{"id":1424,"date":"2019-09-28T11:15:09","date_gmt":"2019-09-28T09:15:09","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1424"},"modified":"2019-10-06T13:22:04","modified_gmt":"2019-10-06T11:22:04","slug":"1424","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1424","title":{"rendered":"Ja, herrn. Jovisst, herrn. Som herrn vill."},"content":{"rendered":"

SIR<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

Ja, herrn. Jovisst, herrn. Som herrn vill.<\/span><\/span><\/strong><\/h4>\n

Herre och piga i samma v\u00e5ning, det vet man v\u00e4l hur s\u00e5dant slutar.<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

 <\/p>\n

I hundratals \u00e5r m\u00e5ste \u00f6verklassen l\u00e4ra sig det latinska spr\u00e5ket, s\u00e4rskilt drivet av den katolska kyrkan. Latinet blev ett veritabelt umg\u00e4ngesspr\u00e5k mellan l\u00e4rda i hela Europa, ty inte ett enda i Europa f\u00f6rekommande spr\u00e5k var op\u00e5verkat av latinet (inte ens sm\u00e5 spr\u00e5k som svenska, finska eller samiska). Och det b\u00e4sta i kr\u00e5ks\u00e5ngen: utan Romarriket f\u00f6rsvann latinet som modersm\u00e5l. Allts\u00e5 blev latinet Europas neutrala <\/span><\/span>lingua franca<\/i><\/span><\/span> (\u00bb<\/span><\/span>bland\u00adspr\u00e5k som \u00e4r fattbart f\u00f6r alla spr\u00e5k\u00adbrukare<\/span><\/span><\/span>\u00a0<\/span><\/span><\/span>i om\u00adr\u00e5de d\u00e4r flera spr\u00e5k f\u00f6re\u00adkommer\u00ab skriver Svensk ordbok).<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 sjuttonhundratalet tog franskan \u00f6ver. I klassiska ryska romaner m\u00e4rker man, att \u00f6verklassen r\u00e4tt <\/span><\/span><\/span>vad<\/span><\/span><\/span> det \u00e4r talar franska <\/span><\/span><\/span>i st\u00e4llet f\u00f6r ryska <\/span><\/span><\/span>med varandra, och \u00e4nda in i 1900-talet levde franskan kvar bland deras tj\u00e4nstefolk. <\/span><\/span><\/span>Gustaf III<\/i><\/span><\/span><\/span> inf\u00f6rde dock svenskan p\u00e5 Sveriges universitet. Det blev en tv\u00e5hundra\u00e5rig parentes, f\u00f6r idag f\u00e5r man inte skriva sina avhandlingar p\u00e5 svenska, idag ska de <\/span><\/span><\/span>st\u00e5<\/span><\/span><\/span> p\u00e5 engelska \u2013 hur d\u00e5lig den \u00e4n blir.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Den svenska skolans hj\u00e4rntv\u00e4tt i engelska g\u00f6r f\u00f6rvisso det uppv\u00e4xande sl\u00e4ktet duktigt p\u00e5 det spr\u00e5ket men samtidigt enfaldigt, eftersom de f\u00f6rv\u00e4ntar sig att det g\u00e5r att kommunicera med alla utl\u00e4nningar p\u00e5 engelska. S\u00e5 stark \u00e4r hj\u00e4rntv\u00e4tten, att det finns skolor i v\u00e5rt land med engelska som undervisningsspr\u00e5k, vilket g\u00f6r att de eleverna inte vet vad vetenskapliga begrepp som \u00bbf\u00f6rdrag\u00ab betyder.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Men \u00e4n \u00e4r vi nog \u00e4nd\u00e5 bufflar i de verkligt engelskspr\u00e5kigas \u00f6ron. Vi duar ju varandra, och vi h\u00e5ller inte som telefonf\u00f6rs\u00e4ljarna p\u00e5 med att hela tiden upprepa namnet p\u00e5 den vi talar med. Ej heller titeln p\u00e5 vederb\u00f6rande. Men si \u2013 det g\u00f6r de inf\u00f6tt engelskspr\u00e5kiga. \u00d6vernattar man hos dem, s\u00e4ger de om morgonen \u00bbGood morning, Bj\u00f6rn\u00ab och \u00bbWould you like some breakfast now, Bj\u00f6rn?\u00ab och \u00bbHow many lumps with your tea, Bj\u00f6rn?\u00ab.<\/span><\/span><\/p>\n

De niar folk. Inte f\u00f6r att ordet <\/span><\/span><\/span>you<\/i><\/span><\/span><\/span> betyder ni, vilket det visserligen g\u00f6r (du heter \u2013 eller hette \u2013 <\/span><\/span><\/span>though),<\/i><\/span><\/span><\/span> utan genom att <\/span><\/span><\/span>de <\/span><\/span><\/span>hela tiden s\u00e4g<\/span><\/span><\/span>er<\/span><\/span><\/span> namnet p\u00e5 den tilltalade, alternativt titeln (notera i alla tevedeckare, hur folk genast uppsnappar kommissariens titel \u00bbdetective chief inspector\u00ab och avslutar varje svar med den). <\/span><\/span><\/span>I de engelskspr\u00e5kiga l\u00e4nderna m\u00e5ste v\u00e4l denna f\u00f6rm\u00e5ga \u00f6vas in redan fr\u00e5n barnsben, f\u00f6r hur skulle de annars kunna vara s\u00e5 bra p\u00e5 denna typ av minnestr\u00e4ning? S<\/span><\/span><\/span>venskar, <\/span><\/span><\/span>som inte \u00e4r det,<\/span><\/span><\/span> t\u00e4nker inte p\u00e5 att avsluta varje tilltal med namn eller titel och l\u00e5ter d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4kert aningen burdusa <\/span><\/span><\/span>i de inf\u00f6ddas \u00f6ron<\/span><\/span><\/span>.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 har ju de engelskspr\u00e5kiga det v\u00e4ldigt anv\u00e4ndbara artighetsordet <\/span><\/span><\/span>sir<\/i><\/span><\/span><\/span> (<\/span><\/span><\/span>som <\/span><\/span><\/span>de stavar med stort S). Det kan dock bara anv\u00e4ndas p\u00e5 m\u00e4n (kanske p\u00e5 h\u00e4n ocks\u00e5, vem vet?) liksom titeln <\/span><\/span><\/span>esquire,<\/i><\/span><\/span><\/span> som man kan skriva efter adressatens namn p\u00e5 brev.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det gjorde undertecknad vid sjutton \u00e5rs \u00e5lder, n\u00e4r adressaten var en kvinna. Jag fick snart reda p\u00e5, att den titeln \u00bbbara kan tilldelas en man\u00ab.<\/span><\/span><\/p>\n

Kvinnor kan bli <\/span><\/span><\/span>lady <\/i><\/span><\/span><\/span>eller <\/span><\/span><\/span>madam <\/i><\/span><\/span><\/span>med mera, men det l\u00e4mnar jag h\u00e4r. Ordet sir \u00e4r vad som intresserar denna vecka, f\u00f6r p\u00e5 torsdag visar filmstudion en film som kort och gott heter <\/span><\/span><\/span>Sir.<\/i><\/span><\/span><\/span> Den \u00e4r gjord i Indien 2018, en riktig bollywoodrulle. I den talas hindi eller marathi, men \u2013 som vi alla vet \u2013 har ju det stora landet m\u00e4ngder av modersm\u00e5l och ett lingua franca efter sin forna kolonialmakt: engelska.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

I Indien som i m\u00e5nga l\u00e4nder \u00e4r klasskillnaderna p\u00e5tagliga och tar sig uttryck i, att den som kommer sig upp genast anst\u00e4ller pigor eller annat tj\u00e4nstefolk. Fattiga ska bo tr\u00e5ngt, det vet ju alla, och lika s\u00e4kert ska rikt folk bo i spati\u00f6sa l\u00e4genheter eller villor, d\u00e4r det skulle <\/span><\/span><\/span>ha <\/span><\/span><\/span>f<\/span><\/span><\/span>unnit<\/span><\/span><\/span>s dammr\u00e5ttor till f\u00f6rbannelse, om inte n\u00e5gon <\/span><\/span><\/span>sprungit<\/span><\/span><\/span> omkring och st\u00e4da<\/span><\/span><\/span>t<\/span><\/span><\/span> hela dagarna. Och st\u00e4da och diska \u2013 det g\u00f6r man inte n\u00e4r man har pengar.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Pigor f\u00e5r man fr\u00e5n landet, <\/span><\/span><\/span>n\u00e4r man <\/span><\/span><\/span>sj\u00e4lv bo<\/span><\/span><\/span>r<\/span><\/span><\/span> i sta’n. S\u00e5 var det i v\u00e5rt land ocks\u00e5 en g\u00e5ng. I Kiruna hundra\u00e5rsboken finns ett kapitel, \u00bbKulturers korsv\u00e4g\u00ab, d\u00e4r fyra samiska kvinnor fr\u00e5n var sitt spr\u00e5komr\u00e5de \u2013 syd-, nord-, enare- och skoltsamiskt \u2013 har det gemensamt, att de ha<\/span><\/span><\/span>r<\/span><\/span><\/span> b\u00f6rjat sina liv i Kiruna som st\u00e4derskor. I Kolkata eller Mumbai kommer <\/span><\/span><\/span>ocks\u00e5 <\/span><\/span><\/span>pigan d\u00e5 ofta fr\u00e5n en by med annat spr\u00e5k \u00e4n det husbonden talar. Och i l\u00e4nder med massor av spr\u00e5k \u00e4r folk flerspr\u00e5kiga och beh\u00f6ver inte sinsemellan ta till \u00f6verklassens lingua franca.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

I \u00bbSir\u00ab bor en framg\u00e5ngsrik ung man ensam i en stor l\u00e4genhet. Egentligen skulle de ha varit tv\u00e5, men med kvinnan han skulle gifta sig med har n\u00e5gon fnurra p\u00e5 tr\u00e5den uppst\u00e5tt redan innan vi i publiken har hunnit s\u00e4tta oss tillr\u00e4tta. Allts\u00e5 bor han ensam i den plastigt moderna v\u00e5ningen med utsikt och kan riktigt breda ut sig. F\u00e5r han g\u00e4ster ordnar pigan l\u00e4mplig f\u00f6rpl\u00e4gnad i stil med i <\/span><\/span><\/span>Downton Abbey<\/i><\/span><\/span><\/span> eller <\/span><\/span><\/span>Herrskap och tj\u00e4nstefolk.<\/i><\/span><\/span><\/span> Allt ordnar sig utan att pigan egentligen m\u00e4rks.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Men hon finns ju d\u00e4r, trots allt. En kvinna med utst\u00f6tthet ur byn och sl\u00e4kten h\u00e4ngandes som ett damoklessv\u00e4rd \u00f6ver sig. Inte f\u00f6r att hon gjort n\u00e5got utan f\u00f6r att hon \u00e4r \u00e4nka, och det g\u00e5r inte an.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan visade filmstudion en indisk film med engelska undertexter, h\u00e4mtad p\u00e5 plats i Mumbai, <\/span><\/span><\/span>Dor<\/i><\/span><\/span><\/span> (2006). Den var ett slags roadmovie, d\u00e4r en muslimsk kvinna fr\u00e5n norra delen av landet bedr<\/span><\/span><\/span>iver<\/span><\/span><\/span> ett <\/span><\/span><\/span>febrilt<\/span><\/span><\/span> detektivarbete f\u00f6r att finna den hinduiska \u00e4nkan <\/span><\/span><\/span>efter<\/span><\/span><\/span> en man, som varit rumskamrat med den muslimsk<\/span><\/span><\/span>a kvinnans<\/span><\/span><\/span> man p\u00e5 jobb i Saudiarabien, d\u00e4r hindun blivit m\u00f6rdad. Den muslimske indiern ha<\/span><\/span><\/span>r<\/span><\/span><\/span> d\u00f6mts till d\u00f6den men <\/span><\/span><\/span>kan<\/span><\/span><\/span> enligt sharialagarna ben\u00e5das, ifall \u00e4nkan s\u00e5 \u00f6nska<\/span><\/span><\/span>r<\/span><\/span><\/span>. Allts\u00e5 m\u00e5ste hon hittas i tid.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Och den hinduiska \u00e4nkan visa<\/span><\/span><\/span>r<\/span><\/span><\/span> sig vara f\u00e5nge p\u00e5 livstid i <\/span><\/span><\/span>en kammare i<\/span><\/span><\/span> det palats hon ha<\/span><\/span><\/span>r<\/span><\/span><\/span> gift in sig i, ty s\u00e5dan <\/span><\/span><\/span>\u00e4r<\/span><\/span><\/span> deras sed betr\u00e4ffande \u00e4nkor<\/span><\/span><\/span>\u2026<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Pigan fr\u00e5n byn <\/span><\/span><\/span>i \u00bbSir\u00ab<\/span><\/span><\/span> m\u00e5ste allts\u00e5 lyckas sk\u00f6ta sig och tj\u00e4na pengar, och innerst inne vill hon utbilda sig till skr\u00e4ddare \u2013 ett manligt yrke, bara en s\u00e5dan sak. Men under tiden finns hon tillsammans med den ensamme mannen i dennes l\u00e4genhet, vilket v\u00e4l \u00e4r klassiskt. Det vet man ju, hur s\u00e5dant kan g\u00e5.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r att inte f\u00f6rst\u00f6ra upplevelsen f\u00f6r publiken p\u00e5 torsdag, s\u00e4ger jag inte mer \u00e4n att den inte \u00e4r n\u00e5gon s\u00e5ng- och dansfilm, som m\u00e5nga indiska filmer \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r att vara. Indien \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta filmland; Bollywood g\u00f6r mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 mycket film som Hollywood, s\u00e5 om det vore s\u00e5 illa att nittionio procent av produktionen vore s\u00e5ng- och dansfilmer, s\u00e5 \u00e5terst\u00e5r ju <\/span><\/span><\/span>\u00e4nd\u00e5 <\/span><\/span><\/span>ett tiotal filmer i den sista procenten. Det h\u00e4r <\/span><\/span><\/span>\u00e4r <\/span><\/span><\/span>en av dem. Den har vunnit flera priser, bland annat i Cannes.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

PS<\/span><\/h6>\n

F\u00f6rrf\u00f6rra filmen N\u00e4r livet v\u00e4nder<\/em> gick upp i r\u00f6k, n\u00e4r den skulle visas p\u00e5 Folkets hus. En annan film projicerades\u2026 D\u00e4rf\u00f6r kommer r\u00e4tt film att visas vid en extraf\u00f6rest\u00e4llning dagen innan Sir<\/em> ska visas. Trots att det d\u00e5 \u00e4r den 2 oktober, r\u00e4knas den in i filmstudions septemberserie.<\/span><\/p>\n

L\u00e4s g\u00e4rna kr\u00f6nikan om \u00bb<\/span><\/span><\/span>N\u00e4r livet v\u00e4nder\u00ab <\/span><\/span><\/span>l\u00e4ngre ned h\u00e4r p\u00e5 sidan.<\/span><\/p>\n

DS<\/span><\/h6>\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

SIR Ja, herrn. Jovisst, herrn. Som herrn vill. Herre och piga i samma v\u00e5ning, det vet man v\u00e4l hur s\u00e5dant slutar.   I hundratals \u00e5r m\u00e5ste \u00f6verklassen l\u00e4ra sig det latinska spr\u00e5ket, s\u00e4rskilt drivet av den katolska kyrkan. Latinet blev ett veritabelt umg\u00e4ngesspr\u00e5k mellan l\u00e4rda i hela Europa, ty inte ett enda i Europa f\u00f6rekommande … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dJa, herrn. Jovisst, herrn. Som herrn vill.\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1424","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1424","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1424"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1424\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1444,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1424\/revisions\/1444"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1424"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1424"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1424"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}