{"id":1453,"date":"2019-10-18T20:42:14","date_gmt":"2019-10-18T18:42:14","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1453"},"modified":"2019-10-18T20:49:34","modified_gmt":"2019-10-18T18:49:34","slug":"okand-mastare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1453","title":{"rendered":"Ok\u00e4nd m\u00e4stare"},"content":{"rendered":"

NEVER LOOK AWAY<\/span><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ok\u00e4nd m\u00e4stare<\/span><\/span><\/strong><\/h1>\n

Urartad konst \u00e4r konstiga verk som inte f\u00f6rest\u00e4ller n\u00e5got som vanligt folk begriper.<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

S\u00e5 ungef\u00e4r resonerade myndigheterna i Tredje riket, som \u00e4r den period i Tysklands historia, d\u00e5 de s\u00e5 kallade nationalsocialisterna regerade. Socialismen var ju arbetarklassens hopp, men d\u00e5 nazisterna inte ville ha n\u00e5gon socialism utan alldeles renrasig tyskhet, kallade de sig nationalsocialister f\u00f6r att dra arbetarna till sig.<\/span><\/span><\/p>\n

Det hittar jag inte p\u00e5. I en propagandafilm fr\u00e5n den tiden ser man en folkmassa best\u00e5ende av industriarbetare under p\u00e5g\u00e5ende klasskamp, d\u00e5 de alla st\u00e5r med knutna n\u00e4var i luften. Ber\u00e4ttarr\u00f6sten f\u00f6rm\u00e5r dem att t\u00e4nka om, och l\u00e5ngsamt r\u00e4tar de knutna n\u00e4varna ut sig och fingrarna str\u00e4cks, s\u00e5 att det blir en nazisth\u00e4lsning (vad man i dag kallar f\u00f6r att \u00bbheila\u00ab).<\/span><\/span><\/p>\n

Denna tilldragande ideologi drog till sig folk, f\u00f6r all del. Men de som blev mest entusiastiska verkar ha varit vad Karl Marx<\/i> kallade trasproletariatet. Prolet\u00e4rer \u00e4r egendomsl\u00f6sa, trasprolet\u00e4rer \u00e4r m\u00e4nniskor fr\u00e5n r\u00e4nnstenen. White trash, s\u00e4ger amerikanarna (fast det f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 finns trash av andra kul\u00f6rer). Dessa \u00e4r, till skillnad fr\u00e5n de vanliga prolet\u00e4rerna, inte ben\u00e4gna att vara solidariska. De \u00e4r h\u00e4ngivna och lydiga dem som ger dem k\u00f6ttben, vilket \u00e4r n\u00e5got helt annat.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r dessa entusiaster kunde man under denna tid resonera som s\u00e5, att viss konst \u00e4r urartad. Och s\u00e5dan borde man inte sl\u00f6sa pengar p\u00e5, nej helst inte ens visa. F\u00f6r urartad konst m\u00e5ste ju ha skapats av urartade m\u00e4nniskor, som d\u00e5 s\u00e4kert inte passar in i folkgemenskapen. Tavlor med ringar f\u00f6r huvuden och trianglar f\u00f6r kroppshyddor kan f\u00f6r den oinvigde s\u00e4kert se urartade ut. De liknar ju inte m\u00e4nniskor. Men f\u00f6r konstn\u00e4ren och f\u00f6r en del betraktare kan kanske trianglar och ringar r\u00e4cka f\u00f6r att man ska f\u00e5 en hum om inneh\u00e5llet. Kolla serieteckningar, s\u00e5 f\u00e5r ni se en del figurer, som ska f\u00f6rest\u00e4lla m\u00e4nniskor men definitivt inte liknar s\u00e5dana. Picasso kunde m\u00e5la nakna kvinnor, s\u00e5 att varje betraktande karl i smyg skulle dregla vid \u00e5synen. Men han valde efterhand att rita dem som ringar och trianglar. Det som en g\u00e5ng verkar urartat kan l\u00e5ngt senare anses som klassiskt.<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00f6lvesborgs kommun har nu antagit ett kulturprogram, som v\u00e4nder sig emot urartad konst. S\u00e5 skriver de inte, men lusl\u00e4s texten, s\u00e5 framg\u00e5r det, att detta \u00e4r vad som avses. Det fattar vilken fanatiker som helst.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r n\u00e4rmare information, se kr\u00f6nikan om filmen Aniara<\/i>, Mimans f\u00f6rbannelse<\/i>).<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Mot detta uttryck \u00bburartad konst\u00ab v\u00e4nder sig en kvinna p\u00e5 konstutst\u00e4llning, d\u00e4r s\u00e5dan konst visas. Hon s\u00e4ger till sin lilla systerson, som hon har med sig:<\/span><\/span><\/p>\n

\u2013 Titta aldrig bort.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Pojken uppmanas allts\u00e5 att titta p\u00e5 det f\u00f6rment urartade f\u00f6r att sj\u00e4lv avg\u00f6ra, vad han ska tycka om det.<\/span><\/span><\/p>\n

Detta sker i den gl\u00e4nsande kulturmetropolen Dresden p\u00e5 1930-talet, sedan nazisterna tagit \u00f6ver. Familjen tror inte p\u00e5 det g\u00e4nget och mumlar vid k\u00e4nsliga tillf\u00e4llen i st\u00e4llet f\u00f6r \u00bbHeil Hitler\u00ab \u00bbDrei Liter\u00ab (tre liter), s\u00e5 att de ska kunna leva med sin omgivning.<\/span><\/span><\/p>\n

Sedan b\u00f6rjar fasorna och d\u00e4refter kriget. Efter detta krig \u00e5terst\u00e5r inte den vackra staden Dresden, den \u00e4r j\u00e4mnad med marken. N\u00e5gra \u00e5r efter krigsslutet delas hela landet genom att den v\u00e4stra delen byter valuta och startar eget. Den \u00f6stra delen, d\u00e4r Dresden ligger, blir kvar med den tyska marken, det tyska SJ, det tyska postv\u00e4sendet och allt och heter \u00e4nnu ett tag Tyskland, medan de andra pl\u00f6tsligt kallar sig Bundesrepublik Deutschland. Till slut gillar de i \u00f6st l\u00e4get och kallar sin del av gamla Tyskland Deutsche demokratische Republik.<\/span><\/span><\/p>\n

Den lille gossen som inte skulle v\u00e4nda bort blicken p\u00e5 kommando blir k\u00e4r och konstn\u00e4r men uppt\u00e4cker f\u00f6rf\u00e4rliga saker om vad sv\u00e4rfadern hade varit p\u00e5 den tid, d\u00e5 gossen varit gosse.<\/span><\/span><\/p>\n

Allt detta sker i filmen Never look away, <\/i>som inte \u00e4r tyska utan engelska f\u00f6r det jag nyss beskrivit. Emellertid \u00e4r det en tysk film d\u00e4r tyskar talar tyska, s\u00e5 den har en annan originaltitel \u00e4n denna p\u00e5hittade festivaltitel. Werk ohne Autor <\/i>heter den. Uttytt som verk utan f\u00f6rfattare eller \u2013 som i konstn\u00e4rsv\u00e4rlden, vari filmen r\u00f6r sig \u2013 ok\u00e4nd konstn\u00e4r.<\/span><\/span><\/p>\n

Idag sv\u00e4nger m\u00e5nga sig med adjektivet \u00bbepisk\u00ab om allt m\u00f6jligt, som inte alls \u00e4r episkt. Episkt kan ett epos vara, ett verk med vittomfamnande inneh\u00e5ll. Eller ett som omfamnar en historisk period, en era eller liknande. Never look away f\u00f6ljer ett bra stycke tysk historia, fr\u00e5n trettiotalet till v\u00e5ra dagar, och kan d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 goda grunder kallas episkt. Ett s\u00e5dant spann omfattas inte g\u00e4rna p\u00e5 den vanliga l\u00e5ngfilmstiden. H\u00e4r \u00e4r filmen drygt tre timmar l\u00e5ng.<\/span><\/span><\/p>\n

Den av filmstudion nyligen visade Jack uppsk\u00e4raren<\/i> var lika l\u00e5ng men hade paus i mitten. Den filmen st\u00e4mde inte in p\u00e5 epitetet episk; det den handlade om var ju blott en kort tid. Ett brottsfall som behandlades omsorgsfullt och fick bli tre timmar f\u00f6r att bli trov\u00e4rdigt.<\/span><\/span><\/p>\n

Never look away (fr\u00e5n 2018) har tyv\u00e4rr ingen paus inlagd. Man f\u00e5r g\u00e5 p\u00e5 toaletten i f\u00f6rebyggande syfte, och filmstudion k\u00f6r den vid vanlig tid, klockan 19, nu p\u00e5 torsdag den 24 oktober.<\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NEVER LOOK AWAY Ok\u00e4nd m\u00e4stare Urartad konst \u00e4r konstiga verk som inte f\u00f6rest\u00e4ller n\u00e5got som vanligt folk begriper.     S\u00e5 ungef\u00e4r resonerade myndigheterna i Tredje riket, som \u00e4r den period i Tysklands historia, d\u00e5 de s\u00e5 kallade nationalsocialisterna regerade. Socialismen var ju arbetarklassens hopp, men d\u00e5 nazisterna inte ville ha n\u00e5gon socialism utan alldeles … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dOk\u00e4nd m\u00e4stare\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1453","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1453","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1453"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1453\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1460,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1453\/revisions\/1460"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1453"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1453"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1453"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}