{"id":2349,"date":"2026-01-31T20:29:16","date_gmt":"2026-01-31T19:29:16","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/?p=2349"},"modified":"2026-01-31T20:29:17","modified_gmt":"2026-01-31T19:29:17","slug":"ofog-att-sno","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=2349","title":{"rendered":"Ofog att sno"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"has-text-align-center\"><strong>Ofog att sno<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em><strong>D\u00e4r gick 90 kronor till spillo!<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Om n\u00e5gon minns en tid, n\u00e4r Folkets hus var Kirunas n\u00f6jestempel, s\u00e5g jag d\u00e4r av misstag en d\u00e5 ny amerikansk film med&nbsp;<em>Chiwetel Ejiofor, Julia Roberts&nbsp;<\/em>och&nbsp;<em>Nicole Kidman<\/em><em>:<\/em>&nbsp;<em>The secret in their eyes.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Jag hade inte l\u00e4st annonsen till slut, d\u00e4r det stod, att filmen var en nyinspelning av en argentinsk film fr\u00e5n 2009:&nbsp;<em>Hemligheten i deras \u00f6gon.<\/em>&nbsp;Och den hade jag sett. Visst kan man se om filmer och g\u00e4rna se varianter av dem. Men den sp\u00e4nnande intrigen i denna film hade en hemlighet, som (som sig b\u00f6r) avsl\u00f6jades f\u00f6rst i slutet \u2013 och den hemligheten k\u00e4nde jag ju redan.<\/p>\n\n\n\n<p>Sista f\u00f6rest\u00e4llningen har redan k\u00f6rts, men jag kan rekommendera filmen. Eller \u00e4nnu hellre: originalet. Det kommer vi emellertid knappast att f\u00e5 se igen, om inte filmstudion \u00e5terigen tar in det. Och d\u00e4rmed har Hollywood \u00e4nnu en g\u00e5ng f\u00e5tt \u00e4ran av en bra historia, som de snott fr\u00e5n n\u00e5gon annan.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00bbSnott\u00ab l\u00e5ter taskigt. Mycket tydligt anges i f\u00f6rsta textrutan efter filmens slut, att \u00bbSecret in their eyes\u00ab gjorts efter den argentinska f\u00f6rlagan&nbsp;<em>El secreto de sus ojos<\/em>&nbsp;(Hemligheten i deras \u00f6gon). Den informationen hade undertextaren dock struntat i&nbsp;(vilket jag&nbsp;som gammal undertextare ser som yrkesfel),&nbsp;s\u00e5 den g\u00e5r v\u00e4l de flesta sp\u00e5rl\u00f6st f\u00f6rbi. Trots filmskaparnas hedersamma information s\u00e4ger jag \u00bbsnott\u00ab om det ofog Hollywood \u00e4gnar sig \u00e5t: att ta andras historier i st\u00e4llet f\u00f6r att hitta p\u00e5 egna (f\u00f6r att amerikansk publik inte vill l\u00e4sa undertexter, p\u00e5st\u00e5s det).<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 teve g\u00e5r och har g\u00e5tt intressanta amerikanska serier som&nbsp;<em>Homeland<\/em>och&nbsp;<em>In treatment,<\/em>&nbsp;b\u00e4gge s\u00e5 kallade&nbsp;<em>remakes<\/em>&nbsp;(nyinspelningar) av israeliska serier (som&nbsp;<strong>inte<\/strong>&nbsp;g\u00e5tt p\u00e5 svensk teve, allts\u00e5). De, som hittade p\u00e5 de serierna, f\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r ingen del av \u00e4ran. Snopet. De f\u00e5r inte heller sina original s\u00e5lda, tji fick ni!<\/p>\n\n\n\n<p>En fruktansv\u00e4rt rolig fransk film 1993 handlar om en riddare och hans v\u00e4pnare p\u00e5 1100-talet (riddaren spelades av&nbsp;<em>Jean Reno,<\/em>&nbsp;senare v\u00e4rldsk\u00e4nd i riktigt h\u00e5rda roller som&nbsp;<em>L\u00e9on<\/em>&nbsp;1994 och&nbsp;<em>Det stora bl\u00e5<\/em>&nbsp;1988), v\u00e4pnaren spelades av&nbsp;<em>Christian Clavier,<\/em>&nbsp;som senare f\u00f6ret\u00e4llde&nbsp;<em>Napol\u00e9on<\/em>i en stor teveserie 2002 och 2014 i&nbsp;<em>Br\u00f6llopskaos<\/em>&nbsp;fyra brudars pappa, som ogillar att d\u00f6ttrarna gifter sig med ickevita ickekatolska m\u00e4n). N\u00e5, riddaren p\u00e5 1100-talet \u00e4r f\u00f6rlovad med prinsessan Kunigunda och har oturen att p\u00e5 en bj\u00f6rnjakt v\u00e5daskjuta sin blivande sv\u00e4rfar konungen till d\u00f6ds, varp\u00e5 han desperat f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra det gjorda ogjort genom att v\u00e4nda sig till trollkarlarna i slottets m\u00f6rkaste k\u00e4llarvr\u00e5r f\u00f6r att f\u00e5 dem att f\u00f6ra honom ett par veckor tillbaka i tiden. De lyckas tillverka en f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let avsedd trolldryck \u2013 men fuskar n\u00e5got, i det de inte finner en av ingredienserna (fladdermusklor, har jag f\u00f6r mig). D\u00e4rmed hamnar riddaren och v\u00e4pnaren i st\u00e4llet i slutet av 1900-talet, d\u00e4r det igenk\u00e4nnbara slottet blivit ett oigenk\u00e4nnbart lyxhotell, vars \u00e4gare \u00e4r en&nbsp;<strong>uppenbar<\/strong>&nbsp;\u00e4ttling till v\u00e4pnaren, som av sin herre inte tas f\u00f6r herreman utan naturligt behandlas som en hund.<\/p>\n\n\n\n<p>Bra historia, va? Den drog ocks\u00e5 folk, och Hollywood inte bara gjorde en nyinspelning av den utan till och med gjorde den med samma regiss\u00f6r och samma sk\u00e5despelare&nbsp;<em>(Just visiting&nbsp;<\/em>2001). Sedan m\u00e5ste de frisera handlingen n\u00e5got, eftersom den skulle utspela sig i USA. Emellertid led indianerna p\u00e5 1100-talet av skriande brist p\u00e5 slott, riddare, v\u00e4pnare och h\u00e4star. Kunde inte den amerikanska publiken ha f\u00e5tt skratta \u00e5t det franska originalet?<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 d\u00e4r har de h\u00e5llit p\u00e5 med film efter film, och d\u00e5 tycker vi alla, att de i Hollywood i alla fall har de b\u00e4sta historierna. Det \u00e4r marknadsf\u00f6ring, det.<\/p>\n\n\n\n<p>Men visst f\u00e5r man g\u00f6ra sina egna tolkningar. Klassiker vill alla pr\u00f6va sina vingar p\u00e5. Allra popul\u00e4rast d\u00e4rvidlag \u00e4r engelske&nbsp;<em>William Shakespeare,<\/em>&nbsp;som filmats om och om igen p\u00e5 finska, ryska, samiska och vad ni vill, och alla spr\u00e5k g\u00f6r pj\u00e4serna l\u00e4ttare att f\u00f6rst\u00e5 \u00e4n engelskan, eftersom dagens engelskspr\u00e5kiga m\u00e4nniskor inte riktigt h\u00e4nger med i Shakespeares 1500-talsspr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n<p>Japanske&nbsp;<em>Akira Kurosawa&nbsp;<\/em>har f\u00e5tt flera av sina samurajfilmer \u00f6verf\u00f6rda till vilda v\u00e4stern:&nbsp;<em>Demonernas port&nbsp;<\/em>1950 blev 1964&nbsp;<em>Sk\u00e4ndaren, De sju samurajerna<\/em>&nbsp;1954 blev&nbsp;<em>7 v\u00e5gade livet&nbsp;<\/em>1960 och&nbsp;<em>Yojimbo (Livvakten)<\/em>&nbsp;1961 blev&nbsp;<em>F\u00f6r en handfull dollar<\/em>&nbsp;1964.<\/p>\n\n\n\n<p>Popul\u00e4r klassiker \u00e4r ocks\u00e5 ryske&nbsp;<em>Leo Tolstoj,<\/em>&nbsp;vars&nbsp;<em>Krig och fred<\/em>&nbsp;g\u00e5tt i \u00e4nnu en nyinspelning p\u00e5 SVT. Men uppenbarligen r\u00e4knas \u00e4ven&nbsp;<em>Per Wahl\u00f6\u00f6s&nbsp;<\/em>och&nbsp;<em>Maj Sj\u00f6walls&nbsp;<\/em>romanserie om kommissarie&nbsp;<em>Martin Beck<\/em>&nbsp;och&nbsp;<em>Gunvald Larsson<\/em>&nbsp;som klassiker att ge egna tolkningar av. Deras b\u00f6cker har filmatiserats bara i Sverige flera g\u00e5nger, men ocks\u00e5 i Tyskland, Nederl\u00e4nderna, Sovjetunionen och USA och f\u00e5tt l\u00e4gga grunden till teveserien&nbsp;<em>Beck.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Men det var synd om mig, som lagt ner 90 kronor p\u00e5 biljetten till en film jag visste slutet p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p><em>En id\u00e9 i idet av&nbsp;<\/em><em>SPRAKF\u00c5LEN&nbsp;<\/em><em>Bj\u00f6rn Forseth<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ofog att sno D\u00e4r gick 90 kronor till spillo! Om n\u00e5gon minns en tid, n\u00e4r Folkets hus var Kirunas n\u00f6jestempel, s\u00e5g jag d\u00e4r av misstag en d\u00e5 ny amerikansk film med&nbsp;Chiwetel Ejiofor, Julia Roberts&nbsp;och&nbsp;Nicole Kidman:&nbsp;The secret in their eyes. Jag hade inte l\u00e4st annonsen till slut, d\u00e4r det stod, att filmen var en nyinspelning av &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/forseth.se\/?p=2349\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dOfog att sno\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-2349","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2349","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2349"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2349\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2350,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2349\/revisions\/2350"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2349"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2349"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2349"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}