PRISONERS – gratistidning.com 2015-03-15
Prisoners
– vilka fångar?
En radioreporter frågade nyligen Israels ambassadör om inte judarna själva bidrog till ökande antisemitism (i stället för den mer naturliga frågan om inte Israels politik bidrog till ökande antisemitism). Den fadäsen har hon fått äta upp, men jag skulle vilja ställa en lika feltänkt fråga: Är inte amerikanarna medskyldiga till antiamerikanismen?
Låt oss skärskåda den fråga, som jag själv kallar feltänkt – men är en fråga som tänks! Efter att tvillingtornen i New York raserats spreds i massmedia en amerikanares troskyldiga fråga: ”Varför hatar de oss?”. Flera amerikanska debattörer har besvarat den frågan med, att det bara är att se vilka krig och regeringsomstörtanden som USA anstiftat.
Till skärskådningen, då! Se bara hur jag två gånger skrev ”amerikaner” fast jag menade USA-medborgare. Nicaraguaner och chilenare är ju också amerikaner. Vem är det som har fått oss att nonchalant kalla USA Amerika?
Vidare: Om jag nu skulle påstå att US-amerikaner är våldsammare, mer krigiska och mer kriminellt belastade än andra folk, så skulle många nicka medhåll, låt vara motvilligt. Men varifrån har vi fått denna bild av US-amerikanerna?
Har de kanske själva skapat den? Då kan de ju själva också ha skapat antiamerikanismen.
Nu vill jag peka ut en mer avgränsad syndabock: Hollywood. Från att egentligen vara en stadsdel har detta namn kommit att bli symbol för Förenta staternas filmindustri. Denna filmindustri har enligt min mening en stor skuld till att vi i resten av världen fått bilden av omfattande kriminalitet, brutal maffia, våldsamma fängelser, perversa seriemördare och pedofilringar i Förenta staterna. Redan i vilda västern-filmerna fick vi ju bilden av ett laglöst land, där envar gick omkring beväpnad. Till yttermera visso har Hollywood envetet framställt sitt eget lands politiker, regering och advokater som korrumperade, ja så korrupta att de skulle ha hemliga fängelser. Och då menar jag inte Guantánamo utan riktigt hemliga förvar med utomjordingar!
Det finns ingen tilltro till statsförvaltningen i den allmännare US-amerikanska filmen. De hederliga medborgarnas vardag räddas av ståndaktiga enskilda medborgare eller superhjältar.
Är då denna negativa beskrivning av USA ”amerikanernas” eget fel? Eller är det japanernas? (De stora Hollywood-bolagen ägs numera av japanska företag, ser ni.) – Nej, japanernas är det definitivt inte, jag har aldrig hört att de japanska ägarna bryr sig det minsta om innehållet i filmerna, de gör affärer. I stället har Hollywoods dystra självbild anor, som jag hoppas att någon i framtiden analyserar i grunden.
Men vi i omvärlden har på en gång fått bilden både av en luxuös tillvaro i det stora landet där borta (fattigdom undviks i Hollywoodvärlden) och av en fullständigt våldsam vardag. Och på torsdag får vi se ännu en US-amerikansk film om otäck kriminalitet:
I ett idylliskt villaområde försvinner ett barn. Någon verkar helt enkelt ha tagit det. Tiden går, polisen utreder, till synes utan resultat.
Är då ”amerikanerna” kidnappare och pedofiler? Det är synd att Hollywood gett oss den bilden av USA, men naturligtvis är svaret nej. Villaområdet kunde ha varit Lombolo eller Porfyren (fast kanske i en större stads omgivningar). Och precis som i Caroline-fallet utreder polisen fastän allmänheten ännu inte ser några resultat. Och där som här blir de anhöriga skärrade, få saker kan väl vara mer fasaväckande för föräldrar än att deras barn snappats bort? Är det då så konstigt om någon förälder reagerar med att ta lagen i egna händer? – Men hur långt får man gå?
Filmen Prisoners behandlar både polisarbete och brottsoffers vånda, i likhet med den prisade danska teveserien Brottet. Frågan är, vilka som är ”fångarna”. Därför skulle jag vilja säga, att filmen håller dansk kvalitet – ett betyg så gott som något.
En idé i idet av Björn Forseth
