JAG, DANIEL BLAKE

 

Hur man än vänder sig har man ändan bak

 

I Nådens år 1975 lyfte jag med rak rygg en 25 kg tung lyftögla för att släppa ned den över kanten på ett skott på fartyget jag var med och byggde. Men en balk hindrade mig från att nå ända fram till skottet med knäna, så jag böjde ryggen en aning för att få öglan över kanten och släppa den. Det skulle jag inte ha gjort.

I förstone verkade inte något ha hänt, inte mer än att jag blev illamående och vinglig en liten stund. Dagen efter, däremot, vaknade jag S-formad och fick åla mig ur sängen och se fram emot en tid av konvalescens. Som upprepades.

Långt senare blev jag uppringd av en läkare, som jag aldrig hade träffat under behandlingen på sjukhuset. Mannen kallade sig förtroendeläkare hos Försäkringskassan och bedömde, att min skada inte var en arbetsskada. Det hade han kommit fram till utifrån läkarjournalen. Detta gjorde mig så förargad, att jag överklagade. På den tiden var man inte så lättkränkt, men här hade ordet verkligen haft sin plats.

Vad jag inte hade förstått var, att det handlade om pengar. Skadestånd, alltså. Sådant hade inte jag tänkt på. Jag hade ju vårdats och fått sjukpenning alldeles som på räls. Men att den bestämmande läkaren inte ens ville träffa mig men ändå hävda att jag hade något medfödd snedvridning i ryggen, det gjorde att jag överklagade ända upp till Försäkringsöverdomstolen. (Idag kan jag möjligen medge, att jag måhända har någon medfödd snedvridning, men inte i ryggen.)

Det var en nyttig lärdom att se, hur en sådan process går till. Tänk bara att verkmästaren några år efteråt kallar in en till telefonen, i vilken någon jurist i Stockholm vill intervjua en om fallet, och samtalet nästan omöjliggörs av bullret runtomkring.

Hur slutade det då? Tja, två av tre på Försäkringsöverdomstolen gick på min linje, så Försäkringskassan vann alltså. Men lilla jag kom in som god tvåa.

På den tiden var det nog ändå idylliskt. Idag kan folk mötas av besked i den här stilen:

Under ovanstående tid kan du ha rätt till ersättning i form av aktivitetsstöd utvecklingsersättning. Det är försäkringskassan som fattar beslut om ersättning och ersättningsnivå samt ansvarar för att den betalas ut. För att få ersättning ska du varje månad skicka in blanketten Försäkran (FK 5057) till Försäkringskassan. Du kan bli skyldig att betala tillbaka ersättning om du lämnar oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller om du inte anmäler förändringar. Arbetsförmedlingen kan begära att få uppgifter från Försäkringskassan och/eller anordnaren om det du angett på din försäkran. Meddela snarast Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan om du inte kan börja programmet eller om förutsättningarna för detta beslut ändras.

Detta kunde vara taget ur torsdagens film på torsdag: Jag, Daniel Blake. Men den är brittisk (från 2013).

Den 59-årige snickaren Daniel Blake får en hjärtattack, blir sjukskriven och läkaren avråder honom å det bestämdaste från att arbeta. Men den engelska försäkringskassan avslår hans ansökan om sjukpenning och han måste söka jobb. Emellertid kan han inte söka jobb eftersom han är sjuk. Därför får han varken sjukpenning eller söka jobb-bidrag.

Det låter som utförsäkring och fas 3 eller dylikt.

Regissören Ken Loach berättar i en intervju för Rosemarie Södergren om hur de förberett filmen:

Under vår research träffade vi en man som blivit sjukskriven av läkare efter en hjärtinfarkt. När han var hos sin handläggare för att ansöka om bidrag fick han en hjärtattack igen och då fick han sanktioner, avdrag av sitt bidrag, för att han inte kunde medverka under hela intervjun då han fick hjärtattacken…

Ken Loach är över åttio och har gjort dryga femtiotalet filmer för bio och teve. Filmstudion har visat åtskilliga. Innehållet är oftast socialrealistiskt, gärna roligt samtidigt. Ibland tragiskt. Några filmer är våldsamma. Och så någon gång en

dokumentär.

Han slog igenom stort med Kes, falken 1969 och passerade väl kulmen på våldsamheter i Route Irish 2010 för att återkomma två år senare med en rolig film om småbusar och whisky: Änglarnas andel (min whiskyprovande broder blev så förtjust i den, att han tog med den till whiskyprovarföreningen som uppbygglig förströelse).

Det är för övrigt ett vanligt tema på bio. Whisky, alltså. I vilda västernfilmerna kommer revolvermännen efter några dagars ritt genom öken och stäpp in i första bästa bar och »ska släcka törsten« med whisky. Vad säger whiskyprovarna om en sådan kur? Och så hette en av de roligare filmerna i historien Massor av whisky (1949)…

En film om en som misslyckas att söka jobb och vara sjuk på en gång låter inte som veckans action. ­– Men hej, vad man kan bedra sig! Det finns naturligtvis en kvinna med i historien också, och där är dråpligheter mitt i eländet. Loach vet hur en slipsten ska dras. (Och som bakgrundsinformation kan nämnas, att han 2013 gjorde en dokumentär om hur den brittiska samhällsandan efter andra världskrigets slut drev igenom djuplodande reformer såsom allmän och fri sjukvård, men hur den andan i senare tider förbyttes i egennytta, som började rasera vad som byggts upp genom moderna politikers försorg – såväl Winston Churchill som Tony Benn är med i filmen.) Den dokumentären hette just »Andan från 45«, alltså Spirit of ’45. Vilken alltså inte råder längre, i Daniel Blakes England.

Men med Ken Loach har man aldrig tråkigt.

En idé i idet av Björn Forseth

PS

Äventyrliga nyheter från samma dag som nu på torsdag – för hundra år sedan, revolutionsåret 1917

 

Öfvergrepp af ryska

gränssoldater.

___

Beskjuta svenska arbetare

vid Torne älf.

___

LULEÅ, torsdag. Till k. bfhde har från k. bfhdes inspektör i Tornedalen inkommit en rapport, enligt hvilken flottningschefen J. O. Sjöberg anmält att ryska gränssoldater den 24 dennes vid 5-tiden på eftermiddagen aflossat en mängd skarpa skott mot svenska flottningskarlar som förde en timmerflotte i Torne älf samt mot en svensk fiskare A. Fräki från Kuckola, hvilken med sin roddbåt kommit norrifrån och slutit sig till flotten. Kulorna slogo ned rundt omkring flotten, men ingen träffades. Fräki rodde skyndsamt mot svenska landet under fortsatt beskjutning från de ryska soldaterna, hvarvid ett skott gick igenom båten. Det syntes som om Fräki särskildt varit målet för beskjutningen, men skott aflossades mot flotten äfven sedan Fräki rott från denna.

I en rapport från svenska militärbevakningen bekräftas flottningschefens uppgifter, och Fräki har vid förhör äfven lämnat enahanda uppgifter. Han har vidare försäkrat att han icke sedan lång tid tillbaka varit på andra sidan gränsen och icke på något sätt gifvit de ryska soldaterna anledning att misstänka honom för något som kunde berättiga dem att förfölja honom.

Meddelande om saken har lämnats till ryske konsuln i Haparanda.

(Svenska Dagbladet 1917-09-28)

 

Om den gode läsaren undrar över förkortningen k. bfhde, så är det helt enkelt den »kunglige befattningshavande«, det vill säga landshövdingen…

DS