{"id":1802,"date":"2020-11-20T18:11:17","date_gmt":"2020-11-20T17:11:17","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1802"},"modified":"2020-11-20T18:44:01","modified_gmt":"2020-11-20T17:44:01","slug":"det-morka-skrymslet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1802","title":{"rendered":"Det m\u00f6rka skrymslet"},"content":{"rendered":"

IF BEALE STREET COULD TALK<\/h3>\n

\"\"<\/h3>\n

Det m\u00f6rka skrymslet<\/span><\/span><\/strong><\/h3>\n

T\u00e4nk om Gr\u00f6nk\u00e5lsgatan kunde ber\u00e4tta om det!<\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

 <\/p>\n

Gr\u00f6nk\u00e5lsgatan i fr\u00e5ga, Beale Street, \u00e4r en gata i staden Memphis i Tennessee i F\u00f6renta staterna. Eller i New Orleans, det finns v\u00e4l flera. Runtom i v\u00e4rlden finns det m\u00e5nga s\u00e4rskilda gator och platser att g\u00f6ra film om. Notting Hill<\/i> (1999) har m\u00e5ngen nog h\u00f6rt om, ett omr\u00e5de i London i vilket \u00e4ven barnfilmen Paddington<\/i> (2014) spelades in. Skulle inte tro, att omr\u00e5det \u00e4r n\u00e5got slags getto, f\u00f6r de flesta filmer som vill dra in kosing, utspelar sig bland medelklass med resurser att uppleva n\u00e5got h\u00e4r i livet.<\/span><\/span><\/p>\n

I denna trakt finns den \u00e4nnu mer och f\u00f6r sina aff\u00e4rer och antikmarknad k\u00e4nda Portobello Road, s\u00e5 k\u00e4nd inom filmen, att den \u00e4gnades en hel s\u00e5ng i W<\/i>a<\/i>lt Disneys<\/i> alltf\u00f6r bortgl\u00f6mda film S\u00e4ngknoppar och kvastskaft<\/i> (1971). En del av de d\u00e4ri tecknade figurerna \u00e5teranv\u00e4ndes tv\u00e5 \u00e5r senare i den tecknade versionen av Robin Hood.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Jod\u00e5, Disney hade \u00e4nnu tidigare, 1952, gjort en vanlig Robinfilm med samma titel med Ken Annakin<\/i> som regiss\u00f6r. En riktigt bra tolkning, om ni fr\u00e5gar mig, som i barna\u00e5ren hade en Robin Hood-period, d\u00e5 jag p\u00e5 biblioteket l\u00e5nade alla b\u00f6cker som fanns om denne till str\u00e5tr\u00f6vare f\u00f6rkl\u00e4dde frihetsk\u00e4mpe. Med olika f\u00f6rfattare bakom samma mytiska ber\u00e4ttelse blev det vissa skillnader, som tillfredsst\u00e4llde en grabbs fantasi och gjorde myten mer trov\u00e4rdig. Som att l\u00e4sa de olika evangelierna, kanoniska s\u00e5v\u00e4l som apokryfiska. Det gjorde vi i skolan, Robin var en fritidsaktivitet. \u2013 Ja, det apokryfiska var v\u00e4l ocks\u00e5 n\u00e5got utanf\u00f6r skolan, om jag t\u00e4nker efter.
\n<\/span><\/span><\/p>\n

Till yttermera visso anv\u00e4ndes samma omr\u00e5de av Beatles-regiss\u00f6ren Richar<\/i>d<\/i> Lester<\/i> f\u00f6r Greppet, <\/i>1965 (p\u00e5 originalets spr\u00e5k f\u00f6ljdes titeln med \u2026 och hur man f\u00e5r de<\/i>t,<\/i> greppet, allts\u00e5; hur man s\u00e5ledes f\u00e5r brudar) <\/i>F\u00f6r \u00f6vrigt en film som den unge Forseth s\u00e5g, d\u00e5 filmen var ny och betraktaren ung. Jag tyckte denna prisbel\u00f6nta film var r\u00e4tt kul, minns jag. P\u00e5 1980-talet s\u00e5g jag den igen p\u00e5 teve och kom att undra, hur i all sin da’r jag hade kunnat begripa och tycka om den filmen. Men man blir helt enkelt dummare med \u00e5ren, om man ser m\u00e5nga filmer gjorda i den f\u00f6r tillf\u00e4llet g\u00e4llande huvudf\u00e5ran.<\/span><\/span><\/p>\n

Om det var l\u00e4tt att filma i Notting Hill, hur m\u00e5nga b\u00f6cker och filmer har d\u00e5 inte beskrivit delar av Paris? I det fallet ligger nog andra l\u00e4nder i l\u00e4, men det betyder inte, att man i parisiska filmer talar franska. Fria sinnen fr\u00e5n hela den europabesj\u00e4lade delen av v\u00e4rlden skrev under f\u00f6rra \u00e5rhundradet b\u00f6cker om eller m\u00e5lade av staden och bosatte sig f\u00f6rst\u00e5s i densamma f\u00f6r att insupa dess intellektuella atmosf\u00e4r, vilket Woody Allen<\/i> s\u00e5 sent som 2011 anspelade p\u00e5 i Midnatt i Paris.<\/i> M\u00e5nga amerikanska filmer spelades in d\u00e4r, men det betydde inte, att alla i dem talade franska. Ett exempel p\u00e5 det visade Sveriges Television nyligen med Jag minns Paris<\/i> fr\u00e5n 1954, vari en av amerikanska f\u00f6r\u00e4ldrar i Paris uppvuxen dam, Elisabeth Taylor,<\/i> charmas av en amerikansk reporter, Van Johnson,<\/i> som stannar i decennier men v\u00e4grar att l\u00e4ra sig spr\u00e5ket och till och med hutar \u00e5t folk som inte talar engelska. Kvinnan i fr\u00e5ga har aldrig varit n\u00e5gon annanstans och talar naturligtvis spr\u00e5ket s\u00e5som inf\u00f6dd \u2013 men l\u00e4ngtar \u00e4nd\u00e5 \u00bbhem\u00ab till den kontinent hon aldrig satt sin fot p\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n

Eva Lindfors<\/i> och Marie \u00d6hgren<\/i> har skrivit en filminspirerad bok om denna anm\u00e4rkningsv\u00e4rda stad, Film\u00e4lskarens guide till Paris,<\/i> i vilken de g\u00e5r igenom stadens karta sida upp och sida ner och vid varje h\u00f6rn, d\u00e4r n\u00e5gon film har spelats in eller n\u00e5gon biograf st\u00e5r eller har st\u00e5tt n\u00e4mner densamma och visar en bild om den och fr\u00e5n filmen i fr\u00e5ga. Underh\u00e5llande l\u00e4sning att ha med sig som t\u00e5gluffare. F\u00f6rfattarna har nog sett de flesta av filmerna, erfarna medlemmar i filmstudior\u00f6relsen, SFF, som de \u00e4r.<\/span><\/span><\/p>\n

Som en livs levande s\u00e5dan reseskildrare var Jan Myrdal, <\/i>som skrivit b\u00f6cker och artiklar om snart sagt varje h\u00f6rn av v\u00e4rlden. En g\u00e5ng reste jag l\u00e4nge med t\u00e5g samtalandes med honom. <\/span>Och <\/span>fick inblick i krigshistorik i och med att hans far <\/span>under andra v\u00e4rldskriget<\/span> satt i regeringen och Jan sj\u00e4lv <\/span>d\u00e5 <\/span>som ung \u00f6ppn<\/span>ade<\/span> hemmets d\u00f6rr, <\/span>n\u00e4r<\/span> en <\/span>anonym <\/span>tysk minister ring<\/span>de<\/span> p\u00e5 <\/span>och <\/span>bad<\/span> att f\u00e5 tala med fadern, <\/span>Gunnar Myrdal.<\/i><\/span> N\u00e4r s\u00e5 Gunnar kom till d\u00f6rren, k\u00e4nde denne igen tysken och sl\u00e4ppte motvilligt in honom. <\/span>Ja, Jan sa motvilligt, f\u00f6r mannen var visserligen f\u00f6r fadern en gammal bekant men mitt i brinnande krig ett veritabelt sp\u00f6ke.<\/span> I ett slutet rum bad mannen Gunnar, <\/span>i dennes egenskap av<\/span> regeringsledamot, att till de allierade <\/span>f\u00f6rmedla ett budskap om e<\/span>tt<\/span> f\u00f6rest\u00e5ende att<\/span>entat <\/span>mot <\/span>Adolf Hitler\u2026<\/i><\/span> Konspirat\u00f6rerna ville v\u00e4l sluta separatfred och samla krafterna mot Sovjetunionen. Detta fick f\u00f6rst\u00e5s unge Jan inte veta <\/span>just <\/span>d\u00e5 utan ett halv\u00e5r senare \u2013 n\u00e4r <\/span>ministern<\/span> avr\u00e4ttats d\u00e4r nere i Tyskland.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Om s\u00e5dant hade jag kunnat l\u00e4sa multum, men h\u00e4rom \u00e5ret hade jag beh\u00f6vt diskutera en 2014 tryckt amerikansk bok, som jag i Jan Myrdals och Gun Kessles<\/i> 50.000 band stora eftersk\u00e4nkta bibliotek p\u00e5 nedersta planet av en h\u00e4ndelse fann och efter\u00e5t best\u00e4llde till Kiruna bokhandel f\u00f6r att allvarligt l\u00e4sa igenom; f\u00f6rfattaren h\u00e4vdade att USA fr\u00e4mst bildades f\u00f6r att s\u00e4kra slaveriet, inte f\u00f6r n\u00e5gra tebalars skull.<\/span><\/span><\/p>\n

I somras befann sig Myrdal p\u00e5 sin f\u00f6delsedag hemma i Varberg, medan jag var 50 \u2013 60 mil d\u00e4rifr\u00e5n och l\u00e4tt hade kunnat \u00e5ka dit, om jag bara f\u00f6rskjutit ett m\u00f6te med kamrater n\u00e5gon dag. Det gjorde jag inte, och nu \u00e4r det f\u00f6r sent. I hela mitt liv har jag tagit felaktiga beslut. F\u00f6r mig har Jan Myrdal varit en person som jag tagit mycket stor l\u00e4rdom av, inte bara som skildrare eller v\u00e4gvisare. \u00c4ven om m\u00e5nga av er som l\u00e4ser detta kanske avskyr honom. En av mina allra f\u00f6rsta livsvisdomar han gav mig var indirekt: ett ledarstick jag i DN\/SvD l\u00e4ste p\u00e5 min officersm\u00e4ss h\u00e4vdade, att \u00bbnu har den d\u00e4r Myrdal g\u00e5tt och f\u00f6rordat d\u00f6dsstraffet ocks\u00e5\u00ab (saxat ur minnet). Vid f\u00f6rsta b\u00e4sta permis letade jag r\u00e4tt p\u00e5 Myrdals egen text och fann, att han hade citerats ur sitt sammanhang. S\u00e5 l\u00e4rde jag mig, hur man kan snedvrida en annan m\u00e4nniskas uppfattning och sedan sprida f\u00f6rvanskningen, l\u00e5ngt f\u00f6re de sociala mediernas \u00bbfalska nyheter\u00ab.<\/span><\/span><\/p>\n

Kessle och Myrdal d\u00f6k upp i Afghanistan i sin cittra, han var n\u00e4rvarande vid ett samtal hans far hade med den indiske k\u00e4mpen Jawaharlal Nehru,<\/i> red elefantrygg i Kambodja <\/i>och tr\u00e4ffade m\u00e5nga landsledare och utfattiga stridande indier i djungeln. I Turkmenistan fick han goda intryck, som sedan f\u00f6rbyttes i mindre goda, och d\u00e5 kastades han ut. S\u00e5 gick det en tid f\u00f6r honom i Kina ocks\u00e5, men han var v\u00e4l aldrig i Nagorno-Karabach?<\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Detta \u00bblilla\u00ab krig i \u00bbH\u00f6ga Karabach\u00ab \u2013 det andra efter Sovjetunionens uppl\u00f6sning \u2013 har tv\u00e4rt avslutats, med seger f\u00f6r ena parten, ber\u00e4ttar SVT. Att krig faktiskt avslutas och f\u00f6rdrag skrivs under, ska man vara glad \u00f6ver i dessa dagar. Men, som n\u00e4mndes i f\u00f6rra kr\u00f6nikan, har konflikten en vidare betydelse, som vi i v\u00e5ra trakter har anledning att notera.<\/span><\/span><\/p>\n

Kartbilden visar dagens l\u00e4ge i grova drag.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\" <\/span><\/p>\n

Notera tv\u00e5 Azerbajdzjan, den ena \u00e4r en azerisktalande enklav inne i Armenien, utan landf\u00f6rbindelse med moderlandet. Det f\u00e4rggranna omr\u00e5det \u00e4r motsvarande enklav inom Azerbajdzjan; en armenisktalande en, som dock f\u00e5tt en kort korridor till \u00bbmoderlandet\u00ab Armenien. Naturligtvis talar alla inblandade dessutom vad som h\u00e4r \u00e4r lingua franca:<\/i> ryska. Det f\u00e5r en att t\u00e4nka p\u00e5 inb\u00f6rdeskrig. I det h\u00e4r fallet \u00e5terst\u00e5r bara det gula omr\u00e5det f\u00f6r H\u00f6ga Karabachs armenier, resten hade de tillk\u00e4mpat sig tidigare och nu f\u00f6rlorat. D\u00e4rvid var staden Sjusji\/Sjusja betydelsefull, kanske f\u00f6r att den ligger 800 meter h\u00f6gre \u00e4n Stepanakert och inom skjutavst\u00e5nd. Skottf\u00e4ltet m\u00e5ste ha varit bra.<\/span><\/span><\/p>\n

Armenierna beh\u00e5ller hem, spr\u00e5k och kultur. Hoppas f\u00f6rdraget h\u00e5ller! F\u00f6r oss \u00e4r dock tankest\u00e4llaren den, att armenierna absolut ville ha autonomi f\u00f6r sin enklav, allra helst bli sj\u00e4lvst\u00e4ndiga, fast\u00e4n de geografiskt l\u00e5g i ett annat land. S\u00e5 \u00e4r det emellertid p\u00e5 st\u00f6rre delen av jordens landmassa. Folken \u00e4r sammanblandade. Vissa \u00e4r fastboende i jordbrukskulturer, andra \u00e4r nomadiserande med hjordar av mer eller mindre tama djur regelbundet vandrande genom samma trakter. Det \u00e4r klart, att folkslagen d\u00e5 blir blandade, och lika klart \u00e4r att de l\u00e4r sig spr\u00e5k som ingenting och att det finns n\u00e5got slags gemensamt umg\u00e4ngesspr\u00e5k.<\/span><\/span><\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6r nu Nagorno-Karabach med Nordkalotten! L\u00e5t oss med vild fantasi och f\u00f6r tydlighetens skull spegelv\u00e4nda kartbilden och spekulera i, att Sverige vore som de azerisktalande, Finland som de armenisktalande och de i Sverige bel\u00e4gna kommunerna Pajala och \u00d6vertorne\u00e5 ocks\u00e5 som de armenisktalande. (Vi vet idag f\u00f6rvisso, att de i Sverige finsktalande lika g\u00e4rna talar svenska \u2013 men p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt \u00e4r det v\u00e4l i Karabach ocks\u00e5?) Den storpolitiska id\u00e9n \u00e4r, att alla med samma spr\u00e5k ska ing\u00e5 i samma land. P\u00e5 kartbilden skulle allts\u00e5 alla i det nedtonade omr\u00e5det inne i Sverige f\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n Sverige och fri lejd till Finland.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/span><\/p>\n

Id\u00e9n \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n ny eller lokal, den finns v\u00e4rlden \u00f6ver. En sk\u00e5nsktalande officer p\u00e5 J\u00e4garskolan sa en g\u00e5ng, att det var tur, att vi i Norden \u00e4r befriade fr\u00e5n det t\u00e4nkandet; att vi lever i ett och samma land utan nationalitetsgr\u00e4nser. Jotack, det sa han innan saken blev aktuell p\u00e5 v\u00e5r kant.<\/span><\/span><\/p>\n

Att varje folk har r\u00e4tt till eget land \u00e4r en riktig levnadsregel, se bara p\u00e5 \u00c5land, F\u00e4r\u00f6arna och Gr\u00f6nland. Men det betyder inte, att avskiljande alltid \u00e4r den r\u00e4tta l\u00f6sningen. Vad \u00e4r det som g\u00f6r, att vi h\u00e4r tar lugnare p\u00e5 detta dilemma?<\/span><\/span><\/p>\n

Avslutningsvis tycks pandemin nu krypa in i Kiruna filmstudios verksamhet. Det i veckan nyliga beskedet om h\u00f6gst \u00e5tta personer ihop g\u00e4ller f\u00f6rvisso inte f\u00f6rr\u00e4n den 24 november, vilket skulle inneb\u00e4ra stopp f\u00f6r decemberserien. Men sistlidna torsdag (d\u00e5 denna kr\u00f6nika borde ha varit publicerad, om inte personliga omst\u00e4ndigheter \u00e4ndrat p\u00e5 det) visades dock den programenliga filmen, If Beale Street could talk<\/i> (2018), efter en vad jag kan se o\u00f6versatt roman av James Baldwin.<\/i> Den kunde allts\u00e5 ha handlat om vilken Gr\u00f6nk\u00e5lsgata som helst i n\u00e5gon med slav\u00e4ttlingar befolkad stadsdel i landet i fr\u00e5ga. Kanske rentav i huvudstaden Washington, som i G\u00f6ran Rosenbergs<\/i> prisbel\u00f6nta dokument\u00e4rfilm Den svarta staden med det vita huset<\/i> (1989). Som namnet s\u00e4ger en stad till st\u00f6rsta delen bebodd av slav\u00e4ttlingar och en g\u00e5ng byggd av slavar.<\/span><\/span><\/p>\n

Om inte denna Beale Street-film n\u00e4stan varit befriad fr\u00e5n vita sk\u00e5despelare, skulle man ha tagit den f\u00f6r en bitterljuv romans. Men under alltihop ligger F\u00f6renta staternas onda samvete och pyr, det som den senaste tiden tillf\u00e4lligt blossat upp i form av Black lives matter,<\/i> Svarta liv r\u00e4knas. N\u00f6jer de sig verkligen med det? \u2013 Vi som sett denna film har delgivits en verklighet, som f\u00f6r oss varit om\u00f6jlig att f\u00f6rest\u00e4lla sig. Men f\u00f6r dem det ber\u00f6r helt enkelt n\u00e5got som tillh\u00f6r grunduppfostran.<\/span><\/span><\/p>\n

Och s\u00e5 visades i direkt anslutning till denna stillsamt skakande upplevelse f\u00f6rst som sist den allra sista filmen, Bakom st\u00e4ngda d\u00f6rrar<\/i> (2012), en lika stillsam men h\u00e4r l\u00f6msk fransk historia av Fran\u00e7ois Ozon.<\/i> Och d\u00e4rmed var Kiruna filmstudios h\u00f6sthistoria all!<\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

IF BEALE STREET COULD TALK Det m\u00f6rka skrymslet T\u00e4nk om Gr\u00f6nk\u00e5lsgatan kunde ber\u00e4tta om det!   Gr\u00f6nk\u00e5lsgatan i fr\u00e5ga, Beale Street, \u00e4r en gata i staden Memphis i Tennessee i F\u00f6renta staterna. Eller i New Orleans, det finns v\u00e4l flera. Runtom i v\u00e4rlden finns det m\u00e5nga s\u00e4rskilda gator och platser att g\u00f6ra film om. Notting … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dDet m\u00f6rka skrymslet\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1802","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1802","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1802"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1802\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1818,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1802\/revisions\/1818"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1802"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1802"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1802"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}