa gruppen, vars specialitet \u00e4r att snurra runt i en timme och hamna i trans.<\/span><\/span><\/p>\n

En s\u00e5dan verklig dansande dervisch fick jag se under en resa i Kappadokien, s\u00e5 jag vet att de kan.<\/span><\/span><\/p>\n

Uttryck av det h\u00e4r slaget l\u00e4rde man sig indirekt genom att l\u00e4sa b\u00f6cker. S\u00e5 enkelt var det. Man beh\u00f6vde inte f\u00f6rst\u00e5 exakt med en g\u00e5ng \u2013 det kom med tiden. Idag skulle jag nog l\u00e4ra mig uttryck som jiddra, <\/i>jalla<\/i> och annat invandrarp\u00e5verkat, om de hade varit ymnigt f\u00f6rekommande i litteraturen, eftersom jag inte bor d\u00e4r jag h\u00f6r dessa uttryck i vardagen.<\/span><\/span><\/p>\n

Naturligtvis missar jag mycket genom att inte bo d\u00e4r. Kunskap \u00e4r kunskap, varifr\u00e5n den \u00e4n kommer. Av invandrare har jag tyv\u00e4rr mest l\u00e4rt mig fr\u00e4mmande svordomar. Min f\u00f6rarbetare p\u00e5 varvet gick upp i varv och b\u00f6rjade med sitt h\u00e4ftiga hum\u00f6r sv\u00e4ra p\u00e5 italienska, svenska, serbokroatiska, portugisiska och finska, s\u00e5 fort gasbr\u00e4nnaren slocknade och elden gick bak\u00e5t i munstycket. Hans inre munstycke var m\u00e5ngkulturellt, om man s\u00e4ger s\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n

Ton\u00e5ringar \u00e4r ton\u00e5ringar i alla kulturer. Sex\u00e5ringar \u00e4r ocks\u00e5 som sex\u00e5ringar p\u00e5 andra h\u00e5ll, f\u00f6rst\u00e5s. Jag har n\u00e5gon g\u00e5ng h\u00f6rt, att de f\u00f6rsta sex \u00e5ren \u00e4r pr\u00e4glande, om sex\u00e5ringen st\u00e5tt under ett j\u00e4mnt inflytande de \u00e5ren. En annan \u00e5ldersgr\u00e4ns \u00e4r tolv. Blir man invandrare f\u00f6re den gr\u00e4nsen, kommer man att tala det nya omr\u00e5dets spr\u00e5k utan brytning, kommer man ett \u00e5r f\u00f6r sent kan man bli akademiledamot efter en l\u00e5ng karri\u00e4rs f\u00f6rfattande av romaner p\u00e5 det nya spr\u00e5ket och \u00e4nd\u00e5 tala det med brytning.<\/span><\/span><\/p>\n

Allt s\u00e5dant har f\u00f6rst\u00e5s individuella undantag. Jag trodde en g\u00e5ng, att en datatekniker jag s\u00f6kte hj\u00e4lp hos var gotl\u00e4nning. S\u00e5 var han schweizare! Han hade kommit hit till landet i mogen \u00e5lder och \u00e4nd\u00e5 l\u00e4rt sig svenska som en inf\u00f6dd. Stryk skulle han ha, den sorken.<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5dana typer h\u00f6r man om emellan\u00e5t. P\u00e5 radio gick en g\u00e5ng en intervju med en azerbajdzjansk \u00e5ldring, som talade flytande svenska. Det hade han l\u00e4rt sig i Baku, efter att Cirkus Scott eller n\u00e5gon annan svensk cirkus hade \u00e5kt hem fr\u00e5n sin \u00e5rliga turn\u00e9 d\u00e4r. Det var under tidig sovjetisk tid, s\u00e5 han hade varit en liten pilt d\u00e5. Cirkusarna var s\u00e5 exotiska f\u00f6r honom, s\u00e5 n\u00e4r han s\u00e5g att de l\u00e4mnade efter sig diverse tidningar, tog han hand om dessa och f\u00f6rs\u00f6kt tyda det lustiga, svenska spr\u00e5ket.<\/span><\/span><\/p>\n

Azerbajdzjanska skrevs i Azerbajdzjanska sovjetrepubliken med latinska bokst\u00e4ver mellan 1929 och 1938, s\u00e5 m\u00f6jligen var det en f\u00f6rdel. <\/span><\/span><\/p>\n

Emellertid hade gossen aldrig h\u00f6rt de svenska cirkusartisterna tala mer \u00e4n kanske i manegen, s\u00e5 det var med stor sp\u00e4nning han vid ett senare cirkusbes\u00f6k nalkades cirkusdirekt\u00f6ren, n\u00e4r denne var p\u00e5 v\u00e4g in i sin husvagn:<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Urs\u00e4kta, farbror, sa han, kan jag f\u00e5 prata med farbror?<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Cirkusdirekt\u00f6ren hejdade sig, s\u00e5g p\u00e5 pojken och sa:<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Vad, \u00e4r du svensk?<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Ni kan f\u00f6rst\u00e5, sa gubben till radioreportern, vad stolt jag blev att bli f\u00f6rst\u00e5dd, n\u00e4r jag f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i mitt liv sa n\u00e5got p\u00e5 svenska, som jag inte hade h\u00f6rt f\u00f6rut!<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Reportern hade h\u00f6rt, att mannen talade femtio spr\u00e5k flytande, var det s\u00e5? fr\u00e5gade hon.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Nej, nej! svarade han, jag talar bara en tjugo \u2013 tjugofem spr\u00e5k bra, resten kan jag bara klara mig lite p\u00e5.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e5, \u00e5ter till ton\u00e5ren. Klasskillnader har stor betydelse f\u00f6r spr\u00e5kuppfattningen, och klasskillnader g\u00f6r ens uppv\u00e4xt\u00e5r v\u00e4ldigt olika p\u00e5 alla h\u00e5ll i v\u00e4rlden. I hollywoodfilmer beskrivs ton\u00e5ren n\u00e4stan alltid i v\u00e4lb\u00e4rgade vita medelklassidyller. Svenska ton\u00e5ringar f\u00e5r ta emot intryck av amerikanska skolbaler och pr\u00e4ktiga familjef\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e4r ton\u00e5ringarna visserligen \u00e4r h\u00e5llna i tygel men samtidigt f\u00e5r k\u00f6ra bil och \u00e4r s\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5 v\u00e4rldsvana. Filmstudions torsdagsfilm denna vecka \u00e4r just en s\u00e5dan beskrivning av den milj\u00f6n (bortsett fr\u00e5n att den \u00e4r modern nog att inneh\u00e5lla m\u00f6rkhyade ungdomar ocks\u00e5). En p\u00e5 sitt s\u00e4tt lika perfekt tillvaro som den som beskrevs i en Dox-dokument\u00e4r fr\u00e5n Nordkorea p\u00e5 SVT i m\u00e5ndags.<\/span><\/span><\/p>\n

Det amerikanska medelklassidealet i huvudrollen heter Simon, som \u00e4r en v\u00e4lartad skolgrabb, som k\u00f6r sina b\u00e4sta klasskamrater med bil till skolan varje dag. Han vill som andra i hans \u00e5lder ha k\u00e4rlek, men han har en hemlighet.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Kram p\u00e5 dig, Simon! (P\u00e5 engelska Love, Simon,<\/i> vilket \u00e4r filmens fr\u00e5n 2018 namn.)<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

LOVE, SIMON K\u00e4rlekst\u00f6rst bland perfekta m\u00e4nniskor Ton\u00e5ring var man en g\u00e5ng \u2013 och f\u00f6rblir. I ett avsnitt av Ensamma mamman, den svenska tecknade dagsserien, st\u00e5r huvudpersonens gamle far och ser sig i badrumsspegeln och mumlar f\u00f6r sig sj\u00e4lv: \u2013 H\u00e4r st\u00e5r en sexton\u00e5rig yngling och ser en gammal gubbe i spegeln.   S\u00e5 illa \u00e4r … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dK\u00e4rlekst\u00f6rst bland perfekta m\u00e4nniskor\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1280","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1280","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1280"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1280\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1285,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1280\/revisions\/1285"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1280"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1280"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1280"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}