{"id":1420,"date":"2019-09-23T07:19:14","date_gmt":"2019-09-23T05:19:14","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1420"},"modified":"2019-09-23T07:19:14","modified_gmt":"2019-09-23T05:19:14","slug":"en-sjoman-gar-i-land","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1420","title":{"rendered":"En sj\u00f6man g\u00e5r i land"},"content":{"rendered":"

SKEPP TILL INDIALAND<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

En sj\u00f6man g\u00e5r iland<\/span><\/span><\/strong><\/h1>\n

En sj\u00f6man har en famn i varje hamn<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

 <\/p>\n

S\u00e5 sa man f\u00f6rr i v\u00e4rlden. Sj\u00f6mansvisor, inte minst Evert Taubes,<\/i> understr\u00f6k den myten. F\u00f6r mest var det horor de gick till i varje hamn, om jag ska tro de ber\u00e4ttelser jag h\u00f6rde av gamla sj\u00f6m\u00e4n, n\u00e4r jag som ung jobbade med att bygga fartyg. De fartyg vi byggde kunde vara 350 meter l\u00e5nga, 55 meter breda och 35 meter fr\u00e5n huvudd\u00e4ck till k\u00f6l. Fast k\u00f6l hade de inte, de var platta som fotbollsplaner undertill. L\u00e4tta att skrapa h\u00e5l p\u00e5, om de skulle g\u00e5 \u00f6ver en grynna, kunde man tycka. Skrovet p\u00e5 varje s\u00e5dant fartyg var visserligen 35 mm tjockt, men vad skulle det hj\u00e4lpa, n\u00e4r det seglade med full last (350.000 ton olja!) och gick tjugotalet meter djupt. Som ett isberg.<\/span><\/span><\/p>\n

Dessa fartyg kunde inte rymmas i Suezkanalen, d\u00e4r de skulle ha fastnat som en vinkork i flaska. Men det var just po\u00e4ngen. P\u00e5 sj\u00f6mansvisornas tid var kanalen 18 meter djup och fartygen inte st\u00f6rre \u00e4n att de klarade det. S\u00e5 ockuperade Israel i sexdagarskriget 1967 Sinaihalv\u00f6n och kanalen st\u00e4ngdes f\u00f6r trafik. Det var d\u00e5 man b\u00f6rjade tillverka supertankers f\u00f6r att det skulle bli l\u00f6nsamt att segla omv\u00e4gen runt hela Afrika.<\/span><\/span><\/p>\n

Att segla med supertanker inneb\u00e4r n\u00e5gra m\u00e5nader till sj\u00f6ss, Vid ankomsten till destinationen ligger fartyget f\u00f6r djupt f\u00f6r att kunna g\u00e5 in i hamn, s\u00e5 man ankrar p\u00e5 redden och fraktar bes\u00e4ttningen i land med sm\u00e5 b\u00e5tar och \u00f6ver till n\u00e4rmaste flygf\u00e4lt f\u00f6r transport till ett annat liknande fartyg vid n\u00e5gon annan hamn i v\u00e4rlden.<\/span><\/span><\/p>\n

De romantiska sj\u00f6manshistorierna gick ju ut p\u00e5, att fartyget verkligen lade till i en hamn och sedan f\u00f6rblev d\u00e4r n\u00e5gra dagar f\u00f6r att lossa lasten och lasta ny. Under tiden kunde bes\u00e4ttningen se sig om, och f\u00f6rst lokaliserade de horhusen.<\/span><\/span><\/p>\n

Ja, s\u00e5 ber\u00e4ttade farbr\u00f6derna f\u00f6r mig. Dessa ilandstigna sj\u00f6bussar var m\u00e5nga, och deras ber\u00e4ttelser om bordeller och gl\u00e4djeflickor var likartade. B\u00e4st var Japan, d\u00e4r flickorna tog hand om en hela dagen. S\u00e4mst var USA och Sovjet, i det f\u00f6rra landet f\u00f6r att \u00bbtill och med hororna var dubbelmoraliska\u00ab, i det senare \u00bbvar det s\u00e5 mycket smussel\u00ab. I Kina fanns det inga bordeller. Sa de med en blandning av sorg och respekt i blicken. I st\u00e4llet ordnades det med cirkus och utflykter och s\u00e5dant. Det var p\u00e5 Maos<\/i> tid.<\/span><\/span><\/p>\n

Naturligtvis<\/b> ber\u00e4ttade de ocks\u00e5 om allt m\u00f6jligt annat om livet i de olika l\u00e4nderna de bes\u00f6kte, jag vill bara delge den bild jag f\u00e5tt av sj\u00f6mansvisornas bakgrund.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5ret 1947 var den gamla sortens sj\u00f6manskap det normala. Norge var v\u00e4rldens st\u00f6rsta sj\u00f6fararland, men Sverige var inte s\u00e5 pj\u00e5kigt heller. P\u00e5 vita duken kunde man d\u00e4rf\u00f6r se inhemska filmer med sj\u00f6m\u00e4n i centrum. En k\u00e4nd en som nyligen digitaliserats f\u00f6r kulturarvets skull \u00e4r Fr\u00e4mmande hamn<\/i> (1948) av Hampe Faustman,<\/i> i vilket inte bara romantik f\u00f6rekommer utan krig och ockupation s\u00e5 n\u00e4ra efter andra v\u00e4rldskriget som det var (internationellt sk\u00e4lldes den ut som kommunistpropaganda).<\/span><\/span><\/p>\n

Samma \u00e5r kom den unge Ingmar Bergman<\/i> med sin andra av honom regisserade l\u00e5ngfilmer, Skepp till Indialand.<\/i> Hans fem f\u00f6rsta regier kallas ibland Bergmans l\u00e4rlingsarbeten och behandlas inte med samma respekt som hans senare arbeten, tycker jag. D\u00e5 jag personligen aldrig har vurmat f\u00f6r dem han blivit s\u00e5 ber\u00f6md f\u00f6r, har min nyfikenhet f\u00f6r de tidiga filmerna \u00f6kat.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00bbSkepp till Indialand\u00ab handlar, inte ov\u00e4ntat, om en sj\u00f6man. En som g\u00e5r i land efter sju \u00e5t till sj\u00f6ss (spelad av Birger Malmsten).<\/i> P\u00e5 v\u00e4gen hem tycker han sig k\u00e4nna igen en kvinna och ropar \u00bbSally!\u00ab. Men han har tagit fel. Det v\u00e4cker \u00e4nd\u00e5 minnen till liv. Han \u00bbv\u00e4xte upp\u00ab p\u00e5 en b\u00e4rgningsb\u00e5t med sin pappa (Holger L\u00f6wenadler)<\/i> och t\u00e4nker p\u00e5 sina \u00e5r till sj\u00f6ss. S\u00e5 sl\u00e5r han sig i slang med ett par tjejer och f\u00f6ljer dem hem. D\u00e4r h\u00f6r han ett gnyende ljud fr\u00e5n ett intilliggande rum. Det h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n Sally\u2026<\/span><\/span><\/p>\n

Filmen visas, som seden \u00e4r i filmstudion, p\u00e5 en torsdag \u2013 men den h\u00e4r torsdagen p\u00e5 folkh\u00f6gskolan, emedan Folkets hus \u00e4r helt uthyrt. Folkh\u00f6gskolans aula \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt en utm\u00e4rkt sal f\u00f6r biovisning med stor duk och utm\u00e4rkt surround-ljud. Fast 1947 k\u00f6rde man med vanligt enkanals, och det g\u00e5r bra, det med.<\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

SKEPP TILL INDIALAND En sj\u00f6man g\u00e5r iland En sj\u00f6man har en famn i varje hamn   S\u00e5 sa man f\u00f6rr i v\u00e4rlden. Sj\u00f6mansvisor, inte minst Evert Taubes, understr\u00f6k den myten. F\u00f6r mest var det horor de gick till i varje hamn, om jag ska tro de ber\u00e4ttelser jag h\u00f6rde av gamla sj\u00f6m\u00e4n, n\u00e4r jag som … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dEn sj\u00f6man g\u00e5r i land\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1420","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1420","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1420"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1420\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1422,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1420\/revisions\/1422"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1420"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1420"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1420"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}