{"id":1567,"date":"2020-02-11T18:02:48","date_gmt":"2020-02-11T17:02:48","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1567"},"modified":"2020-02-11T18:29:21","modified_gmt":"2020-02-11T17:29:21","slug":"slaven-som-inte-talade-slaviska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1567","title":{"rendered":"Slaven som inte talade slaviska"},"content":{"rendered":"

SPARTACUS<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

Slaven som inte talade slaviska<\/span><\/span><\/strong><\/h1>\n

M\u00e5ste slavar vara av afrikansk h\u00e4rkomst?<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

 <\/p>\n

P\u00e5 torsdag ska vi minnas en slav. Men f\u00f6rst m\u00e5ste vi unders\u00f6ka det m\u00e4rkliga valet av oscarsvinnare ig\u00e5r, m\u00e5ndag den 10 februari 2020.<\/span><\/span><\/p>\n

Vann gjorde en utm\u00e4rkt sydkoreansk film, som kanske skulle kunna h\u00e4nf\u00f6ras till samma kategori som engelska Ladykillers<\/i> fr\u00e5n 1955; en mycket svart\u2026 \u00e4hm\u2026 komedi. Den sydkoreanska succ\u00e9n heter Parasit<\/i> och \u00e4r naturligtvis ny \u2013 det h\u00f6r till reglerna f\u00f6r att f\u00e5 kandidera till en Oscar (den \u00e4r allts\u00e5 fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5ret).<\/span><\/span><\/p>\n

Men vinna kan man i m\u00e5nga grenar. Parasit blev \u00bbB\u00e4sta internationella film\u00ab (som det heter fr\u00e5n och med i \u00e5r, tidigare hette det \u00bbB\u00e4sta utl\u00e4ndska film\u00ab). Det l\u00e5ter i f\u00f6rstone j\u00e4ttebra. Men B\u00e4sta utl\u00e4ndska film antyder, att all film gjord utanf\u00f6r F\u00f6renta staterna \u00e4r av sekunda kvalitet. Denna \u00f6vermaga inst\u00e4llning ville akademien bakom Oscarsstatyetten med det nya namnet nog f\u00e5 bort. Men B\u00e4sta internationella \u2013 skulle det vara b\u00e4ttre? Om det \u00e4r n\u00e5got lands filmer som \u00e4r internationella, det vill s\u00e4ga som n\u00e5r ut \u00f6ver hela jorden, s\u00e5 \u00e4r det v\u00e4l Hollywoods. Och i n\u00e5gon m\u00e5n Bollywoods (indiska s\u00e5ng- och dansfilmer \u00e4r ju om\u00e5ttligt popul\u00e4ra i Asien och Afrika).<\/span><\/span><\/p>\n

Men nu \u00e4r det s\u00e5, att det allra finaste priset heter B\u00e4sta film, vilket alltid<\/b> varit detsamma som en inhemsk, allts\u00e5 amerikansk, film. Bortsett fr\u00e5n mexikanska, chilenska och andra inte fullt s\u00e5 v\u00e4rdefulla amerikanska l\u00e4nder, f\u00f6rst\u00e5s. Men<\/b> med m\u00f6jlighet f\u00f6r andra fina engelskspr\u00e5kiga l\u00e4nders filmer att \u00e4nd\u00e5 kunna f\u00e5 en Oscar som B\u00e4sta film. Allt engelskspr\u00e5kigt har s\u00e5ledes i all tysthet r\u00e4knats som US-amerikanskt.<\/span><\/span><\/p>\n

Om detta hade Kulturnyheterna p\u00e5 SVT eller andra likartade redaktioner kunnat ber\u00e4tta. Det har jag inte sett att n\u00e5gon gjort. De har ber\u00e4ttat, att Parasit skr\u00e4llde genom att vara f\u00f6rsta icke-engelskspr\u00e5kiga film att f\u00e5 Oscar som B\u00e4sta film. F\u00f6rvisso ett trendbrott, men varf\u00f6r d\u00e5 \u00f6ver huvud taget ha kvar priset B\u00e4sta internationella film? (Parasit fick allts\u00e5 b\u00e4gge priserna.)<\/span><\/span><\/p>\n

Det kulturnyheterna inte spann vidare p\u00e5 var den fullkomligt uppenbara f\u00f6ljdfr\u00e5gan: Varf\u00f6r har priset B\u00e4sta film d\u00e5 varit synonymt med B\u00e4sta inhemska (USA-) film? \u2013 Men s\u00e5 \u00e4r det ofta i journalistiken; tr\u00e5dar att b\u00f6rja nysta upp ligger utsl\u00e4ngda inf\u00f6r dem utan att de ser dem.<\/span><\/span><\/p>\n

Undertecknads egen, oprofessionella, unders\u00f6kning ger inte vid handen, att Akademien bakom Oscar har n\u00e5gon stadga som s\u00e4ger, att priset f\u00f6r B\u00e4sta film m\u00e5ste vara amerikansk eller p\u00e5 engelska. Det har bara varit underf\u00f6rst\u00e5tt i lika h\u00f6g grad som att alla filmer p\u00e5 \u00f6vriga tv\u00e5 hundra spr\u00e5k fram till i \u00e5r har r\u00e4knats som utl\u00e4ndska. Tio andra icke-engelskspr\u00e5kiga filmer f\u00f6re Parasit har nominerats till priset sedan 1938 utan att ha f\u00e5tt det.<\/span><\/span><\/p>\n

Parasit har g\u00e5tt i Kiruna, Folkets hus snappar ibland upp vad som h\u00e4nder, l\u00e5t vara att s\u00e5lunda uppsnappade filmer ofta bara visas en f\u00f6rest\u00e4llning. Den \u00e4r v\u00e4rd att klassas som B\u00e4sta film, vilket den allts\u00e5 ig\u00e5r gjorde utan att vara p\u00e5 engelska (helt f\u00f6rst med att bryta USA-vallen var den \u00e4nd\u00e5 inte, ty franska The artist<\/i> fr\u00e5n 2011 blev ju B\u00e4sta film \u2013 den var stum).<\/span><\/span><\/p>\n

Till veckans tema: slavar. Inte slaver. Slaver talar n\u00e5got slaviskt spr\u00e5k s\u00e5som tjeckiska, ryska eller serbo-kroatiska. En slav beh\u00f6ver inte tala n\u00e5got s\u00e5dant spr\u00e5k. Inte n\u00e5got spr\u00e5k alls, faktiskt. Det beror p\u00e5, vad han eller hon ska anv\u00e4ndas till.<\/span><\/span><\/p>\n

Under min uppv\u00e4xt sas det, att slaveri var n\u00e5got f\u00f6rlegat. Det \u00e4r det inte. Idag lever omfattande m\u00e4ngder av m\u00e4nniskor i slaveri, s\u00e4rskilt unga kvinnor. De r\u00f6vas bort p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n livsmedelsbutiken eller till skolan och stuvas in i l\u00e5ngtradare eller b\u00e5tar f\u00f6r att tas till rikare l\u00e4nder, d\u00e4r det finns gott om m\u00e4nniskor (mest m\u00e4n), som gladeligen betalar f\u00f6r att v\u00e5ldta dem. Dessa slavinnor kan inte k\u00f6pa sig fria och har sm\u00e5 utsikter att komma ur handeln med livet i beh\u00e5ll.<\/span><\/span><\/p>\n

Klassiskt slaveri med slavmarknader<\/span><\/span>, d\u00e4r m\u00e4nniskor k\u00f6ps och s\u00e4ljs och s\u00e5ledes i n\u00e5gon utstr\u00e4ckning m\u00e5ste m\u00e5nas om (ingen vill ju att en investering ska f\u00f6rloras),<\/span> <\/span><\/span>l\u00e4r fortfarande f\u00f6rekomma p\u00e5 sina h\u00e5ll i Afrika och V\u00e4stasien. D\u00e4rvid har de stackars m\u00e4nskliga varorna f\u00f6ga hj\u00e4lp av traktens dominerande religioner.<\/span><\/span><\/p>\n

Vi \u00e4r m\u00e5nga som f\u00f6rbinder slaveri med afrikaner, som r\u00f6vats bort i sina afrikanska heml\u00e4nder och s\u00e5lts till europeiska slavhandlare, vilka tagit dem \u00f6ver Atlanten till en framtid i Amerikatt, som de sedan aldrig kunnat l\u00e4mna. De har ju generationerna igenom blivit engelskspr\u00e5kiga och gl\u00f6mt bort sina r\u00f6tters kulturer. N\u00e4r USA bildades var de fler \u00e4n de vita men r\u00e4knades f\u00f6rst\u00e5s inte. En och annan vit kunde ocks\u00e5 vara slav och en och annan svart kunde k\u00f6pa sig fri eller bli frik\u00f6pt. Hudf\u00e4rgen var inte liktydig med att vara slav. Den tanken tycks d\u00e4remot ha b\u00f6rjat pr\u00e4gla de vita amerikanerna vid tiden f\u00f6r deras eget uppror mot kolonialmakten, f\u00f6r vid det laget fick de vita sova d\u00e5ligt f\u00f6r att det fanns s\u00e5 ruskigt m\u00e5nga slavar och f\u00f6rekom s\u00e5 m\u00e5nga slavuppror. Och deras slavar var ju svarta. (N\u00e4r de vita amerikanerna hundra \u00e5r sedan f\u00f6rbj\u00f6ds att forts\u00e4tta h\u00e5lla slavar, blev tanken om att svarta som s\u00e5dana var minderv\u00e4rdiga en b\u00e4rande id\u00e9.)<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r tv\u00e5 tusen femtio \u00e5r sedan p\u00e5gick ett riktigt stort slavuppror. D\u00e5 var kontinenten d\u00e4r borta inte uppt\u00e4ckt \u00e4nnu. <\/span>Upproret <\/span>skedde i det imperium, som kallades Romarriket. Slaveri var inget konstigt alls d\u00e5f\u00f6rtiden, slavar h\u00f6ll alla prominenta riken sig med. Blev man besegrad i strid, bestraffad f\u00f6r n\u00e5got eller satt i skuld, s\u00e5 kunde man d\u00f6mas till gal\u00e4rerna eller n\u00e5gon annan sorts slavtillvaro. Rasismen var inte f\u00f6dd, om ens ett ord f\u00f6r n\u00e5got s\u00e5dant fanns.<\/span><\/span><\/p>\n

Thrakien var ett land, som transkriberas med th p\u00e5 svenska f\u00f6r att antyda ett l\u00e4spljud. Det var inget slaviskt land men l\u00e5g ungef\u00e4r d\u00e4r, d\u00e4r s\u00e5dana idag finns, mellan Medelhavet och Svarta havet. Spr\u00e5ket thrakerna talade \u00e4r utd\u00f6tt men anses inte ha haft sl\u00e4ktskap med omr\u00e5dets nuvarande spr\u00e5k, f\u00f6rutom att det var indoeuropeiskt.<\/span><\/span><\/p>\n

Det var en thrakisk slav, som \u00e5r 75 f\u00f6re v\u00e5r tider\u00e4kning satte ig\u00e5ng det uppror, som allvarligt kom att hota Rom, som d\u00e5 hade inf\u00f6rlivat Thrakien i riket. Thraken hette Spartacus och var en atlet (inte som ungdomar idag l\u00e5nar ordet fr\u00e5n engelskan i betydelsen idrottsman), allts\u00e5 ett muskelknippe med vighet och elegans. Han tj\u00e4nade som gladiator, skulle allts\u00e5 utk\u00e4mpa tvekamper inf\u00f6r betalande publik och var s\u00e5lunda en betydande investering f\u00f6r den gladiatorskola han skulle representera. D\u00e4r n\u00e5gonstans gick det snett, och hans flykt drog flera till sig, tills han med sin utbildning kunde uppb\u00e5da en arm\u00e9 p\u00e5 uppemot 40.000 man att k\u00e4mpa mot romerska legioner.<\/span><\/span><\/p>\n

Howard Fast,<\/i> en amerikansk f\u00f6rfattare, skrev 1951 en roman om Spartacus, och den sovjet-armeniske komposit\u00f6ren Aram Chatjaturjan<\/i> skrev fem \u00e5r senare en balett p\u00e5 samma tema. N\u00e5gra \u00e5r d\u00e4refter ville sk\u00e5despelaren Kirk Douglas<\/i> producera en film utifr\u00e5n Fasts bok och bad stj\u00e4rnregiss\u00f6ren Stanley Kubrick<\/i> (som senare, 1968, gjorde tidernas rymdfilm, 2001 \u2013 ett rymd\u00e4ventyr)<\/i> att ta regiuppdraget. De hade nyligen samarbetat med och motarbetat varandra med filmen \u00c4rans v\u00e4g<\/i> (1957). Kubrick tog jobbet, men de kom inte \u00f6verens. Filmen Spartacus<\/i> (1960) kom att f\u00f6r evigt f\u00f6rbindas med Kirk Douglas och vara hans stolthet, medan Kubrick gott kunde ha varit filmen f\u00f6rutan, enligt egen utsago.<\/span><\/span><\/p>\n

Filmen blev \u00e4nd\u00e5 den mest stj\u00e4rnbestr\u00f6dda av Kubricks filmer, om man med stj\u00e4rnor menar namnkunniga medarbetare. F\u00f6rutom Douglas deltog m\u00e5nga av d\u00e5tidens stora engelska scenkonstn\u00e4rer: Laurence Olivier, Charles Laughton, Peter Ustinov<\/i> och Jean Simmons <\/i>samt amerikanerna Tony Curtis<\/i> (i en mjukisroll som var f\u00f6re sin tid) och John Gavin<\/i> (som en ung Julius C\u00e6sar).<\/i> Alla nu borta. Till och med Kirk Douglas sj\u00e4lv, som avled f\u00f6rra onsdagen vid en \u00e5lder av drygt 103 \u00e5r.<\/span><\/span><\/p>\n

Manusf\u00f6rfattaren Dalton Trumbo<\/i> tillh\u00f6rde f\u00f6r \u00f6vrigt \u00bbthe Hollywood ten\u00ab, hade allts\u00e5 varit en av de politiska f\u00e5ngarna i USA och fick d\u00e4rf\u00f6r inte anst\u00e4llas. I Spartacus trotsade man svartlistningen och skrev Trumbos namn i produktionsuppgifterna.<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 torsdag visar filmstudion Spartacus klockan 19. Det \u00e4r en gammaldags helaftonsfilm i tv\u00e5 akter med musikaliska uvertyrer och \u00e4r inte<\/b> dataanimerad (det var filmer inte 1960). I pausen blir det fika, och den publik som \u00e4r d\u00e4r kommer att informeras om sm\u00e4rre sammanhang av en hundra\u00e5rig Douglas (textad p\u00e5 svenska)\u2026<\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

SPARTACUS Slaven som inte talade slaviska M\u00e5ste slavar vara av afrikansk h\u00e4rkomst?   P\u00e5 torsdag ska vi minnas en slav. Men f\u00f6rst m\u00e5ste vi unders\u00f6ka det m\u00e4rkliga valet av oscarsvinnare ig\u00e5r, m\u00e5ndag den 10 februari 2020. Vann gjorde en utm\u00e4rkt sydkoreansk film, som kanske skulle kunna h\u00e4nf\u00f6ras till samma kategori som engelska Ladykillers fr\u00e5n 1955; … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dSlaven som inte talade slaviska\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1567","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1567","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1567"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1567\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1577,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1567\/revisions\/1577"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1567"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1567"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1567"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}