{"id":1532,"date":"2020-01-08T12:59:36","date_gmt":"2020-01-08T11:59:36","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1532"},"modified":"2020-04-13T12:51:08","modified_gmt":"2020-04-13T10:51:08","slug":"1532","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1532","title":{"rendered":"Simpel h\u00e4stst\u00f6ld eller bara jordens underg\u00e5ng"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: center;\"><span style=\"color: #800000;\">UT OCH STJ\u00c4LA H\u00c4STAR<\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><span style=\"color: #800000;\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-1533\" src=\"https:\/\/forseth.se\/idet\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/UT.jpg\" alt=\"\" width=\"1100\" height=\"619\" srcset=\"https:\/\/forseth.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/UT.jpg 1100w, https:\/\/forseth.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/UT-300x169.jpg 300w, https:\/\/forseth.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/UT-768x432.jpg 768w, https:\/\/forseth.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/UT-1024x576.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/span><\/p>\n<h3 class=\"western\" align=\"center\"><strong><span style=\"font-family: Verdana Bold, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: 300%;\">Simpel h\u00e4stst\u00f6ld eller bara jordens underg\u00e5ng<\/span><\/span><\/strong><\/h3>\n<h2 class=\"western\" align=\"center\"><strong><span style=\"font-family: Verdana Bold Italic, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: x-large;\">Det drar ihop sig till apokalyps i V\u00e4stasien. Hinner jorden g\u00e5 under genom krig innan klimatet g\u00f6r slut p\u00e5 den?<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n<p class=\"western\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">I min bokhylla st\u00e5r en bok med den upplyftande titeln \u00bbKatastrof! 15 v\u00e4gar till v\u00e5r underg\u00e5ng\u00ab fr\u00e5n 1982 av den sovjetamerikanske f\u00f6rfattaren <i>Isaac Asimov,<\/i> som \u00e4r mest k\u00e4nd f\u00f6r science fiction men ocks\u00e5 f\u00f6r popul\u00e4rvetenskapliga verk. Denna bok handlar inte om l\u00f6mska utomjordingar utan om vad vi vet, s\u00e5som att solen en dag brinner ut.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">Inte bara i litteraturen utan \u00e4ven i filmens v\u00e4rld \u00e4r apokalypser, underg\u00e5ngsprofetior, ett popul\u00e4rt tema. Skr\u00e4ckfilmer f\u00f6r publik som ogillar skr\u00e4ckfilmer. Nu, n\u00e4r vi vet att livet p\u00e5 jorden n\u00e4stan utpl\u00e5nats n\u00e5gra g\u00e5nger genom l\u00e5ngvarig vulkanism eller st\u00f6rtande asteroider, s\u00e5 har det gjorts \u00e4ventyrshistorier om \u2013 vad annat kunde man v\u00e4nta sig? \u2013 hotande asteroider, som Nasa efter en m\u00e5nads varsel skickar upp en hoper outbildade astronauter till f\u00f6r att landa p\u00e5 och spr\u00e4nga <i>(Armageddon<\/i> 1998). Den bibliska vinklingen (Harmagedon p\u00e5 svenska) \u00e4r popul\u00e4r, fast den antagligen g\u00e5r dagens unga svenska publik f\u00f6rbi men kanske i st\u00e4llet lockar gamlingar som undertecknad, vilka l\u00e4st Bibeln i skolan.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">En, som ytterst seri\u00f6st behandlat risken f\u00f6r i farlig riktning inkommande asteroider, \u00e4r den lankesengelske science fiction-f\u00f6rfattaren <i>Arthur C Clarke,<\/i> som i \u00bbM\u00f6te med Rama\u00ab 1973 beskriver hur man i framtiden bem\u00f6ter risken f\u00f6r en s\u00e5dan planetkrock. Inte med en m\u00e5nads varsel utan flera \u00e5rs\u2026<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" style=\"padding-left: 30px;\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">En filmatisering av den boken har varit p\u00e5 g\u00e5ng sedan 2017, det ryktades ett tag att <i>Morgan Freeman<\/i> skulle spela huvudrollen i den. Men det projektet \u00e4r \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge bara ett\u2026 rykte.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">Samme f\u00f6rfattare, som \u00f6verlag \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r \u2013 med Nationalencyklopedins ord \u2013 \u00bbteknologisk optimism\u00ab, skrev faktiskt tidigt om en m\u00e4nsklighetens efter en femtio\u00e5rig guld\u00e5lder mjuka underg\u00e5ng genom varsam \u00f6vervakning av utomjordingar (!) i \u00bbMot nya v\u00e4rldar\u00ab 1953. Men sj\u00e4lva jordklotets underg\u00e5ng har nog ingen \u00e5sk\u00e5dliggjort b\u00e4ttre \u00e4n \u2013 av alla filmskapare! \u2013 den nordiska filmens gossen Ruda, <i>Lars von Trier,<\/i> i <i>Melancholia<\/i> (2011). Kan man kalla det realism, n\u00e4r det \u00e4r ett p\u00e5hitt? Men nog k\u00e4nns det realistiskt, n\u00e4r m\u00e4nskligheten f\u00e5tt en vetenskaplig f\u00f6rklaring till, att den starkt lysande stj\u00e4rnan p\u00e5 himlen \u00e4r en planet p\u00e5 fatal kurs, en planet som p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5r v\u00e4xer till en extra \u00bbm\u00e5ne\u00ab och inte p\u00e5 n\u00e5got vis g\u00e5r att stoppa utan till sist kommer att suga \u00e5t sig allt l\u00f6st p\u00e5 jordytan (inklusive atmosf\u00e4ren), innan den krockar med oss. Det realistiska \u00e4r, att m\u00e4nniskor med den vetskapen allteftersom slutar sina jobb, slutar f\u00e5 l\u00f6n, slutar l\u00e4sa b\u00f6cker och se teveserier p\u00e5 Netflix och slutar betala f\u00f6r det de vill ha: tar i st\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6pa och \u00e4ter och har samlag till h\u00f6ger och v\u00e4nster med vem som helst utan kondom eller religi\u00f6sa kval. Skit samma.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">Men med f\u00f6tterna p\u00e5 dagens jord \u00e4r det apokalyptiska tong\u00e5ngar i massmedierna. <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif;\"><span style=\"font-size: large;\"><span style=\"color: #800000;\">L\u00e4get \u00e4r sp\u00e4nt mellan USA och Iran, och<\/span> <\/span><\/span><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">Nato manar den 6 januari Iran att undvika v\u00e5ld och eskalering, rapporterar SVT.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" style=\"padding-left: 30px;\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">Nato m\u00e5 ha varit en organisation, som 1949 bildats f\u00f6r sj\u00e4lvf\u00f6rsvar mot ett eventuell sovjetiskt angrepp, men har efter det kalla krigets slut i st\u00e4llet f\u00f6r att ha lagts ned <\/span><span style=\"font-size: large;\">lagt ved p\u00e5 brasor f\u00f6r att ber\u00e4ttiga sin existens.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">Det hotande, det apokalytiska, \u00e4r ju just att organisationen inte \u00e4r n\u00e5gon fredsstiftelse med uppdrag att analysera situationen och f\u00f6resl\u00e5 fredsuppeh\u00e5llande \u00e5tg\u00e4rder. I det aktuella fallet vet vi alla, att Iran ans\u00e5gs ha levt upp till vad som stadgades i det s\u00e5 kallade Iranavtalet 2015, undertecknat av Iran och USA och EU med flera, varf\u00f6r ljusare tider av fredlig samvaro vankades \u2013 men att F\u00f6renta staternas nye president tv\u00e4rt sade upp avtalet 2018. Lika tv\u00e4rt \u00e5terinf\u00f6rde USA sanktioner som f\u00f6rsv\u00e5rade dagligt liv f\u00f6r Irans befolkning. Och s\u00e5 m\u00f6rdade f\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan USA en h\u00f6gt uppsatt iransk general, som enligt rapporter fr\u00e5n Sveriges radios <i>Cecilia Udd\u00e9n<\/i> verkar ha varit i Irak f\u00f6r att f\u00f6rmedla bud till Saudi-Arabien i underhandsf\u00f6rhandlingar om fred i konflikterna mellan de tv\u00e5 l\u00e4nderna. I det l\u00e4get s\u00e4ger Natochefen <i>Jens Stoltenberg:<\/i> \u00bbEn ny konflikt vore inte i n\u00e5gons intresse. S\u00e5 Iran m\u00e5ste undvika ytterligare v\u00e5ld och eskalering.\u00ab P\u00e5 detta m\u00e5ste m\u00e5nga vid presskonferensen n\u00e4rvarande ha studsat, och mycket riktigt: \u00bbP\u00e5 en fr\u00e5ga fr\u00e5n en journalist om huruvida n\u00e5gon vid m\u00f6tet efterfr\u00e5gade \u00e5terh\u00e5llsamhet fr\u00e5n den amerikanska sidan s\u00e5 upprepade Stoltenberg sitt tidigare besked.\u00ab Citaten efter SVT.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" style=\"padding-left: 30px;\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">Hade jag skrivit detta i ett kommentarf\u00e4lt p\u00e5 n\u00e5got socialt medium, skulle jag ha bombarderats med motfr\u00e5gor utan samband med vad jag skrivit. D\u00e4rf\u00f6r h\u00e5ller jag mig undan s\u00e5dana plattformar, ty d\u00e4r kan inte seri\u00f6s diskussion bedrivas. Men <u>en<\/u> s\u00e5dan motfr\u00e5ga \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 plats att besvara:<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" style=\"padding-left: 30px;\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">Iran (liksom Saudi-Arabien) styrs som i f\u00f6rmedeltida m\u00f6rker, ett religi\u00f6st skr\u00e4ckv\u00e4lde av Den heliga inkvisitionens kaliber. Den m\u00f6rdade generalen h\u00f6rde till deras kabinett (men verkar ha varit en stark kraft i kampen mot underg\u00e5ngssekten Daesh, IS). Allt detta h\u00f6r i dagens analys \u00e4nd\u00e5 inte hit!<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">Nato uppfyller fullst\u00e4ndigt sin huvudmans str\u00e4van, och vilken \u00e4r d\u00e5 huvudmannen? I sitt avskedstal som F\u00f6renta staternas president varnade <i>Dwight D Eisenhower<\/i> i direkts\u00e4ndning i TV den 17 januari 1961 f\u00f6r, vad han kallade, \u00bbdet milit\u00e4rindustriella komplexet\u00ab (milit\u00e4rindustrin och politiken i f\u00f6rening) som hotade att styra landets politik. Det har det sedan gjort, ty Eisenhower tycks ha talat f\u00f6r d\u00f6va \u00f6ron. Ingen president kommer undan det, demokrat eller republikan. Den nuvarande amerikanske presidenten verkar vilja h\u00e5lla sig ifr\u00e5n utl\u00e4ndska krigs\u00e4ventyr och visar det genom sitt mjuka s\u00e4tt mot Nordkorea. D\u00e4r finns f\u00f6r det milit\u00e4rindustriella komplexet sannolikt inte s\u00e5 mycket pengar att h\u00e4mta, det g\u00f6r det d\u00e4remot i Mellan\u00f6stern. I fr\u00e5ga om Iran har han s\u00e5ledes komplexets fulla st\u00f6d (eller komplexet driver honom i den riktningen), och Nato traskar patrull i husbondens sp\u00e5r.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">Det hedrar SVT Nyheter att ha tydliggjort dubbelheten i Natos uttalande (fast sedan tycks analysen aldrig ha s\u00e4nts i etern).<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">Vad har nu detta med det nya film\u00e5ret att g\u00f6ra? F\u00f6ga. Men, som Killingg\u00e4ngets f\u00f6retr\u00e4dare i en tv\u00e5timmars enmansshow uttalade f\u00f6r flera \u00e5r sedan, s\u00e5 kan man inte i l\u00e4ngden h\u00e5lla p\u00e5 att roa, n\u00e4r verkligheten trycker p\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\">P\u00e5 torsdag denna vecka, den 9 januari, inleder Kiruna filmstudio verksamhets\u00e5ret 2020 med en film helt utan koppling till Mellan\u00f6stern eller m\u00e4nsklighetens utpl\u00e5nande. Tv\u00e4rtom med koppling till nordisk natur och vanliga m\u00e4nniskor som inte tar k\u00e5l p\u00e5 varandra. <i>Stellan Skarsg\u00e5rd<\/i><span lang=\"sv-SE\"> g\u00f6r \u00e5terigen ett av sina m\u00e5nga framtr\u00e4danden i norsk film i <\/span><span lang=\"sv-SE\"><i>Ut och stj\u00e4la h\u00e4star<\/i><\/span><span lang=\"sv-SE\"> fr\u00e5n 2019: Han spelar en norsk grabb, <\/span><span lang=\"sv-SE\">s<\/span><span lang=\"sv-SE\">om i femtio \u00e5r bott i Sverige och d\u00e4rf\u00f6r talar som en Skarsg\u00e5rd. I barndomen hade n\u00e5got hemskt h\u00e4nt i hans norska hembygd, n\u00e4r han och en kamrat skulle ut och stj\u00e4la h\u00e4star. S\u00e5dant var kanske inte helt ovanligt d\u00e5f\u00f6rtiden, man f\u00e5r sluta att bli \u00f6verraskad. I alla fall hade hans far l\u00e4mnat familjen f\u00f6r en annan kvinna och grabben hamnat i Sverige. P\u00e5 gamla dar \u00e5terv\u00e4nder han och f\u00e5r d\u00e5 till granne en annan gubbe, som starkt p\u00e5minner om n\u00e5gon han k\u00e4nde f\u00f6r femtio \u00e5r sedan<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u2026<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" align=\"left\"><span style=\"font-family: Georgia, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: large;\"><span lang=\"sv-SE\">Enda kopplingen till dagens oro \u00e4r v\u00e4l att allas v\u00e5r Stellan samma dag som norske Stoltenberg solkade sitt rykte vann en Golden globe-statyett och var glad att han \u00e4ntligen \u00bbf\u00f6ljt i sin sons fotsp\u00e5r\u00ab.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"western\" align=\"right\"><em><span style=\"font-family: Verdana Italic, sans-serif; color: #800000;\"><span style=\"font-size: medium;\">En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>UT OCH STJ\u00c4LA H\u00c4STAR Simpel h\u00e4stst\u00f6ld eller bara jordens underg\u00e5ng Det drar ihop sig till apokalyps i V\u00e4stasien. Hinner jorden g\u00e5 under genom krig innan klimatet g\u00f6r slut p\u00e5 den? I min bokhylla st\u00e5r en bok med den upplyftande titeln \u00bbKatastrof! 15 v\u00e4gar till v\u00e5r underg\u00e5ng\u00ab fr\u00e5n 1982 av den sovjetamerikanske f\u00f6rfattaren Isaac Asimov, som &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/forseth.se\/?p=1532\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dSimpel h\u00e4stst\u00f6ld eller bara jordens underg\u00e5ng\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1532","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1532","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1532"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1532\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1663,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1532\/revisions\/1663"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1532"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1532"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1532"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}