{"id":1558,"date":"2020-01-30T11:00:04","date_gmt":"2020-01-30T10:00:04","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1558"},"modified":"2020-01-30T11:03:06","modified_gmt":"2020-01-30T10:03:06","slug":"ar-film-om-kalkon-lika-med-kalkonfilm","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1558","title":{"rendered":"\u00c4r film om kalkon lika med kalkonfilm?"},"content":{"rendered":"

DE TAPPRA 600<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

\u00c4r film om kalkon lika med kalkonfilm?<\/span><\/span><\/strong><\/h3>\n

Lord Tennyson har inte bara skrivit om de ny\u00e5rsklockor vi h\u00f6r uppl\u00e4sas varje ny\u00e5r utan \u00e4ven om l\u00e4tt kavalleri<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

Krim \u00e4r en halv\u00f6, s\u00e5 pass vet kanske de flesta. Den har ju sedan 2014 gjort sig p\u00e5mind, d\u00e5 en m\u00e4ngd gr\u00f6na gubbar spred sig d\u00e4r och tyst och stilla tog \u00f6ver omr\u00e5det, som varit ukrainskt sedan den ukrainske sovjetledaren 1954 helt sonika flyttat gr\u00e4nsen mellan Ryssland och Ukraina (vilket Nikita Crusjtjov<\/i> saknat lagst\u00f6d f\u00f6r \u2013 men vem brydde sig, n\u00e4r gr\u00e4nsen mellan de ryska och ukrainska sovjetrepublikerna p\u00e5 marken var lika om\u00e4rklig som den mellan Norge och Sverige?)<\/span><\/span><\/p>\n

De gr\u00f6na gubbarna var inte fr\u00e5n Mars, fast den f\u00e4rgen l\u00e4nge h\u00e4r p\u00e5 jorden ansetts vara k\u00e4nnetecknande f\u00f6r inv\u00e5nare p\u00e5 n\u00e4mnda planet. D\u00e4rtill att de var experter p\u00e5 kanaler, ty s\u00e5dana genomkorsar ju Mars yta. S\u00e5 kunde man tro. Den brittiske f\u00f6rfattaren H. G. Wells<\/i> gjorde det p\u00e5 sitt vis 1898 i sin V\u00e4rldarnas krig,<\/em> d\u00e5 han l\u00e4t marsianer landa p\u00e5 och invadera jordklotet med d\u00f6d och f\u00f6rst\u00f6relse som f\u00f6ljd. Dock var gubbarna inte gr\u00f6na, men det blev de i synen mot slutet av boken.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5r 2014 var de ryssl\u00e4ndska soldater, vilket alla anat men f\u00f6rst senare fick bekr\u00e4ftat. \u00c4ven i Ryssland, ja, i Sovjetunionen, hade man trott p\u00e5 marsianernas kanaler d\u00e4r ute i rymden. En s\u00e4genomspunnen science fiction-film 1924 (stum) av Jakov Protazanov <\/i>hette Aelita<\/i> (f\u00f6rlaga var boken Aelita \u2013 prinsessa fr\u00e5n Mars<\/i>)<\/i> och handlade om hur jordbor for till den r\u00f6da planeten f\u00f6r att hj\u00e4lpa de feodalt f\u00f6rtryckta marsianerna att g\u00f6ra revolution. Sovjet var tidigt ute med rymdplaner.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till halv\u00f6n, s\u00e5 \u00e4r den ocks\u00e5 s\u00e4genomspunnen men f\u00f6r mindre tjusande historier. Krimkriget i mitten av 1800-talet h\u00f6ll p\u00e5 att avbryta den bernadotteska alliansfriheten, som Sverige f\u00f6ljt \u00e4nda sedan 1814. Oscar I,<\/i> f\u00f6dd fransman men som Karl Johans<\/i> son uppvuxen i Sverige, var visst inte lika fredsinriktad som fadern utan s\u00e5g en chans att i ett framtida fredsslut kunna kr\u00e4va Finland \u00e5ter fr\u00e5n Ryssland. Men f\u00f6r det kr\u00e4vdes att Sverige varit med i kriget och att Ryssland f\u00f6rlorat det.<\/span><\/span><\/p>\n

Det blev ett stort litet krig. Krim var sedan sjuttio \u00e5r tillbaka en rysk halv\u00f6 med staden Sevastopol som hemmahamn f\u00f6r landets Svarta havsflotta. N\u00e4rmaste granne var det Osmanska v\u00e4ldet, ibland s\u00e4ger man det Ottomanska, ett imperium sedan 1300-talet men nu statt i s\u00f6nderfall. Det hade kejsard\u00f6met Ryssland f\u00f6reslagit de andra imperierna p\u00e5 kontinenten (de holl\u00e4ndska, franska och brittiska) att man borde dela upp mellan sig. (Det gjorde de f\u00f6rst efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, med alla de f\u00f6ljder vi nu f\u00e5r leva.) Imperier vill h\u00e4rska. Britterna h\u00e4vdade att de beh\u00e4rskade v\u00e5gorna, medan Ryssland str\u00e4vade efter fri sj\u00f6fart ut ur och in i Svarta havet, och i Palestina br\u00e5kade de om inflytande. Ryssland och Osmanska riket gick i krig 1853. De andra imperierna slog sig \u00e5ret efter ihop f\u00f6r att mota olle i grind genom att bel\u00e4gra \u00d6stersj\u00f6n och anfalla Krim f\u00f6r att om m\u00f6jligt s\u00e4nka den ryska Svarta havsflottan. Det var h\u00e4r Oscar s\u00e5g sin chans att f\u00e5 Finland \u00e5ter. Sverige m\u00e5ste allts\u00e5 g\u00e5 med i kriget f\u00f6r att i fredsf\u00f6rhandlingar efter\u00e5t kunna st\u00e4lla krav. (Tekniken var inte svensk; redan Sardinien hade g\u00e5tt med i Krimkriget f\u00f6r att efter\u00e5t kunna st\u00e4lla krav p\u00e5 Italien.)<\/span><\/span><\/p>\n

Men ack \u2013 Svarta havsflottan s\u00e4nktes och kriget tog slut 1856, innan Sverige hade hunnit f\u00f6rklara krig. S\u00e5 kan det g\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n

I historien heroiserade sedan de brittiska imperialisterna sina truppers insatser, fast det slagit slint ordentligt p\u00e5 Balaklava p\u00e5 Krim med den l\u00e4tta brigadens anfall och sn\u00f6pliga \u00e4ndalykt, de tappra 600:s \u00f6de. D\u00e4rav Alfred Tennysons<\/i> dikt \u00bbCharge of the light brigade\u00ab. \u00c4ltandet av den och h\u00e4ndelsen bakom den kanske kan inlemmas i imperiers tendens att inte erk\u00e4nna sina tillkortakommanden; vi har v\u00e4l alla h\u00f6rt den tyska \u00bbdolkst\u00f6tslegenden\u00ab efter Versaillesfreden 2018, d\u00e5 Tyskland straffades som enda skyldiga bland alla v\u00e4rldskrigets s\u00e5 gott som lika goda k\u00e5lsupare. Legenden om de tappra 600:s \u00f6de i Krimkriget \u00e4r n\u00e5got liknande.<\/span><\/span><\/p>\n

Det enda goda med Krimkriget kanske var inf\u00f6randet av sjuksk\u00f6terskan, yrket som \u00e4n idag i svenskan har en feminin form \u00e4ven p\u00e5 manliga ut\u00f6vare. Florence Nightingale<\/i> var dess anstiftare och f\u00f6rebild, l\u00e5t vara nyanserad idag.<\/span><\/span><\/p>\n

Kvar idag \u00e4r varken det ryska, det osmanska, det holl\u00e4ndska, det franska eller det brittiska imperiet. Men har de f\u00f6rsvunnit ur medvetandet? \u2013 Knappast. I Ryssland vurmar Vladimir Zjirinovskij<\/i> f\u00f6r de gamla imperiegr\u00e4nserna och i F\u00f6renade kungariket g\u00f6r man film efter film p\u00e5 temat imperiet, l\u00e5t vara ofta med kritisk framtoning.<\/span><\/span><\/p>\n

Det kan man m\u00f6jligen inte s\u00e4ga om Tony Richardsons<\/i> film om l\u00e4tta brigadens anfall i Balaklava, De tappra 600<\/i> fr\u00e5n 1968. Till att b\u00f6rja med inleds den med en tecknad sekvens f\u00f6r att ge en bakgrund till Krimkriget: det brittiska lejonet sover p\u00e5 sin \u00f6, de franska och holl\u00e4ndska djuren strosar p\u00e5 fastlandet och i det Osmanska riket g\u00e5r en kalkon och kluckar f\u00f6r sig sj\u00e4lv, n\u00e4r pl\u00f6tsligt bakom horisonten en j\u00e4ttestor rysk bj\u00f6rn kommer fram och sopar kalkonen all v\u00e4rldens v\u00e4g. Fastlandsrikena v\u00e4nder \u00e4ngsligt blickarna mot England, och det brittiska lejonet vaknar s\u00e5 \u00e4ntligen.<\/span><\/span><\/p>\n

H\u00e4r ska man t\u00e4nka engelskt. Det Osmanska riket kallas i animationen Turkiet, fast det formellt inte heter s\u00e5 f\u00f6rr\u00e4n efter v\u00e4rldskriget. Turkiet och kalkon \u00e4r samma ord p\u00e5 engelska\u2026<\/span><\/span><\/p>\n

Det m\u00e5 vara imperieromantik, men den kan ocks\u00e5 leda till kritik mot milit\u00e4r hj\u00e4lteromantik. Richardson har i alla fall en r\u00e4tt diger lista p\u00e5 sitt CV, filmer som Se dig om i vrede<\/i> 1959, En doft av honung<\/i> 1961, L\u00e5ngdistansl\u00f6paren<\/i> 1962, Tom Jones!<\/i> 1963, Gr\u00e4nsen<\/i> 1982 och teveserien Fantomen p\u00e5 Operan<\/i> 1990. Avg\u00f6r sj\u00e4lv p\u00e5 torsdag, d\u00e5 filmstudion visar \u00bbDe tappra 600\u00ab.<\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

DE TAPPRA 600 \u00c4r film om kalkon lika med kalkonfilm? Lord Tennyson har inte bara skrivit om de ny\u00e5rsklockor vi h\u00f6r uppl\u00e4sas varje ny\u00e5r utan \u00e4ven om l\u00e4tt kavalleri Krim \u00e4r en halv\u00f6, s\u00e5 pass vet kanske de flesta. Den har ju sedan 2014 gjort sig p\u00e5mind, d\u00e5 en m\u00e4ngd gr\u00f6na gubbar spred sig d\u00e4r … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201d\u00c4r film om kalkon lika med kalkonfilm?\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1558","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1558","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1558"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1558\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1561,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1558\/revisions\/1561"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1558"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1558"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1558"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}