{"id":1462,"date":"2019-10-27T19:33:36","date_gmt":"2019-10-27T18:33:36","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1462"},"modified":"2019-10-28T08:25:48","modified_gmt":"2019-10-28T07:25:48","slug":"i-graham-greenes-anda","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1462","title":{"rendered":"I Graham Greenes anda"},"content":{"rendered":"

TRANSIT<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

I Graham Greenes anda
\n<\/span><\/span><\/strong><\/h1>\n

 <\/p>\n

F\u00f6rst kom \u00bbCasablanca\u00ab 1942,<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

nu kommer \u00bbTransit\u00ab.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

Riksgr\u00e4nser \u00e4r spr\u00e4ngstoff nuf\u00f6rtiden. Inte s\u00e5 att gr\u00e4nslinjerna \u00e4r minerade, som de var mellan \u00d6st-och V\u00e4sttyskland en g\u00e5ng. Men n\u00e4stan; t\u00e4nk p\u00e5 hur Ungern f\u00f6rst\u00e4rkt sin gr\u00e4ns mot o\u00f6nskade \u00bbhorder\u00ab s\u00f6derifr\u00e5n.<\/span><\/span><\/p>\n

Fast \u00e4ven utan minor \u00e4r tal om gr\u00e4nser ett minerat omr\u00e5de i det offentliga samtalet. Sveriges gr\u00e4nskontroller mot Danmark och Danmarks mot Tyskland har samma ursprung som den ungerska f\u00f6rst\u00e4rkningen: flyktingv\u00e5gen 2015. Nu har ocks\u00e5 svenska gangstrars busliv i Danmark lett till att Danmark f\u00f6rst\u00e4rker den dansk-svenska gr\u00e4nskontrollen (fast, f\u00f6r den som minns, fanns Hell’s angels och liknande banditg\u00e4ng tidigast i det gemytliga Danmark och kom sedan till oss).<\/span><\/span><\/p>\n

Alltnog s\u00e5 saknar jag i det offentliga samtalet det tydligen bortgl\u00f6mda faktum, att vi nordbor sedan 1952 (f\u00f6rst\u00e4rkt 1954) fritt kan resa och bos\u00e4tta oss var som helst i Norden utan pass. Den passfrihet alla nu tycks ta f\u00f6r given som en EU-f\u00f6rm\u00e5n fanns allts\u00e5 f\u00f6r nordborna redan l\u00e5ngt dessf\u00f6rinnan.<\/span><\/span><\/p>\n

Irl\u00e4ndarna b\u00e5de i syd och i nord kom att f\u00e5 uppleva denna frihet efter l\u00e5ngfredagsavtalet 1998, d\u00e5 de kunde b\u00f6rja njuta av den genom EU:s f\u00f6rsorg. N\u00e4r Brexit blev aktuellt, blev just den gr\u00e4nsen \u00e5terigen spr\u00e4ngstoff. En nordirl\u00e4ndsk fj\u00e4llvandrare ber\u00e4ttade f\u00f6r mig, att han bodde n\u00e5gra hundra meter norr om gr\u00e4nsen, d\u00e4r han som vuxen nu i m\u00e5nga \u00e5r kunnat fara \u00f6ver till republiken Irland n\u00e4r som helst utan att beh\u00f6va vifta med n\u00e5gra papper eller med armarna inf\u00f6r automatkarbinbev\u00e4pnade inb\u00f6rdeskrigare. Nu fruktade han, att han snart \u00e5ter, som i sin barndom, skulle beh\u00f6va m\u00f6ta soldater rustade till t\u00e4nderna.<\/span><\/span><\/p>\n

Och Brexit ska till varje pris ske den 31 oktober i \u00e5r, har Boris Johnson<\/i> lovat. I skrivande stund \u00e4r det den 27 oktober, och det ser inte ut s\u00e5. P\u00e5 kv\u00e4llen den 31 klockan 19 torde vi veta. Varf\u00f6r klockan 19? \u2013 Jo, d\u00e5 visar filmstudion en film om gr\u00e4ns\u00f6verskridandeproblem, Transit.<\/i> Denna fransk-tyska film \u00e4r fr\u00e5n 2018 och kan f\u00f6rst\u00e5s inte veta, men biopubliken kan ha f\u00e5tt visshet genom radion, innan salongsljuset sl\u00e4cks.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00bbTransit\u00ab handlar \u00f6ver huvud taget inte om Brexit, om Britannien eller om Irland. Tyskar befinner sig i filmens b\u00f6rjan p\u00e5 flykt i Paris och h\u00f6r, att ockupationstrupperna n\u00e4rmar sig staden. De m\u00e5ste allts\u00e5 ta sig s\u00f6derut till Marseilles och f\u00f6rs\u00f6ka skaffa resl\u00e4genhet till n\u00e5got land i Amerika; USA eller Mexiko eller n\u00e5got annat med gener\u00f6sa inreseregler.<\/span><\/span><\/p>\n

Men hall\u00e5 \u2013 det d\u00e4r l\u00e5ter inte som en trov\u00e4rdig verklighetsbeskrivning. Det \u00e4r det \u00e4nd\u00e5, om man t\u00e4nker p\u00e5 1940-talet. Tyskar p\u00e5 flykt fr\u00e5n Tyskland var judar eller frit\u00e4nkare och m\u00e5ste helt enkelt s\u00e5 l\u00e5ngt ifr\u00e5n hemlandets trupper som m\u00f6jligt. Det var inte det l\u00e4ttaste, ty \u00e4ven p\u00e5 den tiden kr\u00e4vdes dokument och asylsk\u00e4l.<\/span><\/span><\/p>\n

Jag testade h\u00e4rom dagen b\u00f6rjan av filmen p\u00e5 en ung man, som var van vid biofilm. \u00bbSer du n\u00e5got anm\u00e4rkningsv\u00e4rt?\u00ab fr\u00e5gade jag. Det gjorde han inte. Filmen verkade sp\u00e4nnande, men n\u00e5got anm\u00e4rkningsv\u00e4rt s\u00e5g han inte.<\/span><\/span><\/p>\n

Han s\u00e5g inte, att de fruktade polispiketerna var bilmodeller fr\u00e5n v\u00e5r tid, att kl\u00e4dedr\u00e4kter var moderna och att det satt en digital reklamskylt inne p\u00e5 bistron, d\u00e4r huvudpersonerna g\u00f6mde sig.<\/span><\/span><\/p>\n

Det gav faktiskt filmen gott betyg. Regiss\u00f6ren och manusf\u00f6rfattaren Christian Petzold<\/i> har helt enkelt struntat i den historiska exaktheten och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt gjort flyktingf\u00f6rh\u00e5llandena \u00e5tskilligt l\u00e4ttare att begripa f\u00f6r oss nutida \u00e5sk\u00e5dare.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6renade kungariket tycks allts\u00e5 fortfarande vara en del av Europeiska unionen, n\u00e4r vi g\u00e5r hem efter filmens slut p\u00e5 torsdag. Om inte n\u00e5got fullst\u00e4ndigt h\u00e4pnadsv\u00e4ckande h\u00e4nder innan dess. Den gode Boris har ju gett sig fan p\u00e5 att bryta med EU det datumet, om uttrycket till\u00e5ts.<\/span><\/span><\/p>\n

Vilka lyckas med s\u00e5 tv\u00e4rs\u00e4kra l\u00f6ften? \u2013 Tja, till\u00e5t mig att sv\u00e4ra i kyrkan, men Vladimir Iljitj Lenin<\/i> gjorde det 1917. Han hade lovat att avsluta Det stora kriget (f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget), om bolsjevikerna tog makten. Vid revolutionen p\u00e5 v\u00e5ren 1917 tog andra socialister makten, vilka f\u00f6r all del avsatte kejsaren men fortsatte kriget. De ville er\u00f6vra Konstantinopel, rentav. Men n\u00e4r bolsjevikerna tog makten p\u00e5 h\u00f6sten, satte de till alla klutar f\u00f6r att omg\u00e5ende sluta fred med Tyskland, trots att de d\u00e4rigenom f\u00f6rlorade Estland, Lettland, Litauen, Polen och lite till samt blev utfrysta av ententen, som Ryssland var del av. Det kan man kalla Rexit!<\/span><\/span><\/p>\n

Av dem kunde kanske Boris ha l\u00e4rt sig n\u00e5got. Bolsjevikerna skickade s\u00e4ndebud i kulregnet \u00f6ver slagf\u00e4lten f\u00f6r att n\u00e5 de tyska skyttegravarna. \u00c5 andra sidan f\u00e5r man inte gl\u00f6mma, att Boris har haft med demokratiska bef\u00e4lsstrukturer att g\u00f6ra, det hade inte Lenin.*<\/span><\/span><\/p>\n

Filmen \u00bbTransit\u00ab avslutar oktoberserien, som haft tv\u00e5 tyska inslag. F\u00f6rra veckans episka tretimmarsfilm <\/span>Never look away<\/i><\/span> (ocks\u00e5 fr\u00e5n 2018) fick det h\u00f6gsta publikbetyg filmstudion f\u00e5tt in.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/p>\n

*Om detta kan man l\u00e4sa i min bok med filmkr\u00f6nikor fr\u00e5n 2017, alla med hundra \u00e5r gamla tidningsklipp ur finl\u00e4ndska dagstidningar, varigenom man kan f\u00e5 en inblick i vad som h\u00e4nde i Ryssland och ryssl\u00e4ndska Finland \u00f6des\u00e5ret 1917:<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

Revolutionernas och Finlands 1917 <\/b><\/i><\/span><\/span>i filmkr\u00f6nikans form.<\/b><\/i><\/span><\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

TRANSIT I Graham Greenes anda   F\u00f6rst kom \u00bbCasablanca\u00ab 1942, nu kommer \u00bbTransit\u00ab.   Riksgr\u00e4nser \u00e4r spr\u00e4ngstoff nuf\u00f6rtiden. Inte s\u00e5 att gr\u00e4nslinjerna \u00e4r minerade, som de var mellan \u00d6st-och V\u00e4sttyskland en g\u00e5ng. Men n\u00e4stan; t\u00e4nk p\u00e5 hur Ungern f\u00f6rst\u00e4rkt sin gr\u00e4ns mot o\u00f6nskade \u00bbhorder\u00ab s\u00f6derifr\u00e5n. Fast \u00e4ven utan minor \u00e4r tal om gr\u00e4nser ett minerat … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dI Graham Greenes anda\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1462","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1462","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1462"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1462\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1475,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1462\/revisions\/1475"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1462"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1462"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1462"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}