{"id":1586,"date":"2020-02-25T18:00:22","date_gmt":"2020-02-25T17:00:22","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1586"},"modified":"2020-02-25T18:05:56","modified_gmt":"2020-02-25T17:05:56","slug":"ring-sa-boxar-vi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1586","title":{"rendered":"Ring, s\u00e5 boxar vi"},"content":{"rendered":"

MAX SCHMELING<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

Ring, s\u00e5 boxar vi<\/span><\/span><\/strong><\/h1>\n

\u00c4r man k\u00e4ndis spelar det v\u00e4l ingen roll, om man bel\u00f6nas av nazister, eller?<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

 <\/p>\n

Boxning faller inte alla p\u00e5 l\u00e4ppen. Den som ut\u00f6var den f\u00e5r ofta p\u00e5 l\u00e4ppen, och upplever man det som barn, erk\u00e4nner man att det g\u00f6r ont och slutar sannolikt med boxningen.<\/span><\/span><\/p>\n

Ingemar Johanssons <\/i>bravader i kampen om VM-titeln i tungvikt var det, som fick oss sm\u00e5pojkar att vilja bli boxare. D\u00e4r satt vi 1959 med v\u00e5ra f\u00f6r\u00e4ldrar mitt i natten och drack te och \u00e5t bullar till det fr\u00e5n utlandet p\u00e5 svenska radios\u00e4nda matchreportaget, d\u00e5 Ingo slog Floyd Patterson. <\/i><\/span>Proffsboxning var f\u00f6rbjuden i Sverige, s\u00e5 man s\u00e5g inte mycket av den varan ens p\u00e5 teve, som vi d\u00e5 \u00e4nnu inte hade. Men vad jag minns var de l\u00e4nge \u00e5terh\u00e5llsamma till och med <\/span><\/span>med att visa stillbilder p\u00e5 tevenyheterna.<\/span><\/span><\/p>\n

Jag h\u00f6rde till dem, som pr\u00f6vade med riktiga boxhandskar tillsammans med kamrater i kvarteret. D\u00e4rvid uppt\u00e4ckte jag, att det gjorde ont att f\u00e5 p\u00e5 n\u00f6ten. D\u00e5 tappade jag lusten, men jag hann ge en mindre pojke en smocka, innan jag la av. Han s\u00e5g minst lika ledsen ut som jag, vilket jag m\u00e5nga g\u00e5nger har t\u00e4nkt p\u00e5 under livet efter\u00e5t. Han blev inte skadad, men varf\u00f6r var det s\u00e5 l\u00e4tt f\u00f6r mig att sl\u00e5 en annan, n\u00e4r jag fick chansen?<\/span><\/span><\/p>\n

Den saken \u00e4r d\u00e5 och d\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r diskussion och utredning. Det har ju visat sig, att det inte bara var elaka typer, som torterade och m\u00f6rdade m\u00e4nniskor under Tredje rikets tid i Tyskland. Nej, vanliga familjef\u00e4der (och dito m\u00f6drar, inte att f\u00f6rgl\u00f6mma) som gullade med sina barn och ville familjen det allra b\u00e4sta, kunde p\u00e5 arbetstid tortera m\u00e4nniskor. Inte f\u00f6r att de var bestialiskt lagda, utan f\u00f6r att de inte ville svika g\u00e4nget. Till och med \u00e4ldre tyskar\/\u00f6sterrikare kunde delta i massmord, trots att de gavs m\u00f6jligheten att utan repressalier avst\u00e5. De ville inte svika g\u00e4nget.<\/span><\/span><\/p>\n

Vad vet vi om oss sj\u00e4lva, ifall vi skulle hamna i ett \u00f6verl\u00e4ge s\u00e5som tillh\u00f6riga den favoriserade folkgruppen i ett framtida mardr\u00f6msscenario?<\/span><\/span><\/p>\n

Om detta har skrivits och skrivs nya avsl\u00f6jande redog\u00f6relser, som kommer fram allt eftersom. Att de, som d\u00e5 var med, h\u00e5ller p\u00e5 att ta slut, g\u00f6r inte att vittnesm\u00e5len f\u00f6rsvinner. Samma beteende finns i andra l\u00e4nder p\u00e5 senare tid. Men andra v\u00e4rldskriget har en f\u00f6runderlig dragningskraft p\u00e5 oss, kanske f\u00f6r att de onda och de goda var s\u00e5 l\u00e4tta att k\u00e4nna igen.<\/span><\/span><\/p>\n

Fast kanske inte f\u00f6r yngre personer idag. N\u00e4r 75 \u00e5rs-dagen av befrielsen av koncentrationsl\u00e4gret Auschwitz i Polen den 27 januari i \u00e5r skulle firas, bj\u00f6ds inte representanter f\u00f6r befriarna (R\u00f6da arm\u00e9n) in. Ingen president Putin<\/i> d\u00e4r, allts\u00e5, men Ukrainas Zelenskij<\/i> var inbjuden och passade p\u00e5 att h\u00e4vda, att det var ukrainare, som befriat l\u00e4gret. Att det var \u00bbden f\u00f6rsta ukrainska fronten\u00ab som gjort det betydde dock bara, att f\u00f6rbandsbeteckningen var R\u00f6da arm\u00e9ns ben\u00e4mning p\u00e5 framryckningsriktningen (i Sovjet som i Tsarryssland m\u00f6nstrades inte soldater in efter folkgrupp eller geografi utan blandades avsiktligt). Ett str\u00e5 vassare var kanske den tyska tidningen Der Spiegel, som i ett twitterinl\u00e4gg p\u00e5stod, att USAs arm\u00e9 befriat Auschwitz. Det p\u00e5stod \u00e4ven USAs ambassad i Danmark i en tweet. Der Spiegel bad senare om urs\u00e4kt, det gjorde visst inte ambassaden.<\/span><\/span><\/p>\n

De, som levde och tj\u00e4nade p\u00e5 Tredje riket, var ibland k\u00e4ndisar. Huruvida de d\u00e5 var nazister sj\u00e4lva eller nyttiga idioter eller p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6kte bevara sin heder trots allt, det \u00e4r ett outslitligt \u00e4mne f\u00f6r litteratur, teater och film. I den ungerska filmen Mephisto<\/i> beskrev 1981 Istv\u00e1n Szab\u00f3,<\/i> hur en antinazistisk sk\u00e5despelare, besatt av <\/span>att f<\/span>\u00e5 framg\u00e5ng och ber\u00f6mmelse, g\u00f6r karri\u00e4r p\u00e5 t<\/span>ilja<\/span>n i Berlin p\u00e5 30-talet <\/span>genom att<\/span> bit f\u00f6r bit tulla p\u00e5 sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, tills han utan att m\u00e4rka hur det g\u00e5tt till \u00e4r stj\u00e4rna helt i nazismens sold. <\/span>Filmen fick Oscar som b\u00e4sta utl\u00e4ndska film. <\/span>Szab\u00f3 fortsatte sitt studium av hur s\u00e5dant kan g\u00e5 till i <\/span>I \u00f6rnens grepp<\/i><\/span> (2001) om den hyllade dirigenten p\u00e5 Berlin-filharmonikerna <\/span>Wilhelm Furtwangler<\/i><\/span> (i <\/span>Stellan Skarsg\u00e5rds <\/i><\/span>gestalt) under Tredje rikets tid. Hans vandel utreddes i avnazifieringsiver av en amerikansk officer, som ingenting visste om musik <\/span>och fn\u00f6s \u00e5t symfonisk s\u00e5dan<\/span>. Hur skulle en s\u00e5dan person kunna avg\u00f6ra, om den store dirigenten var stor f\u00f6r att han sm\u00f6rat f\u00f6r nazisterna eller f\u00f6r att han var\u2026 duktig?<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Att sm\u00f6ra och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att g\u00f6ra karri\u00e4r bortf\u00f6rklaras g\u00e4rna efter\u00e5t med, att \u00bbman var tvungen\u00ab. Vissa blev f\u00f6rvisso tvungna att sl\u00e5ss f\u00f6r Tredje riket. I den amerikanska rullen <\/span>Viljans seger<\/i><\/span> (1989) hamnar en gammal grekisk olympier i Auschwitz och \u00bb\u00e5teruppt\u00e4cks\u00ab av tyskarna som den ber\u00f6mde judiske boxaren <\/span>Salamo Arouch.<\/i><\/span> S\u00e5 l\u00e4nge som han d\u00e5 st\u00e4ller upp som boxare i match efter match inf\u00f6r f\u00e5ngvaktarna f\u00e5r han leva. D\u00e4r kan man v\u00e4l f\u00f6rsvara sig med, att \u00bbman var tvungen\u00ab.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Filmen i fr\u00e5ga spelades f\u00f6rresten in i sj\u00e4lva Auschwitzl\u00e4gret och bar sin titel s\u00e4kert inte utan orsak. Tredje rikets stolthet bland regiss\u00f6rer, <\/span>Leni Riefenstahl,<\/i><\/span> hade ju blivit v\u00e4rldsber\u00f6md f\u00f6r sin skickligt gjorda \u00bbViljans triumf\u00ab. Eller \u00bbseger\u00ab.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Nu p\u00e5 torsdag visar filmstudion ett av dessa moraliska dilemman. <\/span>Tyske<\/span> Max Schmeling<\/i><\/span> var europam\u00e4stare i l\u00e4tt tungvikt 1927 \u2013 1929 och i tungvikt 1939 \u2013 1942, sj\u00e4lvfallet en oerh\u00f6rt popul\u00e4r person i den tidens Tyskland, f\u00f6rst Weimarrepublikens, sedan Tredje rikets. D\u00e4rvid blev det v\u00e4rldsm\u00e4sterskapsmatcher mellan honom och amerikanske <\/span>Joe Louis<\/i><\/span> 1936 och 1938. Det<\/span>ta<\/span> v\u00e5llade naziledarna vissa bekymmer, emedan amerikanen var \u00e4ttling till slavar. Hur nationalhj\u00e4lten Schmeling hanterade detta och sin karri\u00e4r (som inte hindrade honom fr\u00e5n att skickas till fronten), framst\u00e4lls i den 2010 producerade tyska film, <\/span>som b\u00e4r<\/span> hans namn.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

MAX SCHMELING Ring, s\u00e5 boxar vi \u00c4r man k\u00e4ndis spelar det v\u00e4l ingen roll, om man bel\u00f6nas av nazister, eller?   Boxning faller inte alla p\u00e5 l\u00e4ppen. Den som ut\u00f6var den f\u00e5r ofta p\u00e5 l\u00e4ppen, och upplever man det som barn, erk\u00e4nner man att det g\u00f6r ont och slutar sannolikt med boxningen. Ingemar Johanssons bravader … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dRing, s\u00e5 boxar vi\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1586","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1586","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1586"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1586\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1591,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1586\/revisions\/1591"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1586"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1586"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1586"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}