{"id":911,"date":"2017-12-12T18:41:33","date_gmt":"2017-12-12T17:41:33","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=911"},"modified":"2017-12-15T19:17:15","modified_gmt":"2017-12-15T18:17:15","slug":"en-handelsresandes-nod","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=911","title":{"rendered":"En handelsresandes n\u00f6d"},"content":{"rendered":"

THE SALESMAN<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

En handels-resandes n\u00f6d<\/span><\/strong><\/span><\/h1>\n

Iransk film l\u00e4ttar p\u00e5 sl\u00f6jan.<\/span><\/strong><\/span><\/h2>\n

N\u00e4r jag gick i gymnasiet hade jag en geografi- och biologil\u00e4rare, som \u00f6ppnade v\u00e5ra \u00f6gon f\u00f6r omv\u00e4rlden. Han ber\u00e4ttade, att om man i n\u00e5got arabland kom in i en gr\u00e4nd i n\u00e5gon sm\u00e5stad och d\u00e4r r\u00e5kade m\u00f6ta en ok\u00e4nd kvinna, kunde hon f\u00f6rskr\u00e4ckt ta tag i s\u00e4rken och dra upp den \u00f6ver ansiktet f\u00f6r att d\u00f6lja det, d\u00e4rmed blottande de kroppsdelar \u00bbsom vi i Europa d\u00f6ljer allra mest\u00ab.<\/span><\/p>\n

N\u00e5got \u00e5t det h\u00e5llet lekte en tjeckoslovakisk teveserie f\u00f6r barn och unga med p\u00e5 1970-talet (om jag s\u00e5g den p\u00e5 svensk eller finsk teve vill jag l\u00e5ta vara osagt). Huvudpersonerna var fr\u00e5n framtiden och s\u00f6kte information fr\u00e5n v\u00e5r tid, information som de visste fanns i ett dokument, som en p\u00e5 v\u00e5r tid levande vetenskapsman hade undanlagt och gl\u00f6mt. I framtiden hade de ber\u00e4kningar han gjort varit v\u00e4rdefulla, n\u00e4r de r\u00e5kade ut f\u00f6r en naturkatastrof. D\u00e4rf\u00f6r var patrullen fr\u00e5n framtiden i huset f\u00f6r att leta.<\/span><\/p>\n

Framtidsm\u00e4nniskorna var helt ovana vid trappor och fick en del besv\u00e4r med tv\u00e5v\u00e5ningsvillan. De ville ocks\u00e5 kl\u00e4 sig samtida f\u00f6r att inte sticka ut, eftersom deras vistelse drog ut p\u00e5 tiden. En kvinna i patrullen fann en hel garderob, som hon pr\u00f6vade sig igenom och var d\u00e4rigenom en l\u00e4ngre stund helt naken. Och skallig, hon hade tagit av sig sin peruk under kl\u00e4dprovandet (peruker bar de alla, visade det sig). Pl\u00f6tsligt kom en av de manliga i patrullen in i rummet utan att knacka (d\u00f6rrar med handtag var ocks\u00e5 besv\u00e4rliga f\u00f6r dem). Kvinnan blev d\u00e5 s\u00e5 f\u00f6rskr\u00e4ckt, att hon tog ett plagg hon just skulle till att dra p\u00e5 sig och la det \u00f6ver skallen. Mannen bad om urs\u00e4kt men fortsatte att prata med henne utan att se \u00e5t sidan. Det var att man var skallig som var det pinsamma f\u00f6r framtidens m\u00e4nniskor.<\/span><\/p>\n

Under en vistelse i Afghanistan h\u00f6rde jag historien om att kvinnornas utm\u00e4rkta stormskydd, burkan, uppst\u00e5tt hundra \u00e5r tidigare, d\u00e5 n\u00e5gon rik kn\u00f6s med flera fruar ogillat att andra m\u00e4n s\u00e5g \u00e5t hans fruar. Han sa d\u00e5 till dem att skyla sig helt och h\u00e5llet. Som skydd mot sn\u00f6storm var burkan allts\u00e5 inte t\u00e4nkt.<\/span><\/p>\n

I mullornas Iran \u00e4r huvuddukar p\u00e5bjudna, med risk f\u00f6r sp\u00f6straff om man bryter mot budet (dock inte f\u00f6r m\u00e4n, de beh\u00f6ver inte d\u00f6lja h\u00e5r och ansikte alls).<\/span><\/p>\n

Trots att kvinnor m\u00e5ste g\u00e5 omkring som lilla sp\u00f6ket Laban i dagens persiska rike, \u00e4r de b\u00e5de bara och barhuvade n\u00e4r s\u00e5 kr\u00e4vs i iranska filmer. Hur realistiskt skulle det annars vara, om de spelat \u00e4kta par och i rollfigurernas egna l\u00e4genheter inte f\u00e5tt g\u00e5 oblygt omkring som de skulle ha gjort i verkligheten?<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r lustigt med diktaturer, att deras kulturutbud kan vara lysande men sedan censureras f\u00f6r de egna medborgarna \u2013 och samtidigt kan de exportera f\u00f6rbjudna kulturyttringar och vinna priser utomlands. Vi som var med kan minnas, att p\u00e5 Sovjetunionens tid kunde filmer d\u00e4rifr\u00e5n sl\u00e5 i v\u00e4st, medan de inte fick visas i hemlandet.<\/span><\/p>\n

S\u00e5 \u00e4r det ibland med Iran. Asghar Farhadi<\/i> heter en iransk regiss\u00f6r med sin kinomatografiska utbildning genomg\u00e5ngen i hemlandet, en man som gjort flera internationellt uppm\u00e4rksammade produktioner. Vi h\u00e4r kanske mest har h\u00f6rt talas om hans Nader och Simin – En separation<\/i> fr\u00e5n 2011, f\u00f6r vilken han sk\u00f6rdade priser, toppade med en Oscar f\u00f6r \u00c5rets b\u00e4sta film p\u00e5 fr\u00e4mmande spr\u00e5k. Om inte annat visar det, att Hollywoods juryer inte l\u00e5ter rikspolitik styra sig.<\/span><\/p>\n

Den filmen, om paret som hade besv\u00e4r med att skilja sig, blev den f\u00f6rsta iranska film att f\u00e5 en Oscar men ocks\u00e5 den f\u00f6rsta av Farhadis l\u00e5nga produktion att n\u00e5 en svensk publik. (Visades p\u00e5 Arctic light filmfestival i Kiruna n\u00e4r den var ny.)<\/span><\/p>\n

D\u00e4refter har det flutit p\u00e5: Farhadis Det f\u00f6rflutna<\/i> fr\u00e5n 2013, vilken b\u00f6rjar efter<\/i> en separation, d\u00e5 huvudpersonen \u00e5ker fr\u00e5n Teheran till Paris f\u00f6r att skriva under skilsm\u00e4ssopapperen med sin f\u00f6rra fru, och det d\u00e4rvid h\u00e4nder en massa annat, som g\u00f6r filmen n\u00e4stan rafflande. Gick ocks\u00e5 p\u00e5 Arctic light.<\/span><\/p>\n

Och 2016 kom Farhadi med The salesman.<\/i> Jo \u2013 ni gissade r\u00e4tt: s\u00e5 fort n\u00e5gon blivit k\u00e4nd i Sverige b\u00f6rjar filmbolagen att lansera deras produktioner med engelsk titel. I original heter filmen Forushande\u2026<\/i> En salesman \u00e4r inte en saluman p\u00e5 svenska utan en f\u00f6rs\u00e4ljare eller handelsman. Arthur Millers<\/i> sk\u00e5despel En handelsresandes d\u00f6d<\/i> heter p\u00e5 engelska Death of a salesman,<\/i> s\u00e5 Handelsmannen kan vi v\u00e4l kalla den iranska filmen.<\/span><\/p>\n

Kan det vara intressant? Klart det kan, precis som Millers pj\u00e4s. Handelsmannen b\u00f6rjar med en jordb\u00e4vning, vilket naturfenomen det h\u00f6gl\u00e4nta Persien har rikliga erfarenheter av. (Om det nu var en jordb\u00e4vning, jag har bara sett b\u00f6rjan.) Huvudpersonerna tvingas att tillf\u00e4lligt flytta in i en l\u00e4genhet i centrala Teheran. \u2013 L\u00e5ter det intressant? Nej, men det kommer, det kommer. Dramer utvecklar sig inf\u00f6r ens \u00f6gon till n\u00e5got ov\u00e4ntat eller sp\u00e4nnande.<\/span><\/p>\n

Och s\u00e5 f\u00e5r man se hur det ser ut i vardagen d\u00e4r i det d\u00e4r landet, d\u00e4r det finns moralpoliser och piskstraff.<\/span><\/p>\n

Nu p\u00e5 torsdag p\u00e5 Folkets hus: The salesman. Nyblivna medlemmar i filmstudion sedan finska veckans Ljus i natten<\/i> ska veta, att kortet de d\u00e5 betalade f\u00f6r f\u00f6r en hundralapp \u00e4ven g\u00e4ller f\u00f6r denna iranska film och n\u00e4sta veckas engelska.<\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/span><\/em><\/span><\/p>\n

\n

\n

\n

\n

PS<\/span><\/p>\n

Hur det gick f\u00f6r Finland f\u00f6r hundra \u00e5r sedan<\/span><\/strong><\/h3>\n

F\u00f6rra veckans film visades dagen efter Finlands hundra\u00e5rsdag. Men var Finland fritt den 7 december 1917? En vecka efter, hundra \u00e5r innan den iranska filmen ska visas p\u00e5 Folkets hus, skriver Hufuvdstadsbladet<\/i> om hur Frankrike st\u00e4ller sig. Notera hur de ser p\u00e5 \u00c5land, och kom d\u00e5 ih\u00e5g, att Frankrike \u00e4nnu \u00e4r i krig med Tyskland:<\/span><\/p>\n

\n

Finlands sj\u00e4lfst\u00e4ndighet och utlandet.<\/span><\/strong><\/h3>\n

_________<\/span><\/strong><\/p>\n

P r e s s u t t a l a n d e n.<\/b><\/span><\/p>\n

En\u00e4r Finland v\u00e4ndt sig till de allierade med framst\u00e4llning om erk\u00e4nnande af landets sj\u00e4lfst\u00e4ndighet, skrifver, omtalas i ryska blad, L e T e m p s i Paris, att de allierade komma att behandla denna fr\u00e5ga f\u00f6rst sedan Ryssland erh\u00e5llit en regering, som \u00e4r ett uttryck f\u00f6r hela befolkningen.<\/i><\/span><\/p>\n

Nasch Vjeks Pariskorrespondent Dimitriev telegraferar fr\u00e5n Paris den 10 dennes:<\/i><\/span><\/p>\n

Franska diplomater ha i samtal med mig anm\u00e4rkt att reglerandel af de omedelbara relationerna med Finland och Ukrajna ingalunda betyder att den ryska centralmaktens r\u00e4ttigheter skulle f\u00f6rnekas. Endast p\u00e5 grund af af att denna makt tempor\u00e4rt upph\u00f6rt att existera ser sig Frankrike tvunget att trygga sina relationer med autonoma omr\u00e5den. Dessa nya relationer skola ha en rent tillf\u00e4llig karakt\u00e4r tills en af folket erk\u00e4nd laglig makt \u00e5terst\u00e4llts. Sedermera skall den franska diplomatins tillv\u00e4gag\u00e5ende vara beroende af hvilka r\u00e4ttigheter den ryska centralmakten beviljar hvarje autonomt omr\u00e5de. Ytterligare framh\u00e5ller korrespondenten, att ett uttalande i Le Temps om \u00f6nskv\u00e4rdheten af \u00c5lands\u00f6arnas aftr\u00e4delse till Sverge icke har offici\u00f6s karrakl\u00e4r. Bladet har utg\u00e5tt fr\u00e5n den f\u00f6ruts\u00e4ttningen, att en\u00e4r Finlands r\u00e4tt till \u00c5lands-arkipelagen \u00e4r omtvistad \u00f6arna hellre m\u00e5 afst\u00e5s \u00e5t Sverge \u00e4n \u00e5t Tyskland. Skulle Ryssland emellertid vara i st\u00e5nd att sj\u00e4lft beh\u00e5lla \u00f6arna, kommer Frankrike icke att bestrida Rysslands r\u00e4ttigheter i detta h\u00e4nseende.<\/i><\/span><\/p>\n

\n

F\u00f6r \u00f6vrigt ber\u00e4ttar tidningen detaljerat om f\u00f6rhandlingarna mellan Ryssland och Tyskland i den vitryska staden Brest-Litovsk<\/i> (idag Brest) och citerar en officiell kommunik\u00e9:<\/span><\/p>\n

\n

Nu har den timme slagit, d\u00e5 folken sj\u00e4lfva skola underteckna ett f\u00f6rdrag, som baserar sig p\u00e5 samarbete och \u00f6msesidig h\u00f6gaktning. F\u00f6r socialistpartierna har nu det \u00f6gonblick kommit, d\u00e5 i lefvande lifvet det sedan 70 \u00e5r tillbaka kraftigt ska<\/span><\/span><\/span>ll<\/span><\/span><\/span>ade ropet: \u201ePro<\/span><\/span><\/span>let\u00e4<\/span><\/span><\/span>rer i alla l\u00e4nder, <\/span><\/span><\/span>f\u00f6<\/span><\/span><\/span>renen Ede<\/span><\/span><\/span>r\u201d<\/span><\/span><\/span> skall realiseras.<\/span><\/span><\/span><\/i><\/span><\/p>\n

Hufvudstadsbladet<\/i><\/span><\/span><\/span> 1917-12-14<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\n

S\u00e5 enkelt \u00e4r det emellertid inte. Man \u00e4r oense om <\/span><\/span><\/span>\u00d6stersj\u00f6kriget,<\/i><\/span><\/span><\/span> om <\/span><\/span><\/span>en demarkationslinje Spithamn\u2014Odensholm<\/i><\/span><\/span><\/span>\u2014<\/i>Russar\u00f6,<\/i><\/span><\/span><\/span> om a<\/span><\/span><\/span>tt vapenhvilan p\u00e5 den baltiska krigsteatern skulle str\u00e4cka sig till meridianen f\u00f6r 15 grader ostlig l\u00e4ngd fr\u00e5n Greenwich,<\/i><\/span><\/span><\/span> eller om demarkationslinjen skall dras <\/span><\/span><\/span>fr\u00e5n Saallism\u00fcnde (p\u00e5 lifl\u00e4ndska kusten) \u00f6fver Zerel och Gotlands s\u00f6dra udde in\u00e5t svenskt territorialvatten.<\/i><\/span><\/span><\/span> Och inte \u00e4r det l\u00e4tt att avsluta ett krig, n\u00e4r hemlandet \u00e4r i uppror.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\n

DS<\/span><\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

THE SALESMAN En handels-resandes n\u00f6d Iransk film l\u00e4ttar p\u00e5 sl\u00f6jan. N\u00e4r jag gick i gymnasiet hade jag en geografi- och biologil\u00e4rare, som \u00f6ppnade v\u00e5ra \u00f6gon f\u00f6r omv\u00e4rlden. Han ber\u00e4ttade, att om man i n\u00e5got arabland kom in i en gr\u00e4nd i n\u00e5gon sm\u00e5stad och d\u00e4r r\u00e5kade m\u00f6ta en ok\u00e4nd kvinna, kunde hon f\u00f6rskr\u00e4ckt ta tag … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dEn handelsresandes n\u00f6d\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-911","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/911","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=911"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/911\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":917,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/911\/revisions\/917"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=911"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=911"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=911"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}