{"id":1830,"date":"2020-12-03T22:44:46","date_gmt":"2020-12-03T21:44:46","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=1830"},"modified":"2020-12-03T22:56:51","modified_gmt":"2020-12-03T21:56:51","slug":"man-slipar-knivar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=1830","title":{"rendered":"Man slipar knivar"},"content":{"rendered":"

BAKOM ST\u00c4NGDA D\u00d6RRAR<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

Man slipar knivar<\/span><\/span><\/strong><\/h3>\n

Det kunde Snorre ha skrivit, men det har ocks\u00e5 Selma gjort i \u00bb<\/span><\/span>Herr Arnes penningar\u00ab<\/span><\/span><\/span>\u00a01954.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/strong><\/h2>\n

 <\/p>\n

En g\u00e5ng l\u00e4rde jag en pojke ordet sn\u00f6plig<\/i> eller sn\u00f6pligt.<\/i> Ett inte helt l\u00e4tt ord att ta till sig p\u00e5 direkten, kanske. Emellertid l\u00e4ste han d\u00e5 med de andra i mellanstadiet Grette Asmunds<\/i>so<\/i>ns saga<\/i> i Hjalmar Alvings<\/i> utm\u00e4rkta, gammelmodiga \u00f6vers\u00e4ttning, i vilken det kunde st\u00e5<\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e5 sade Grette: \u00bbDet m\u00e4rks inte mycket, att du har g\u00e5tt modigt fram ute i v\u00e4rlden, f\u00f6r h\u00e4r skils du utan heder fr\u00e5n dina kamrater.\u00ab<\/b><\/i><\/span><\/span><\/p>\n

\u00bbDen elden br\u00e4nner v\u00e4rst, som br\u00e4nner en sj\u00e4lv\u00ab, sade Gisle, \u00bboch att tas med den onde \u00e4r inte gott.\u00ab<\/b><\/i><\/span><\/span><\/p>\n

Om jag n\u00e5gonsin under mina undervisande \u00e5r lyckades bevisa n\u00e5got, s\u00e5 var v\u00e4l detta en av de sakerna: Ungar i fyran och femman l\u00e4ser \u00e5lderdomlig svenska l\u00e4ttare \u00e4n vad \u00e4ldre personer g\u00f6r, d\u00e4rf\u00f6r att barnen inte fattar hur sv\u00e5r texten \u00e4r.<\/span><\/span><\/p>\n

Inf\u00f6r ett lov ville grabben jag n\u00e4mnt inte v\u00e4nta p\u00e5 slutet utan l\u00e4ste ikapp och avslutade boken. Efter lovet var det f\u00f6rsta han sa i skolan: \u2013 Grette fick ett sn\u00f6pligt slut.<\/span><\/span><\/p>\n

Det ordet d\u00f6mer inte ut hela den isl\u00e4ndska sagoskatten. Men det kan vara p\u00e5 sin plats att j\u00e4mf\u00f6ra denna skatt med fransk film.<\/span><\/span><\/p>\n

Fransk? Varf\u00f6r inte exempelvis hollywoodsk? \u2013 Naturligtvis kommer den motfr\u00e5gan som ett brev p\u00e5 posten. Hade lika m\u00e5nga kunnat franska, ryska och tyska, skulle vi ha varit friare i v\u00e5rt t\u00e4nkande och kunnat g\u00f6ra j\u00e4mf\u00f6relser som denna p\u00e5 ett sj\u00e4lvklarare s\u00e4tt. Vi k\u00e4nner ju ocks\u00e5 till, att det allra st\u00f6rsta filmskaparlandet heter Indien, och deras dr\u00f6mfabrik kallas Bollywood. Folk tror g\u00e4rna, att de bara g\u00f6r s\u00e5ng- och dansfilmer. Det \u00e4r inget att skratta \u00e5t. I flera l\u00e4nder (s\u00e4rskilt utanf\u00f6r Asien i delar av Afrika) \u00e4r s\u00e5ng- och dansfilmer h\u00f6gst popul\u00e4ra. Bra underh\u00e5llning. Men man filmar ocks\u00e5 annat. N\u00e4r jag var i Bollywood var jag delvis p\u00e5 biografer med 1.500 sittplatser och s\u00e5g dramer, som ingen sj\u00f6ng den minsta l\u00e5t i. Och det berodde inte p\u00e5 hakkorsen \u00f6ver ing\u00e5ngarna, som tv\u00e4rtom betyder s\u00e5dant som \u00bbTomtebo\u00ab eller \u00bbLyckoland\u00ab. Om bara en tiondel av deras produktion bestod av dramer, s\u00e5 skulle den tiondelen ha fyllt en stor del av Sveriges biografer.<\/span><\/span><\/p>\n

Dessv\u00e4rre \u00e4r det v\u00e4l bara Sveriges Television som aktivt v\u00e5gar lansera film i stor skala p\u00e5 n\u00e5got spr\u00e5k \u00f6ster om det konstantinopolitanska sundet (se bara de turkiska teveserierna i 174 avsnitt). N\u00e5, i den bollywoodska kakan finns mycket att bita i, men den v\u00e4ntar jag med till en annan g\u00e5ng.<\/span><\/span><\/p>\n

L\u00e5t oss allts\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge j\u00e4mf\u00f6ra isl\u00e4ndsk och fransk stil. Den omedelbara orsaken \u00e4r, att filmstudions sista novemberfilm inte visades f\u00f6rra veckan utan som en extrafilm klockan nio p\u00e5 kv\u00e4llen efter Les mis\u00e9rables<\/i> (2019). \u00c4ven om ocks\u00e5 den var fransk, s\u00e5 handlar det h\u00e4r om den p\u00e5 grund av coronabest\u00e4mmelserna f\u00f6r tidigt men \u00e4nd\u00e5 sent visade filmen Bakom st\u00e4ngda d\u00f6rrar<\/i> (2012). Det var om den, som den f\u00f6rra kr\u00f6nikan s\u00e5ledes borde ha handlat. Vincent <\/i>van Gogh<\/i> skulle den h\u00e4r veckan ha blivit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r mina kommentarer, men nu \u00e4r det v\u00e4l lika bra att kasta om filmerna?<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c4ven om vi k\u00e4nner de isl\u00e4ndska sagorna som ett slags skoningsl\u00f6s vilda v\u00e4stern i stil med Sergio Leones<\/i> italienska spaghettiv\u00e4sternfilmer, s\u00e5 g\u00e5r ju inte dagens isl\u00e4nningar omkring och muttrar \u00bbtungur knivur\u00ab, n\u00e4r de rensar naglarna med en morakniv. Nejd\u00e5, de \u00e4r som nordbor \u00e4r mest; skriver h\u00e5rdkokta deckare precis som andra mordiska kvinnliga f\u00f6rfattare, i vilka en outh\u00e4rdlig rad gr\u00e4sligheter utspelar sig p\u00e5 snart sagt vilken fridsam liten plats som helst. Om Gotland har dugt \u00e5t mordutredningar, s\u00e5 har Island det ocks\u00e5. Isl\u00e4nningarna g\u00f6r teveserier i samma genre ocks\u00e5, s\u00e5 de \u00e4r s\u00e5 lika oss s\u00e5\u2026<\/span><\/span><\/p>\n

Kiruna filmstudio har gett filmer som Bland m\u00e4n och f\u00e5r<\/i> (om tv\u00e5 br\u00f6der boende p\u00e5 samma g\u00e5rd utan att ha talat med varandra p\u00e5 40 \u00e5r, fr\u00e5n 2015) och Woman at war<\/i> (om en kvinna p\u00e5 krigsstigen, fr\u00e5n 2018) plats, men d\u00e5 har vi f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6ljt trenden med de mest omtalade, d\u00e4r s\u00e4kert fraser som \u00bbtungur knivur\u00ab kunde ha sagts i modern isl\u00e4ndsk milj\u00f6.<\/span><\/span><\/p>\n

Franska filmer \u00e4r nog inte k\u00e4nda f\u00f6r n\u00e5gon viss stil, utom att de roligaste p\u00e5 senare \u00e5r har varit d\u00e4rifr\u00e5n. Nu har vi nya \u00e5sk\u00e5dargenerationer som inte har sett Visit\u00f6rerna<\/i> fr\u00e5n 1993 eller uppf\u00f6ljaren Visit\u00f6rerna II<\/i> fr\u00e5n 1998, mustiga satirer med stenh\u00e5rde hj\u00e4lten Jean Reno<\/i> som klassmedveten riddare vid medeltida slott och som genom att borgens gamla trollkarlar av slarv blandat till en felaktig dekokt tagit honom till dagens v\u00e4rld, d\u00e4r en \u00e4ttling till hunsade v\u00e4pnaren Christian Clavier<\/i> i v\u00e5r tid visar sig vara slottets \u2013 numera turisthotellets \u00ad\u2013 h\u00f6gste chef (hmmm, n\u00e5got m\u00e5ste ha \u00e4gt rum de d\u00e4r tusen \u00e5ren, n\u00e4r en fattiglapp f\u00e5tt b\u00e4ttre st\u00e4llning \u00e4n en h\u00f6gadlig riddare)!<\/span><\/span><\/p>\n

Jean Reno skrattar vi \u00e5t d\u00e4r, men unga \u00e5sk\u00e5dare kan ha missat hur den l\u00e5nge skinnskallen med de runda glas\u00f6gonen var Luc Bessons<\/i> tuffing i Den sista striden<\/i> (en ljudfilm d\u00e4r alla figurer \u00e4r stumma efter n\u00e5gon f\u00f6rtida coronapandemi, 1983), Subway<\/i> (1985), Det stora bl\u00e5<\/i> (djupdykningens \u00bbfilm de la film\u00ab, 1988), Nikita<\/i> (beh\u00f6ver den ens n\u00e5gon presentation? 1990) och den fr\u00e5n 1994 i vilken Nathalie Portman<\/i> f\u00f6rest\u00e4ller en tolv\u00e5ring som hj\u00e4rntv\u00e4ttade yrkesm\u00f6rdaren L\u00e9on<\/i> r\u00e5kar bli bekant med i trapphuset.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5ter till skratten! Den f\u00f6rtryckta v\u00e4pnaren spelades av Christian Clavier, som de unga kan ha stiftat bekantskap med p\u00e5 senare \u00e5r, d\u00e5 han \u2013 nu p\u00e5tagligt \u00e4ldre \u2013 spelat frustrerad gentleman med unga d\u00f6ttrar att gifta bort katolskt i Br\u00f6llopskaos<\/i> (2014) och Br\u00f6llopskaos igen<\/i> (2019). Den f\u00f6rsta gifter sig f\u00f6rst\u00e5s med en muslim, den andra med en jude och den tredje med en kines. Den fj\u00e4rde, d\u00e5? \u2013 Det vore mig fj\u00e4rran att ber\u00e4tta allt i f\u00f6rv\u00e4g, vad tror ni?<\/span><\/span><\/p>\n

Ut\u00f6ver skratt? Nej, det \u00e4r nog mest f\u00f6rdomar, som f\u00e5r oss att tro att fransk film har n\u00e5gon s\u00e4rskild stil. Luc Besson g\u00f6r allts\u00e5 h\u00e5rdkokta historier, men det \u00e4r det fler som g\u00f6r. Vem minns inte den rafflande Ber\u00e4tta inte f\u00f6r n\u00e5gon<\/i> (2006), och s\u00e5dana har fransm\u00e4nnen gjort flera av, ibland som h\u00e4r fr\u00e5n ett utl\u00e4ndskt manus men f\u00f6rlagt till Frankrike. Frankrikes svar p\u00e5 Margareta Krook, Isabelle Huppert,<\/i> gjorde rent hus med en villa p\u00e5 landet, vars \u00e4gare kom hem och d\u00e5 blev nackade. Detta skedde ocks\u00e5 i en utl\u00e4ndsk roman, men filmen var p\u00e5 franska \u2013 och har f\u00f6rsvunnit ur mitt titelminne\u2026<\/span><\/span><\/p>\n

<\/a> Kanske kan man dock n\u00e4mna, att en hel del franska filmer spinner kring n\u00e5got mysterium (som rafflaren nyss), ibland stillsamt unders\u00f6kande. F\u00f6rra \u00e5rets Alff, filmfestivalen, visad<\/span><\/span>e <\/span><\/span><\/span>den A<\/span><\/span><\/span>gatha Christie-<\/i><\/span><\/span><\/span>liknande<\/span><\/span><\/span> Mysteriet Henri Pick<\/i><\/span><\/span><\/span>\u00a0(<\/span><\/span><\/span>2<\/span><\/span><\/span>019<\/span><\/span><\/span>) <\/span><\/span><\/span>och filmstudion avslutade \u00e5rets november med <\/span><\/span><\/span>Bakom st\u00e4ngda d\u00f6rrar<\/i><\/span><\/span><\/span> (2012), b\u00e4gge med en fullst\u00e4ndigt obekymrad<\/span><\/span><\/span>\u00a0<\/i><\/span><\/span><\/span>Fabrice Luchini<\/i><\/span><\/span><\/span> i huvudrollen som en intellektuell som blir inblandad i mysko h\u00e4ndelser. I den senare filmen en s\u00f6t ung gymnasist, som sakta men s\u00e4kert lurar skjortan av den betydligt \u00e4ldre mannen, som borde ha varit visare.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

A<\/span><\/span><\/span>vrundar en annan, <\/span><\/span><\/span>m\u00e5h\u00e4nda <\/span><\/span><\/span>inte helt ovis, gubbe.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

BAKOM ST\u00c4NGDA D\u00d6RRAR Man slipar knivar Det kunde Snorre ha skrivit, men det har ocks\u00e5 Selma gjort i \u00bbHerr Arnes penningar\u00ab\u00a01954.   En g\u00e5ng l\u00e4rde jag en pojke ordet sn\u00f6plig eller sn\u00f6pligt. Ett inte helt l\u00e4tt ord att ta till sig p\u00e5 direkten, kanske. Emellertid l\u00e4ste han d\u00e5 med de andra i mellanstadiet Grette Asmundssons … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dMan slipar knivar\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1830","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1830","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1830"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1830\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1838,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1830\/revisions\/1838"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1830"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1830"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1830"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}