SVT, Jerusalem och dessa fåniga filmformat

Nu har jag sett Jerusalem, alla fyra avsnitten nära in på varandra. Jag minns nästan ingenting av hur handlingen var förut, vem som var med och vilka som spelade, för jag måste ha sett den här serien när den var ny, men då var det en vecka mellan varje avsnitt och då hann jag glömma och tappa kontakten med hur den satt ihop.

Nu när jag alltså sett denna fantastiska serie, så inte bara stiger Selma Lagerlöf i min aktning utan även de som har gjort den,  Bille August och alla skådespelarna. Strålande framställt i lugn och trovärdig stil och med fantastiska vyer från både Sverige och det heliga landet.

Men jag skriver till gamla kollegor i SVT och även alla andra som inte bara höll på med översättningar och undertextning, därför att serien Jerusalem påminner om hur bra det kan bli när tekniken samarbetar med innehållet.

Under filmserien Jerusalems gång är hela en modern platteves skärm uppfylld av en fantastisk bild med hög upplösning, vackra färger och ett innehåll som tål att titta på. Men moderna teveserier av idag spelas ofta in i cinemascope. Och gud vet varför, eftersom man skapar ett format som inte kan återges som på biograferna, där man låter filmduken utvidga sig i sidled långt utöver vad en teveskärm kan. De som gör teveserier i cinemascope bedrar publiken på 40 % av den bild som de betalat för. – Tevetittarna alltså, för på bio visas normalt inte dessa teveserier. Och SVT som bjuder in olika företag och bjuder på deras produktioner; jag ifrågasätter om SVT någonsin kritiserar inspelningsbolagen för att de spelar in filmerna i format som gör dessa mindre på teverutan än de skulle ha blivit på bioduken. Bolagen spelar numera in många serier i ett fånigt format som är mittemellan vidfilm och scope, formatet två gånger ett, som varken passar duken på biografen eller den på teveapparaten.

Detta går visserligen att rätta till på biograferna men inte på teveskärmarna. Projektorer och dukar kan ställas in för olika bildbredd med samma bildhöjd och kan bli nya standardformat på biografer, medan teveskärmarna tvärtom gör motsvarande förlust i bildstorlek.

Varför göra teveserier så att man förlorar på bildupplevelsen? Och varför betalar Sveriges Television fullt pris för teveserier av detta slag – de borde ju begära 40 % rabatt!

Detta med rabatten är inget hugskott från min sida. Jag menar att det är hög tid för Sveriges Television att börja diskutera att påverka filmbolagen att spela in serier så att de fyller ut teveskärmen. Eller ge motsvarande rabatt i klingande valuta.

Björn Forseth

pensionerad översättare/undertextare

på SVT Sápmi