Fj\u00e4rran<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n fr\u00e5n vimlets yra<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n En sju\u00e5ring var hemma hos mig. Hon s\u00e5g allt som matematik. H\u00e4r \u00e4r tv\u00e5 semlor. Jag har tv\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar. Det blir fyra.<\/b><\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n S\u00e5 g\u00f6r vi v\u00e4l alla p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Vi firar 50 \u00e5rs- och 100 \u00e5rs-f\u00f6delsedagar med st\u00f6rre kl\u00e4m \u00e4n andra dagar. Sj\u00e4lv har jag bara varit p\u00e5 en sl\u00e4ktings 100 \u00e5rs-dag, och hon var kl\u00e4mmig. Vi r\u00e4knar ny vecka var 7:e dag, har val vart 4:e \u00e5r och mormor fick barn vart 1,5:e \u00e5r. Matematiken finns i naturen.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n Men inte i v\u00e5ra \u00e5rtal: Jag var i Afghanistan \u00e5r 1438 och kom hem 2003, och f\u00f6rresten f\u00f6ddes inte Jesus f\u00f6r 2017 \u00e5r sedan utan f\u00f6r 2016 \u00e5r sedan, eftersom romarna inte hade n\u00e5gon nolla i sitt talsystem. D\u00e4rf\u00f6r oroade vi oss kanske helt i on\u00f6dan f\u00f6r den s\u00e5 kallade millenniebuggen \u00e5r 2000, d\u00e5 det ju egentligen bara g\u00e5tt 1999 \u00e5r? (F\u00f6r \u00f6vrigt f\u00f6ddes inte Jesus vare sig \u00e5r 0 eller 1, det vet varje bibelstuderande.)<\/span><\/span><\/span><\/p>\n F\u00f6r hundra \u00e5r sedan h\u00e4nde mycket, som vi i \u00e5r blir p\u00e5minda om. Filmstudion visade f\u00f6rra m\u00e5naden Doktor Zjivago<\/i><\/span> (gjord 1965), vilket s\u00e5g ut som en tanke. Den handlade ju om den ryska revolutionen, f\u00f6re och efter 1917. Om vi nu som 7-\u00e5ringen ser allt som matematik: 200 \u00e5rs-jubileum firade den amerikanska revolutionen 1976 och den franska 1989, i \u00e5r firar den ryska 100.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n Fast jag anar, att inte alla skulle s\u00e4ga \u00bbfira\u00ab om detta. Men Finland fyller i \u00e5r 100, det ska vi v\u00e4l fira? Nu \u00e4r det ju s\u00e5, att det ena \u00e4r en f\u00f6ljd av det andra. Tycker man inte att Finlands 100 \u00e5rs-dag \u00e4r n\u00e5got att fira, beror det v\u00e4l p\u00e5 n\u00e5got av f\u00f6ljande 3 sk\u00e4l:<\/span><\/span><\/span><\/p>\n 1 Vederb\u00f6rande tycker att Finland borde ing\u00e5 i Ryska federationen.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n 2 Vederb\u00f6rande tycker att Finland borde ing\u00e5 i Sverige.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n 3 Vederb\u00f6rande skiter i vilket (en s\u00e5dan kallar jag nihilist).<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n Oavsett vilket vill undertecknad g\u00e4rna f\u00f6r dem som varje vecka ids l\u00e4sa Id\u00e9er ur idet<\/i><\/span> levandeg\u00f6ra \u00e5ret 1917 med b\u00f6rjan nu \u2013 genom att v\u00e4nda blicken fr\u00e5n matematik till historik. Ty det \u00e5ret var minst lika h\u00e4ndelserikt som det v\u00e4rlden befinner sig i nu. Den som d\u00e5 v\u00e4ntar sig att jag ska citera Lenins valda verk<\/i><\/span> kommer att bli besviken. H\u00e5ll i st\u00e4llet till godo med n\u00e5gra huvudstadsdrakar.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n P\u00e5 torsdagar visar ju filmstudion alltid en film. Denna torsdag \u00e4r det den 2 mars. F\u00f6r hundra \u00e5r sedan h\u00e4nde det saker (som vi i all stillhet kan j\u00e4mf\u00f6ra med hur vi har det idag):<\/span><\/span><\/span><\/p>\n Engelsm\u00e4nnen vinna \u00e5ter terr\u00e4ng vid Somme<\/b><\/i><\/span> ber\u00e4ttar Svenska Dagbladet<\/em> 1917-03-02. Det l\u00e5ter hoppfullt, om man gl\u00f6mt att bara n\u00e5gra m\u00e5nader tidigare stupade d\u00e4r en miljon \u00e5ttio tusen nio soldater.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n Hufvudstadsbladet<\/i><\/span> ber\u00e4ttar samma dag fr\u00e5n duman (det ryska parlamentet) om ledamoten Purischkevitsch\u2019 censurprotest<\/b><\/i><\/span> (n\u00e4mligen att ett tal han h\u00e5llit varit helt f\u00f6rvanskat i pressen): D\u00e4r finnes intet sammanhang mellan subjekt och predikat, hufvudet ansluter sig direkt till svansen, svansen till hufvudet och n\u00e5gon b\u00e5l finnes alls icke.<\/b><\/i><\/span> Det talet var inte hans, menade han, utan ett alster af en censors r\u00f6da penna.<\/b><\/i><\/span> Endast en av tolv sidor upptas av krigsh\u00e4ndelserna.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n Men Svenska Dagbladet skriver om flyktingar fr\u00e5n Ryssland denna dag: <\/span>Fr\u00e5n Svarta hafvets kust till ett ok\u00e4ndt fosterland.<\/b><\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n Det lutar \u00e5t revolution i Ryssland f\u00f6r andra g\u00e5ngen detta \u00e5rhundrade. 1905 var den f\u00f6rsta, den lyckades inte. Nu k\u00e4mpar revolution\u00e4rer mot tsaren samtidigt som landet k\u00e4mpar mot Tyskland i det f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. \u00c4ven bland dem, som leder Ryssland och \u00e4r tsaren trogna, finns det \u00bbupproriska\u00ab som vill f\u00f6rhindra revolution genom att sluta fred med Tyskland. De bolsjevikiska revolution\u00e4rerna har ju som huvudparoll Fred och br\u00f6d!<\/i><\/span> Men de \u00f6vriga allierade (Stobritannien, Frankrike, USA) ser alla planer p\u00e5 separatfred som f\u00f6rr\u00e4deri.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n S\u00e5dant \u00e4r l\u00e4get den 2 mars 1917. Eller som det d\u00e5f\u00f6rtiden st\u00e5r i den ryska kalendern: 17 februari, ty de lever efter den julianska<\/i><\/span> kalendern. N\u00e4sta vecka ska vi se, vad som h\u00e4nde hundra \u00e5r tidigare p\u00e5 det datumet. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n Men nu p\u00e5 torsdag utspelar sig filmen \u00e4nnu l\u00e4ngre bak i tiden. Far from the madding crowd<\/i><\/span> skrev Thomas Hardy<\/i><\/span> 1874, Fj\u00e4rran fr\u00e5n vimlets yra<\/i><\/span> p\u00e5 svenska. Den filmades 1915 och 1967, f\u00f6r TV 1988 och nu 2015 p\u00e5 nytt f\u00f6r bio. Det \u00e4r den senaste som visas denna vecka.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n Romanen (och filmerna) \u00e4r romantiska \u00e4ventyr i det p\u00e5hittade Wessex. Hardy \u00e4ndrade i boken inf\u00f6r nya utg\u00e5vor 1895 och 1901, s\u00e5 filmarna kan v\u00e4lja vilken de vill f\u00f6lja. Veckans version \u00e4r regisserad av den danske regiss\u00f6ren Thomas Vinterberg,<\/i><\/span> som bland annat gjorde den skakande filmen Jakten<\/i><\/span> 2012.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" FAR FROM THE MADDING CROWD Fj\u00e4rran fr\u00e5n vimlets yra En sju\u00e5ring var hemma hos mig. Hon s\u00e5g allt som matematik. H\u00e4r \u00e4r tv\u00e5 semlor. Jag har tv\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar. Det blir fyra. S\u00e5 g\u00f6r vi v\u00e4l alla p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Vi firar 50 \u00e5rs- och 100 \u00e5rs-f\u00f6delsedagar med st\u00f6rre kl\u00e4m \u00e4n andra dagar. Sj\u00e4lv har jag … <\/p>\n