FILIP & FREDRIK PRESENTERAR TREVLIGT FOLK
– gratistidning.com 2015-09-28
Sibirien ser skrillande somalier
Som första afrikanska lag någonsin har Somalia anmält sig till bandy-VM. Spelarna bor dock inte i Somalia utan i Borlänge och har aldrig stått på ett par skridskor…
Man har väl aldrig hört på maken! Vad råder för anda i mellersta Sverige, när sådana påhitt kläcks? För några år sedan visades på teve en dokumentär om bland andra en afrikan som sade att hans mål var ”att bli Hälsinglands snabbaste neger”. Och nu skulle alltså ett gäng invandrare från det mestadels frostfria Somalia åka skridskor med målet att spela i Irkutsk.
Irkutsk ligger inte i Somalia. Det vet jag med säkerhet, för jag har hoppat undan framrusande spårvagnar på en gata där. Det var kyligt, och det var ändå inte vinter. På vintern är bandyisen säkerligen naturligt frusen där i Sibirien.
Somaliernas hemland kanske har ishallar, vad vet jag? Men naturligt kan det på sin höjd bli minusgrader i höglandet i norr, där det finns flera bergstoppar av Kebnekajses höjd. Vill man träna bandy är dock Borlänge säkert en bättre ort att göra det i.
Nu har väl de här somalierna inte kommit till Borlänge av den anledningen. Jag hade inte ens känt till historien om dem, om inte Filip Hammar och Fredrik Wikingsson hade gjort en film som i våras blev så omtalad. Och nu på torsdag ska Kiruna få se den.
Det tycks som att önskan att göra Borlänge till en bandystad, sedan dess A-lag siktat mot allsvenskan, var en av grundbultarna i det märkliga projektet. Den tanken tänkte Borlänge bandys nye ordförande Hans Grandin. En annan grundbult var strävan att integrera asylsökande ungdomar på orten, av dem kunde det ju bli ungdomsverksamhet i klubben och motivera hallbygge och så vidare. En tredje grundbult var att anmäla dem till bandy-VM i Irkutsk 2014. Den idén kom Patrik Andersson med, då skulle nämligen massmedia haka på. Men för att kunna spela i ett riktigt VM måste laget vara ett landslag – det var den fjärde grundbulten. Där kom kommunens integrationsansvarige, förre Kirunabon Jan-Olov Lundberg, in. Han hade jobbat med en somalier och kunde genom denne få kontakt med Somalias idrottsminister, som fick landets olympiska kommitté att ansöka hos Internationella bandyförbundet om att Somalias bandyförbund skulle upptas som medlem.
Stanna till ett ögonblick. Är det någon fler än jag som undrar, hur ett så sönderskjutet land som Somalia över huvud taget kan fungera? Men det är väl som med Syrien för några veckor sedan, när jag läste att fyra miljoner skolbarn intagit sina bänkar efter sommarlovet. Man får försöka att inte bli förblindad av den rådande mediebilden.
Nå, tränaren Pelle Fosshaug och kvartermästaren Cia Embretzen gjorde verklighet av fantasierna, och Filip & Fredrik förevigade det på film. ”Vår spetskompetens är inte att vara politiska och att dissekera ämnet integration på det här lite torra, konkreta siffersättet. Utan vi måste göra någonting som vi är kapabla till och det är att göra en rolig film”, säger Filip i en intervju för Bioklubbens Tove Dockson. Fredrik hade reagerat på tre ord han hört i ett och samma sammanhang: Sibirien, Somalia och bandy. Där finns något roligt att berätta, tyckte Filip.
Man startar inte ett landslag från ingenting utan vidare, men man börjar inte en filminspelning utan finansiering heller. Det gjorde dock Filip & Fredrik. Bandyträningen skulle ju börja om två dagar, så de ringde runt till branschfolk som avbröt sina semestrar och kastade sig ut i det ovissa. Så där gör konstnärer! – Struntar i åtta timmars arbetsdag och lön som soldater när nöden är som störst. För konstnärers del: när öden är som störst; när ett fönster öppnar sig för ett möjligt mästerverk.
Resten är historia. Filmen gjorde succé, bandylaget gjorde succé och filmmakarna fick väl betalt i efterhand.
Hur matchen i Irkutsk gick? – Skulle jag avslöja det? Se själva på folkhögskolan på torsdag kväll!
En idé i idet av Björn Forseth
