{"id":918,"date":"2017-12-19T19:05:52","date_gmt":"2017-12-19T18:05:52","guid":{"rendered":"https:\/\/forseth.se\/idet\/?p=918"},"modified":"2017-12-19T19:10:18","modified_gmt":"2017-12-19T18:10:18","slug":"spik-i-foten-under-blitzen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/forseth.se\/?p=918","title":{"rendered":"Spik i foten under blitzen"},"content":{"rendered":"

THEIR FINEST HOUR<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

Spik i foten under blitzen<\/span><\/strong><\/span><\/h1>\n

Om s\u00e5 imperiet best\u00e5r i tusen \u00e5r var detta deras sk\u00f6naste tid.<\/span><\/strong><\/em><\/span><\/h2>\n

Den gamle imperialisten Winston Churchill<\/i> var en baddare p\u00e5 att formulera sig, s\u00e5 att hans ord kom att leva kvar som sentenser. I skolan p\u00e5stod en av mina l\u00e4rare, att Churchill efter en f\u00f6rfr\u00e5gan, om han kunde komma och h\u00e5lla ett tal inf\u00f6r en viss sammanslutning, hade kontrat med \u00bbHur l\u00e5ngt?\u00ab. Ty \u00bbom det f\u00e5r vara en timme eller tv\u00e5 kan jag komma nu med detsamma, men om det ska vara ett femminuterstal, beh\u00f6ver jag en m\u00e5nad p\u00e5 mig att f\u00f6rbereda mig\u00ab.<\/span><\/p>\n

N\u00e4r de tre stora p\u00e5 den allierade sidan i andra v\u00e4rldskriget, Roosevelt, Stalin och Churchill,<\/i> samtalade i Jalta 1945 kunde Churchill formulera sig i bilder n\u00e4r de spr\u00e5kade om vad de skulle g\u00f6ra med Tyskland, n\u00e4r de besegrat det. Han hems\u00f6ktes av tanken p\u00e5 ett sv\u00e4ltande Tyskland, som de allierade antingen m\u00e5ste traktera med \u00bbR\u00e4tt \u00e5t dem\u00ab eller hj\u00e4lpa dem \u2013 men vem skulle betala? Han sa:<\/span><\/p>\n

Vill man att h\u00e4sten ska dra en k\u00e4rra m\u00e5ste man \u00e5tminstone ge den foder.<\/i><\/span><\/p>\n

Marskalk Stalin (som det st\u00e5r i protokollen) kommenterade det med:<\/span><\/p>\n

Jo, jo, men man m\u00e5ste se till att h\u00e4sten inte v\u00e4nder om och sparkar en.<\/i><\/span><\/p>\n

I b\u00f6rjan av kriget h\u00f6ll Churchill p\u00e5 Bj\u00f6rndagen 1940 ett anf\u00f6rande i underhuset om krigsl\u00e4get f\u00f6r att understryka hur apokalyptiskt viktigt det var att just Storbritannien inte besegrades av Hitler. I det l\u00e5\u00e5\u00e5nga anf\u00f6randet uttryckte han detta sammanfattat i en mening:<\/span><\/p>\n

L\u00e5t oss d\u00e4rf\u00f6r klamra oss fast vid v\u00e5r plikt och upptr\u00e4da p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt, att om det brittiska samv\u00e4ldet och imperiet s\u00e5 best\u00e5r i tusen \u00e5r kommer folk fortfarande s\u00e4ga: \u00bbDetta var deras sk\u00f6naste tid\u00ab.<\/i><\/span><\/p>\n

I original, p\u00e5 hans eget tungom\u00e5l, var slutorden: This was their finest hour.<\/i> De har blivit ett citat s\u00e5 k\u00e4nt, att det kan kortas till \u00bbtheir finest\u00ab och \u00e4nd\u00e5 f\u00e5 folk att t\u00e4nka p\u00e5 det Churchill avs\u00e5g att de skulle t\u00e4nka p\u00e5.<\/span><\/p>\n

Detta visste f\u00f6rst\u00e5s de britter, som 2016 lanserade den brittisk-svenska komedin med just namnet Their finest.<\/i> Mer beh\u00f6vdes inte (men i Sverige f\u00f6rl\u00e4ngdes titeln till Their finest hour,<\/i> kanske litade man inte p\u00e5 svenskarnas historiekunskaper).<\/span><\/p>\n

Med brittisk humor f\u00e5r man skratta \u00e5t vad som helst. Det kan i och f\u00f6r sig s\u00e4gas om andra folk ocks\u00e5. Till exempel brukar judisk humor vara r\u00e5 s\u00e5 det f\u00f6rsl\u00e5r i \u00e4mnen som alla andra m\u00e5ste n\u00e4rma sig i filttofflor. Svarta pantrarna<\/i> i USA talade om sitt eget folk med sk\u00e4llsord, som uttalade av vem som helst som inte var svart skulle ha uppfattats just som \u00ad sk\u00e4llsord.<\/span><\/p>\n

N\u00e5, britterna kan g\u00f6ra komedi om tysk bombning av London. Det har de i den h\u00e4r filmen gjort, och en dansk medl\u00f6perska (som komediant, allts\u00e5), Lone Scherfig,<\/i> har regisserat historien om propagandadepartementet som ska f\u00e5 upp de brittiska hakorna genom att g\u00f6ra en optimistisk film om r\u00e4ddningen av de flyende brittiska trupperna i Dunkerque. En f\u00e5f\u00e4ng matin\u00e9hj\u00e4lte ska spela huvudrollen (i filmen i filmen) \u2013 kanske en riktig metoo<\/i>-typ, f\u00f6r att tala modernt spr\u00e5k.<\/span><\/p>\n

En varm avslutning inf\u00f6r jul p\u00e5 filmstudion p\u00e5 torsdag den 21 december \u2013 kanske med Hans Alfredssonsk<\/i> humor: \u00bbSpik i foten? Spik i foten! Londonborna, du, londonborna n\u00e4r tyskarna bombade dem i blitzen<\/em> \u2013 de skulle ha varit dj\u00e4vligt glada f\u00f6r att ha en spik i foten!\u00ab<\/span><\/p>\n

En id\u00e9 i idet av Bj\u00f6rn Forseth<\/i><\/span><\/p>\n

PS<\/span><\/p>\n

Sista rapporten om vad som h\u00e4nde f\u00f6r hundra \u00e5r sedan<\/span><\/strong><\/h3>\n

P\u00e5 \u00d6sterbottningens<\/i> f\u00f6rsta sida sticker en stor dikt ut mitt ibland alla artiklar, som f\u00f6r \u00f6vrigt i denna tidning trycks med gotisk skrift. Dikten heter Jul<\/i> och \u00e4r tryckt i modern, latinsk stil. Det \u00e4r faktiskt ocks\u00e5 en annan, lite mer undang\u00f6md, dikt av \u00bbG\u00e5nge Rolf\u00ab p\u00e5 samma sida: Till Sverge.<\/i> Den \u00e4r lika aktuell som Jul men handlar om n\u00e5got helt annat. Finland str\u00e4cker mo<\/i>t<\/i> dig sin hand,<\/i> st\u00e5r det i f\u00f6rsta strofen. Det handlar om den bel\u00e4genhet Finland i december 1917 befinner sig i.<\/span><\/p>\n

Mynt m\u00e4kta f\u00f6ga; ej vackra ord, \u2013<\/i><\/span><\/p>\n

Holmg\u00e5ng h\u00e4r h\u00f6vs och ej dikter!<\/i><\/span><\/p>\n

S\u00e4nd dina m\u00e4n, s\u00e5 fly v\u00e5ld och mord,<\/i><\/span><\/p>\n

lagbunden, fri st\u00e5r d\u00e5 \u00e5ter den jord,<\/i><\/span><\/p>\n

du eng\u00e5ng gav r\u00e4tt och plikter.<\/i><\/span><\/p>\n

Sverge\u2014f\u00f6r handling \u00e4r stunden gjord!<\/i><\/span><\/p>\n

Finland str\u00e4cker allts\u00e5 enligt G\u00e5nge Rolf inte sin hand efter pengar utan trupper!<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen tanken t\u00e4nks. Den 10 november hade Hufvudstadsbladet<\/i> en l\u00e5ng artikel med rubriken<\/span><\/p>\n

Svenskt bes\u00e4ttande av Finland.<\/span><\/strong><\/h1>\n

Ett f\u00f6rslag fr\u00e5n v\u00e4nsterh\u00e5ll.<\/b><\/span><\/p>\n

I (enligt artikeln fr\u00e5n \u00bbv\u00e5r korrespondent\u00ab) har i Sverige ett f\u00f6rslag framf\u00f6rts i en broschyr, V\u00e4nsterns v\u00e4g,<\/i> om<\/span><\/p>\n

att Sverge m\u00e5tte taga hela Finland i besittning, tills kriget \u00e4r slut och fr\u00e5gan om Finlands st\u00e4llning i framtiden kan definitivt l\u00f6sas.<\/i><\/span><\/p>\n

Uppgiften skulle vara<\/span><\/p>\n

att r\u00e4dda Finland s\u00e5v\u00e4l fr\u00e5n hungersn\u00f6dens som fr\u00e5n den statliga anarkins fasor.<\/i><\/span><\/p>\n

Det handlar f\u00f6rst\u00e5s om den ryska revolutionen och hungersituationen i Finland. Och anarki och hungersn\u00f6d \u00e4r det, om man f\u00e5r tro notiser i den finl\u00e4ndska tidningarna. Men Finland har ju just f\u00f6rklarat sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt utan att mycket h\u00e4nt. Wiborgs Nyheter<\/i> noterar samma dag, att den ryskspr\u00e5kiga upplagan av Finlands f\u00f6rfattningssamling ska dras in, och redan tidigare har ju ryska frim\u00e4rken blivit ogiltiga. Alltid n\u00e5got. Men n\u00e5got mer drastiskt beh\u00f6ver g\u00f6ras f\u00f6r att Finland verkligen ska bli ett eget land.<\/span><\/p>\n

Under kriget p\u00e5g\u00e5r kriget. \u00c5terigen Wiborgs Nyheter (observera, att Smolna nedan \u00e4r folkkommissariernas r\u00e5ds \u2013 bolsjevikregeringens \u2013 h\u00f6gkvarter):<\/span><\/p>\n

Hafva fredsunderhandlingarna strandat?<\/span><\/strong><\/span><\/h3>\n

Intet nytt fr\u00e5n Brest Litovsk.<\/span><\/h3>\n

Till den 20 ds. hade till Smolna icke ing\u00e5tt n\u00e5gra meddelanden om underhandlingarna i Brest-Litovsk. Telegraff\u00f6rbindelsen mellan staden ooh h\u00f6gkvarteret \u00e4r t. v. afbruten till f\u00f6ljd af att ledningen skadats.<\/b><\/span><\/p>\n

Centralmakterna finna Rysslands fredsprinclper om\u00f6jliga att godk\u00e4nna.<\/span><\/h3>\n

Dagens Nyheter<\/i> skriver:<\/span><\/p>\n

Trotskij har undertecknat en order, som befriar \u00f6sterrikiska och tyska krigsf\u00e5ngar i Borovitsjdistriktet i guvernementet Novgorod fr\u00e5n tv\u00e5ngsarbete och likst\u00e4ller dem med fria arbetare i avseende p\u00e5 l\u00f6ner, l\u00e4karunderst\u00f6d och andra f\u00f6rdelar fr. o. m. den 14 d:s.<\/b><\/span><\/p>\n

Dagens Nyheter<\/i> 1917-12-21<\/span><\/p>\n

Han f\u00f6resl\u00e5r, att de \u00f6sterrikiska, tyska, bulgariska och turkiska delegerade g\u00f6r sammalunda. Fan tro’t.<\/span><\/p>\n

Wiborgs Nyheter meddelar sorglustigt nog samtidigt i en notis, att bolsjevikernas stora ban\u00e9rf\u00f6rare, f\u00f6rfattaren Maksim Gorkij<\/i> ska f\u00e4ngslas f\u00f6r sm\u00e4delse af r\u00e5dsregeringen\u2026<\/i><\/span><\/p>\n

Och allt detta har tryckts i pressen p\u00e5 dagen 100 \u00e5r innan filmstudion visar sin sista film f\u00f6r \u00e5ret, \u00bbTheir finest\u00ab.<\/span><\/p>\n

Den 4 januari \u00e4r \u00e5rets f\u00f6rsta torsdag, men filmstudion kommer likv\u00e4l att vila den dagen. Med tanke p\u00e5 de h\u00e4r rapporterna fr\u00e5n finsk press \u00e4r det synd, ty just den 4 januari 1917 erk\u00e4nner Ryssland och Sverige officiellt Finland som sj\u00e4lvst\u00e4ndig stat. \u00c5 andra sidan l\u00e4r f\u00f6rst\u00e5s den finska pressen inte kunna ber\u00e4tta om det f\u00f6rr\u00e4n dagen efter\u2026<\/span><\/p>\n

Dock h\u00e4nde det p\u00e5 ny\u00e5rsafton 1917\/1918 mycket sp\u00e4nnande saker, varom undertecknad inte kommer att ber\u00e4tta h\u00e4r. N\u00e4sta \u00e5r slutar den h\u00e4r mediebevakningen hundra \u00e5r bak\u00e5t.<\/span><\/p>\n

D\u00e4remot kommer den som \u00e4r h\u00e5gad att f\u00e5 veta vad det var, som var s\u00e5 sp\u00e4nnande den d\u00e4r ny\u00e5rsaftonen, ifall folkh\u00f6gskolan som aviserat anordnar att jag h\u00e5ller mitt anf\u00f6rande p\u00e5 Finlands sistlidna hundra\u00e5rsdag en g\u00e5ng till i vinter.<\/span><\/p>\n

Den som lever f\u00e5r se.<\/span><\/p>\n

DS<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

THEIR FINEST HOUR Spik i foten under blitzen Om s\u00e5 imperiet best\u00e5r i tusen \u00e5r var detta deras sk\u00f6naste tid. Den gamle imperialisten Winston Churchill var en baddare p\u00e5 att formulera sig, s\u00e5 att hans ord kom att leva kvar som sentenser. I skolan p\u00e5stod en av mina l\u00e4rare, att Churchill efter en f\u00f6rfr\u00e5gan, om … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dSpik i foten under blitzen\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-918","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/918","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=918"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/918\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":926,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/918\/revisions\/926"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=918"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=918"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/forseth.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=918"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}