![\"\"](\"https:\/\/forseth.se\/idet\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Les-miserables-affisch.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
Projektorn startade inte, den ende som kunde hj\u00e4lpa drabbades samtidig av att dottern kraschade med bilen och undertecknad slet h\u00e5ret och blev skallig p\u00e5 kuppen. F\u00f6rest\u00e4llningen inst\u00e4lldes och visas nu i st\u00e4llet en tisdag dagen f\u00f6re filmfestivalen, Alff.<\/em><\/span><\/span><\/p>\n Festivalens invigningsfilm \u00e4r svensk och heter Orca<\/i> (2020) med f\u00f6r n\u00e4rvarande ytterst n\u00e4rvarande Vera Vitali<\/i> och regisserad av Josephine Bornebusch.<\/i> P\u00e5verkad av pandemin handlar den om pandemin i den meningen, att det blev ett annat slags film med avst\u00e5nd. Orca betyder sp\u00e4ckhuggare, och en film med just det namnet och den betydelsen kom ut 1977 i regi av Michael Anderson.<\/i> Inte en mysfilm, precis, men festivalen pyser med sin \u00bbOrca\u00ab.<\/span><\/span><\/p>\n Allas v\u00e5r Stellan<\/i> har i den norska filmen Leva p\u00e5 hoppet<\/i> (2019) en stor familj, i vilken hustrun r\u00e4tt vad det \u00e4r diagnosticeras med cancer, vilket verkar ligga i tiden. Den \u00e4r regisserad av Maria S\u00f8dal.<\/i> Om inte Stellan r\u00e4cker som igenk\u00e4nning, s\u00e5 heter han Skarsg\u00e5rd<\/i> i efternamn i likhet med alla sina \u00e4ttel\u00e4gg, som vi nuf\u00f6rtiden ser i en rad olika \u00e5ldrar i en lika l\u00e5ng rad filmer.<\/span><\/span><\/p>\n Den roliga titeln The painted bird<\/i> \u00e4r rolig, d\u00e4rf\u00f6r att det inte talas engelska alls i denna tjeckisk-slovakisk-ukrainska rulle fr\u00e5n 2019. Det l\u00e5ter som om den handlar om n\u00e5gon kakadua, men det \u00e4r ett l\u00e5ngt krigsdrama. I svart-vitt. S\u00e5 var det ju med filmstudions nyss visade Bait<\/i> (2019) ocks\u00e5 och det har blivit vanligare att \u00e5terg\u00e5 till det, som var standard s\u00e5 sent som p\u00e5 1960-talet: de flesta filmerna var svart-vita av ekonomiska sk\u00e4l och var inspelade p\u00e5 celluloid, som d\u00e5 f\u00f6r \u00f6vrigt var v\u00e4rldsstandard. \u00c5terg\u00e5 kan vara ett missvisande ord, snarare k\u00e4nner filmarna sig idag befriade fr\u00e5n att f\u00f6lja sista skriket inom tekniken. De kan v\u00e4lja teknik utifr\u00e5n vad som b\u00e4st gynnar filmens anda i fr\u00e5ga. \u00bbBait\u00ab spelades in p\u00e5 16 mm-celluloid, \u00bbThe painted bird\u00ab p\u00e5 35 mm (de visas dock alla med digital bioteknik idag).<\/span><\/span><\/p>\n Amerikanska Elisabeth Moss<\/i> har vi p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5r sett i framtr\u00e4dande roller i Jane Campions <\/i>nyzeel\u00e4ndska teveserie Top of the lake<\/i> (2013 \u2013 2017) och den amerikanska The handmaid’s tale <\/i>(2017 \u2013 2019) efter Margaret Atwoods<\/i> 1985 utgivna bok Tj\u00e4narinnans ber\u00e4ttelse<\/i>, som det f\u00f6rra \u00e5ret utkom en uppf\u00f6ljare till, Gileads d\u00f6ttrar,<\/i> med m\u00f6jlig b\u00e4ring p\u00e5 det jag p\u00e5 denna plats skrivit om F\u00f6renta staterna\u2026 P\u00e5 Alff \u00e4r hon med i thrillern Shirley<\/i> (2020).<\/span><\/span><\/p>\n Allt detta och mer d\u00e4rtill p\u00e5 \u00e5rets Alff fr\u00e5n den 11 till och med den 15 november.<\/span><\/span><\/p>\n P\u00e5 tal om \u00bbGileads d\u00f6ttrar\u00ab (om ett t\u00e4nkbart USA) och amerikanska presidentval: nu har j\u00e4nkarna till slut f\u00e5tt sin president, om inte allt omintetg\u00f6rs av n\u00e5gon omr\u00e4kning. I morse \u00f6ppnade jag mitt lilla nyhetsankare <\/span>sedan det<\/span> v\u00e4ck<\/span>t <\/span>mig klockan sex, och <\/span>d\u00e5 <\/span>r\u00e5kade <\/span>jag <\/span>r\u00e4tt in i <\/span>Joe Bidens<\/i><\/span> stora tal i Wilmington. Det var bra, mycket bra, och amerikanerna har nu \u00e5terigen en polerad politiker p\u00e5 plats. <\/span>En s\u00e5dan som vi \u00e4r van vid. <\/span>Vad gossen Ruda kommer att g\u00f6ra nu, f\u00e5r vi s\u00e4kert strax se.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n Men h\u00e4lften av imperiets r\u00f6stande f\u00f6refaller att vilja ha en Ruda som Donald Trump,<\/i> en som domderar, sv\u00e4r och \u00e4r som folk \u00e4r mest. Borde vi ha det s\u00e5, kanske? P\u00e5 industriarbetsplatsen \u00e4r det enligt min erfarenhet h\u00f6gt i tak och kamraterna kan komma att s\u00e4ga vad fasen som helst och n\u00e4r som helst p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n i v\u00e4lv\u00e5rdade rum p\u00e5 ett kontor. M\u00f6jligen helt utan bevis f\u00f6r sina p\u00e5st\u00e5enden, men d\u00e5 kan de ju diskuteras. Polerade politiker k\u00e4nns ofta o\u00e4kta p\u00e5 s\u00e5dana st\u00e4llen.<\/span><\/span><\/p>\n Den h\u00f6gst produktive journalisten Stefan Lindgren<\/i> kallar 2020-11-05 Donald Trump<\/i> \u00bben galen produkt av ett romarrike p\u00e5 dekis\u00ab.<\/span><\/span><\/p>\n Samme journalist Lindgren med m\u00e5nga b\u00f6cker i sin meritf\u00f6rteckning ger ut veckobladet Ryska posten<\/i> och skriver, som m\u00e5nga bloggare, om allt m\u00f6jligt p\u00e5 sin hemsida. Men inte om blonda lockar, han ger allvarlig information fr\u00e5n hela det ryskspr\u00e5kiga omr\u00e5det, det tyskspr\u00e5kiga och mer, s\u00e5 l\u00e4nge det har b\u00e4ring p\u00e5 ryskan och dem som lever i den. Och de \u00e4r i Europa fler \u00e4n de tysktalande och talar d\u00e4rmed v\u00e4rldsdelens st\u00f6rsta spr\u00e5k, som d\u00e4rtill talas i stor utstr\u00e4ckning i m\u00e5nga asiatiska l\u00e4nder. Hur m\u00e5nga journalister bevakar denna del av v\u00e4rlden utan att kr\u00e4va, att alla intervjuoffer talar engelska (och d\u00e4rmed tillh\u00f6r kretsar med andra \u00e5sikter \u00e4n de som inte kan engelska)?<\/span><\/span><\/p>\n F\u00f6rvisso har de stora medierna rysktalande korrespondenter, men hur mycket har de gr\u00e4vt i exempelvis det nu p\u00e5g\u00e5ende kriget mellan delar av Azerbajdzjan och Armenien? Visst p\u00e5verkas hela v\u00e4rlden av presidentvalet i USA, men det h\u00e4r kriget p\u00e5g\u00e5r och ligger oss n\u00e4rmare.<\/span><\/span><\/p>\n Sagde Lindgren har den 18 oktober i Ryska Posten tryckt en \u00f6vers\u00e4ttning av en intervju som Dmitrij Kiseljov<\/i> nyligen gjort av ledarna f\u00f6r Azerbajdzjan Ilham Alijev<\/i> respektive Nikola Pasjinjan,<\/i> som leder de armenska utbrytarkommunerna inne i detta land. F\u00f6r att pejla vilka principer de utg\u00e5r ifr\u00e5n.<\/span><\/span><\/p>\n L\u00e5t oss d\u00e4rvid f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsens skull l\u00e5tsas att detta krig p\u00e5g\u00e5r i nordligaste Sverige och Finland, varvid v\u00e5rt land geografiskt omv\u00e4nt skulle motsvara Azerbajdzjan och Finland Armenien. De armenisktalande (\u00bbfinsktalande\u00ab) kommunerna inne i Azerbajdzjan (\u00bbSverige\u00ab) motsvaras d\u00e5 av Pajala och \u00d6vertorne\u00e5, vilka ligger n\u00e4ra Armenien (\u00bbFinland\u00ab) och ocks\u00e5 talar armeniska\/finska, trots att de befinner sig inne i det Azerbajdzjan\/Sverige, som annars har azeriska\/svenska som modersm\u00e5l. Det \u00e4r dessa kommuner konflikten handlar om, de kallas i v\u00e5ra massmedier Nagorno-Karabach<\/i> (p\u00e5 finska Vuoristo-Karabah) men betyder H\u00f6ga Karabach.<\/span><\/span><\/p>\n Azerbajdzjanske<\/b> <\/b>Alijev<\/b> s\u00e4ger i intervjun:<\/span><\/span><\/p>\n Under inga omst\u00e4ndigheter kan Azerbajdzjans territoriella integritet kr\u00e4nkas. Azerbajdzjan kommer under inga omst\u00e4ndigheter att ge sitt samtycke till Nagorno-Karabachs sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Men samtidigt bygger v\u00e5rt f\u00f6rslag p\u00e5 att det armeniska samfundet och det azerbajdzjanska samfundet i framtiden borde leva fredligt och samexistera p\u00e5 Nagorno-Karabachs territorium.<\/b><\/i><\/span><\/span><\/p>\n Men enligt a<\/b>rmeniern <\/b>Pasjinjan<\/b> \u00e4r:<\/span><\/span><\/p>\n \u2026r\u00e4tten till sj\u00e4lvbest\u00e4mmande f\u00f6r folket i Nagorno-Karabach en \u00bbr\u00f6d linje\u00ab som Armenien inte kan backa fr\u00e5n.<\/b><\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n Armenien har hela tiden varit redo f\u00f6r en kompromiss. <\/b><\/i><\/span>[\u2026]<\/i><\/span> Men Azerbajdzjan v\u00e4grade att underteckna dessa avtal eftersom man inte ville och fortfarande inte vill acceptera r\u00e4tten till sj\u00e4lvbest\u00e4mmande f\u00f6r armenierna i Nagorno-Karabach.<\/b><\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n En mycket principfast herre, l\u00e5ter det som.<\/span><\/span><\/p>\n Synbarligen f\u00f6respr\u00e5kar den azeriske ledaren ett tillst\u00e5nd, som tycks r\u00e4tt likt det vi p\u00e5 Nordkalotten har idag, medan den stenh\u00e5rde armeniern f\u00f6respr\u00e5kar att kommunerna i fr\u00e5ga f\u00e5r bryta sig ur landet Azerbajdzjan och bli sj\u00e4lvst\u00e4ndiga (som eget land?) eller ansluta sig till Armenien, fast\u00e4n de inte riktigt sitter ihop med det.<\/span><\/span><\/p>\n Hur ofta har \u00e4rade l\u00e4sare informerats om denna st\u00e5ndpunkt?<\/span><\/span><\/p>\n Nog om detta. Under tiden rasslar vi vidare med film p\u00e5 Kiruna filmstudio. P\u00e5 den ovanliga dagen tisdag visar studion allts\u00e5 \u00bbLes mis\u00e9rables\u00ab, f\u00f6rlagd till dagens Paris, och dagen efter kastar vi oss in i en av k\u00e4nda sk\u00e4l f\u00f6rkortad upplaga av Arctic Light Filmfestival. Att den \u00e4nd\u00e5 blir av \u00e4r v\u00e4l ett h\u00e4lsotecken p\u00e5 Kiruna, om man f\u00e5r s\u00e4ga s\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" LES MIS\u00c9RABLES + ALFF Ur led st\u00e5r filmrullarna Mycket h\u00e4nde p\u00e5 en g\u00e5ng, n\u00e4r filmstudion skulle visa 2019 \u00e5rs version av Les mis\u00e9rables. Projektorn startade inte, den ende som kunde hj\u00e4lpa drabbades samtidig av att dottern kraschade med bilen och undertecknad slet h\u00e5ret och blev skallig p\u00e5 kuppen. F\u00f6rest\u00e4llningen inst\u00e4lldes och visas nu … <\/p>\n