{"id":1788,"date":"2020-11-03T19:20:25","date_gmt":"2020-11-03T18:20:25","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1788"},"modified":"2021-03-09T11:20:13","modified_gmt":"2021-03-09T10:20:13","slug":"1788","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1788","title":{"rendered":"Macron styr inte fr\u00e5n n\u00e5got rymdskepp, men \u00e4nd\u00e5\u2026"},"content":{"rendered":"

LES MIS\u00c9RABLES<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

Macron styr inte fr\u00e5n n\u00e5got rymdskepp, men \u00e4nd\u00e5\u2026<\/span><\/span><\/strong><\/h6>\n

I presidentvalstider finns det andra l\u00e4nders presidenter som v\u00e4ljs och stannar kvar utan att v\u00e4ljas, men f\u00f6ga \u00e4gnas de den uppm\u00e4rksamhet som den h\u00e4r, ni vet. Inte ens p\u00e5 film.<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

 <\/p>\n

Hur l\u00e4tt blir man inte p\u00e5verkad av den litteratur eller den filmkonst man f\u00f6ljer? Bara ordet \u00bbfilmkonst\u00ab kan f\u00e5 de sm\u00e5, sm\u00e5 h\u00e5ren p\u00e5 armarna att resa sig \u2013 inte \u00bbde sm\u00e5, sm\u00e5 gr\u00e5 cellerna\u00ab, som Hercule Poirot<\/i> f\u00e5r att resa sig, n\u00e4r en m\u00f6rdare ska avsl\u00f6jas. H\u00e5ren reser sig kanske f\u00f6r att namn som Ingmar Bergman<\/i> och Federico Fellini<\/i> os\u00f6kt ger sig till k\u00e4nna, vilket m\u00e5nga inte vill vara med om. B\u00e4ttre d\u00e5 om Daniel Craig<\/i> och Julia Roberts<\/i> dyker upp inf\u00f6r ens stilla sinne.<\/span><\/span><\/p>\n

De flesta av oss i den h\u00e4r delen av v\u00e4rlden \u00e4r uppf\u00f6dda med amerikansk film och litteratur \u00f6versatt fr\u00e5n det anglosaxiska tungom\u00e5let. Plus svenska, tack och lov. Undertecknad \u00e4r d\u00e4rvidlag inget undantag. Jag s\u00e5g j\u00e4nkare vinna alla krig, s\u00e5 fort jag var gammal nog att smyga in p\u00e5 barnf\u00f6rbjudet, vilket d\u00e5f\u00f6rtiden var enda alternativet till barntill\u00e5tet. Elva\u00e5rsgr\u00e4nsen kom senare, ganska l\u00e4gligt f\u00f6r mig. Barnf\u00f6rbjudna filmer hade f\u00f6r all del l\u00e4nge visats som matin\u00e9er f\u00f6r barn genom att n\u00e5gra scener klippts bort (ofta bara sekunder), och vips hade de blivit barntill\u00e5tna!<\/span><\/span><\/p>\n

Mitt uppvaknande kom under skol\u00e5ren, kanske f\u00f6r att n\u00e5gon hade p\u00e5pekat, att den m\u00e4ngd litteratur som p\u00e5 n\u00e5gon dag skrivits p\u00e5 \u00f6n Manhattan och \u00f6versatts till svenska motsvarade fyrtio \u00e5rs produktion av romaner p\u00e5 persiska. Och jag som hade l\u00e4rt mig att USA vann s\u00e5v\u00e4l Koreakriget som alla andra krig (vilka jag vid den tiden \u00e4nnu inte hade insett ofta var startade av just USA \u00e4nda sedan 1800-talet). S\u00e4rskilt minns jag utan att minnas titeln en krigsfilm jag tidigt tog mig in p\u00e5, i vilken hj\u00e4ltarna tog k\u00e5l p\u00e5 nordkoreaner (som f\u00f6rst\u00e5s behandlades som ett annat folkslag \u00e4n koreaner, vilka de i sj\u00e4lva verket hade splittrat). Jag minns inte filmen som d\u00e5lig, men den l\u00e5ngt senare gjorda Mash<\/i> (1970), f\u00f6ljd av teveserien med samma namn 1972 \u2013 1983, blev mer \u00bbneutral\u00ab. I all f\u00f6rsiktighet opererade de i den en och annan nordkoreansk krigsf\u00e5nge och bekr\u00e4ftade d\u00e4rvid i alla fall att dessa hade samma anatomi som vi andra.<\/span><\/span><\/p>\n

Men \u00e4ven en d\u00e5 lite mer \u00f6ppnad syn hade \u00f6ppnats p\u00e5 engelska. \u00c4nd\u00e5 f\u00f6rfattas det p\u00e5 alla m\u00f6jliga spr\u00e5k, medan unga svenska journalister inga andra spr\u00e5k kan \u00e4n svenska och engelska i enlighet med den hundlika svenska mentaliteten att fullst\u00e4ndigt anpassa sig till segerherrarna fr\u00e5n andra v\u00e4rldskriget (till skillnad fr\u00e5n \u00e5ren f\u00f6re, d\u00e5 tyska spr\u00e5ket var ett stort fr\u00e4mmande spr\u00e5k i v\u00e5rt land). Men ryskan, franskan och kinesiskan, d\u00e5 \u2013 de var ju ocks\u00e5 segrarspr\u00e5k? Jod\u00e5, men de r\u00e4knades inte. D\u00e4rmed har vi i \u00e5rtionden g\u00e5tt miste om stora delar av v\u00e4rldens litter\u00e4ra och filmiska arv och har ingen aning om, vad som r\u00f6r sig i huvudena \u00f6ster om Systerb\u00e4ck (gr\u00e4ns\u00e5n mot Ryssland n\u00e4r det sj\u00e4lvst\u00e4ndiga Finland bildades).<\/span><\/span><\/p>\n

Allts\u00e5 har det trumpetats med segerbasuner om en handlingskraftig USA-president, som fr\u00e5n stridsledningss\u00e4te p\u00e5 rymdfarkost egenh\u00e4ndigt avv\u00e4rjer krig mellan planeters olika befolkningar.<\/span><\/span><\/p>\n

Denna film har ett s\u00e5 l\u00e5ngt namn, att undertecknad inte \u00e5terfinner det; och var ska man d\u00e5 s\u00f6ka \u2013 bara s\u00f6kordet superhero<\/i> p\u00e5 IMDb ger 5.166 tr\u00e4ffar\u2026<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c4ven jag kan se p\u00e5 pang-pangfilmer som denna. Understundom av misstag, ibland f\u00f6r att de kan vara intressant gjorda och rentav sp\u00e4nnande tidsf\u00f6rdriv. Men om vi f\u00e5r en skev v\u00e4rldsbild f\u00f6r att somliga sitter p\u00e5 andra sidan Atlanten och just d\u00e4rf\u00f6r tycks alldeles skyddade (vilket inte g\u00e4ller l\u00e4ngre), s\u00e5 \u00e4r vi utsatta f\u00f6r det som de sj\u00e4lva kallar psy-ops,<\/i> det vill s\u00e4ga psykologisk krigf\u00f6ring. Detta p\u00e5st\u00e5s ju hela tiden ske fr\u00e5n Ryssland, vilket v\u00e4l \u00e4r en del av sanningen, men om man l\u00e5ter sig lita p\u00e5 en s\u00e5 skevt f\u00f6rdelad bild som den vi visas, s\u00e5 \u00e4r man ju redan ett propagandaoffer.<\/span><\/span><\/p>\n

Idag r\u00f6star de officiellt i F\u00f6renta staterna f\u00f6r att v\u00e4lja president. Detta val har i svenska medier f\u00f6ljts s\u00e5 till den milda grad, att alla konstigheter med valet klarlagts utan att den st\u00f6rsta konstigheten \u2013 att det milit\u00e4rindustriella komplexet kanske l\u00e4gger krokben f\u00f6r Donald Trump<\/i> f\u00f6r att han inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt krigisk att f\u00e5 fart p\u00e5 vapentillverkningen. Och s\u00e5 skulle d\u00e4rmed de svenska medborgarna l\u00e4ttas av att Joe Biden<\/i> vunne och s\u00e5 sm\u00e5ningom kanske g\u00f6r just det\u2026 startar ett nytt krig n\u00e5gonstans. USAs livsluft.<\/span><\/span><\/p>\n

Fast ho vet. Trump har dragit sig ur stora k\u00e4rnvapenavtal med Ryssland och Iran, och i det senare fallet kom det s\u00e5 otippat, att man redan d\u00e4r kan ana komplexets osynliga hand. Kanske det d\u00e4rf\u00f6r sm\u00e4ller d\u00e4r.<\/span><\/span><\/p>\n

Svenska Dagbladet tryckte den 23 oktober Thomas Steinfelds<\/i> artikel S\u00e5 blev Sverige Europas mest amerikaniserade land,<\/i> vilken visade just det jag i skol\u00e5ldern f\u00e5tt l\u00e4ra mig. Han exemplifierar med en svensk bloggare, som flyttar till New York: \u00bbJag \u00e4r verkligen glad \u00f6ver att ha hittat hem h\u00e4r i NYC\u00ab. Inte ett hem utan hem. Hur kommer det sig, att miljoner simmar \u00f6ver \u00e4lvar och gr\u00e4ver sig igenom jordmassor f\u00f6r att ta sig in i USA, medan en blond svenska utan vidare f\u00e5r gr\u00f6nt kort och kallar staden sitt hem?<\/span><\/span><\/p>\n

Och den 29 oktober tryckte de en fr\u00e5n The Atlantic<\/i> \u00f6versatt l\u00e5ng artikel av Mike Giglio<\/i> med den i halloweentider aningen passande rubriken Milisledaren: \u00bbVi har hamnat i inb\u00f6rdeskrig\u00ab,<\/i> vilket kanske kan tas med en nypa salt, men bara en nypa. I filmens v\u00e4rld lyckades \u2013 som jag minns det var det i n\u00e4st sista omg\u00e5ngen 2018 \u2013 den amerikanska teveserien Homeland<\/i> p\u00e5 allvar g\u00f6ra troligt (trov\u00e4rdigare \u00e4n i n\u00e4mnda tidningsartikel), att ett s\u00e5dant scenario faktiskt \u00e4r m\u00f6jligt. Det st\u00e4rks av den p\u00e5 riktigt oavslutade uppr\u00f6rdheten betr\u00e4ffande den svarta befolkningens l\u00e4ge \u00e4nda sedan slaveriet avskaffades, d\u00e5 aff\u00e4rsintressen n\u00e5gra \u00e5r efter inb\u00f6rdeskriget gjorde slut p\u00e5 den omskolning som i b\u00e4sta v\u00e4lmening inletts uppifr\u00e5n f\u00f6r att g\u00f6ra negrer<\/i> till medborgare. Men genom att omskolningen lades ner gjordes dessa i st\u00e4llet till en underordnad befolkningsgrupp som absolut inte skulle f\u00e5 bli medborgare utan l\u00e4ttkontrollerade socker- och bomullsplockare som f\u00f6rut, f\u00f6r vilka det finns amerikanska ord som kan sammanfattas som svart<\/i>ingar<\/i>,<\/i> n\u00e5got som tidigare inte riktigt varit synonymt med slav (som ju liksom en fri man kunde ha varit f\u00e4rgad hur som helst).<\/span><\/span><\/p>\n

Hollywood har ett problem h\u00e4r. De har till dags dato inte lyckats g\u00f6ra en film om denna omskolning, som f\u00e5 utomlands ens har h\u00f6rt talas om (ocks\u00e5 en f\u00f6ljd av psykologisk krigf\u00f6ring). Kanske kan man s\u00e4ga att v\u00e5r danske provokat\u00f6r Lars von Trier<\/i> f\u00f6rs\u00f6kt nalkas detta \u00e4mne med den oavslutade trilogin Dogville<\/i> (2003) och Manderlay<\/i> (2005), men det hudfl\u00e4ngdes han av Hollywood f\u00f6r. \u2013 Varf\u00f6r det, d\u00e5?<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 hur statschefer utses p\u00e5 alla andra h\u00e5ll vet vi f\u00f6ga om, d\u00e5 de valen inte l\u00e4ngre bevakas p\u00e5 samma s\u00e4tt, som d\u00e5 vi l\u00e4rde oss att Finland vart sj\u00e4tte \u00e5r valde president Urho Kekkonen.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 torsdag kan vi trots allt f\u00e5 en inblick i ett tredje lands v\u00e4rld, som nuf\u00f6rtiden \u00e4r v\u00e4ldigt lik storstadens v\u00e4rld var som helst. Filmstudion visar Les mis\u00e9rables, <\/i>som den gjort f\u00f6rut. Samma film? \u2013 Nej, vi h\u00f6ll p\u00e5 att h\u00e4rom \u00e5ret visa fel Les mis\u00e9rables,<\/i> eftersom den med samma titel filmats minst fem g\u00e5nger p\u00e5 nittio-, nollnoll- och tjugohundratiotalen, en g\u00e5ng som musikal (2012). Den var det, som skulle visas. Och visades. Victor Hugos <\/i>bok Samh\u00e4llets olycksbarn <\/i>(i original just Les mis\u00e9rables)<\/i> utgavs 1862, s\u00e5 hela filmens historia har kunnat inrymma inspelningar av den, och den har faktiskt ocks\u00e5 spelats in minst lika m\u00e5nga g\u00e5nger till under samma namn \u2013 och i Sverige visats under bokens svenska namn.<\/span><\/span><\/p>\n

Men nu p\u00e5 torsdag f\u00e5r vi se, vad den maliske regiss\u00f6ren Ladj Ly<\/i> har gjort av Hugos bok. Inte mycket mer \u00e4n namnet. Denna Les mis\u00e9rables<\/i> (2019) har handlingen f\u00f6rlagd till Paris f\u00f6rorter i v\u00e5r egen tid, d\u00e4r varenda buse talar franska. Och inte f\u00f6ljer handlingen originalet, precis. <\/span>Men kanske Hugos tanke.<\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

LES MIS\u00c9RABLES Macron styr inte fr\u00e5n n\u00e5got rymdskepp, men \u00e4nd\u00e5\u2026 I presidentvalstider finns det andra l\u00e4nders presidenter som v\u00e4ljs och stannar kvar utan att v\u00e4ljas, men f\u00f6ga \u00e4gnas de den uppm\u00e4rksamhet som den h\u00e4r, ni vet. Inte ens p\u00e5 film.   Hur l\u00e4tt blir man inte p\u00e5verkad av den litteratur eller den filmkonst man f\u00f6ljer? … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dMacron styr inte fr\u00e5n n\u00e5got rymdskepp, men \u00e4nd\u00e5\u2026\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1788","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1788","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1788"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1788\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1932,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1788\/revisions\/1932"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1788"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1788"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1788"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}