CHALLENGER DISASTER
Nedsättande och upplyftande
Att lansera en teveserie som »bondkomik« – kan det vara hets mot folkgrupp?
En besökare på biblioteket läser i tidningen om »sammanstötningen« mellan turistföretagaren och renskötaren och kommenterar högt:
– Nu ska han åka dit. Vi får inte åka skoter men lapparna – samerna – får göra som de vill.
Den andre vid bordet tiger still. Man ska inte väsnas på bibliotek.
Sveriges Television kör en serie renodlad buskis med titeln Uti bȏgda. Man kan väl säga, att SVT har bredd i sitt utbud. Men denna serie lanseras i trailrar som »bondkomik«. Får man då säga så? Är inte det nedsättande mot en hel yrkeskår, rentav folkgrupp?
I Sverige av idag är det inte många kvar som vuxit upp i det bondesamhälle landet var fram till andra världskriget. Att skriva »bondesamhälle« är ingen värdering, det är ett konstaterande av att befokningen i det dåtida Sverige hölls uppe av bondeklassen. Därav har vi många ord, som börjar med bonde eller bond-, inte alltid så trivsamma: bondånger, bondpermis, bondlurk, bondfångare. Dagens bönder är kanske för få för att upprört kunna göra sig hörda.
Eller så känner vi skillnad mellan det sakligt sagda och det illa menta. Vilket av dem är egentligen »bondkomik«?
Ärade läsare i Kirunatrakten kan kanske vara ovetande om vilka motsättningar som tidigare rådde mellan arbetarklass och bondeklass i Skåne. Den bondehatarkultur som Peps blodsband förmedlade i Fyra tunnlann bedor om dan har undertecknad i sin ungdom hört en skånsk arbetare i fyllan sjunga innan Peps kommit ut med den plattan. Han hade från föräldragenerationen ärvt hatet mot giriga bönder som tog emot AK-arbetare men lät dem bo i spiltor i stället för inne på gården.
Begreppet bonde var för honom något helt annat än en i Tornedalens lantbruk.
Samer är också en liten del av Sveriges i min mening alltför stora befolkning (sex – sju miljoner var mer hanterbart, tycker jag – men det är en annan historia). För begreppet lapp känner vi inte lika säkert skillnad mellan sakligt sagt och illa ment, vilket illustrerades av biblioteksbesökaren ovan, när han (för det var en han) själv utan påpekande från någon annan rättade sitt spontana begrepp »lappar« till »samer«. Han anade väl att han inte var politiskt korrekt, för samerna har till skillnad från bondeklassen faktiskt tagit itu med språkbruket.
När hockeylaget från Kiruna någon gång på åttiotalet spelade mot Luleå i Luleå, skanderade enligt dagspressen publiken »samedjävlar!«. Det lät definitivt inte välvilligt, men den publiken liksom den omnämnde biblioteksbesökaren var politiskt korrekt. Och menade illa ändå.
Poängen är, att vill man illa kan vilket ord som helst få sin klang förstörd. Varken ordet bonde eller ordet lapp har från början haft nedsättande betydelse. Skulle man ändra landskapsnamnet Lappland till Sameland skulle det inte ändra existerande konflikter mer än man minskat klasskillnader genom att döpa om städerska till lokalvårdare.
Men namnet Sameland eller Sápmi kan förstås ändå vara att föredra. Fast gamla texter måste man alltjämt citera ordagrant. Lappkodicillen är ett historiskt dokument som man naturligtvis inte kan ändra namn på, och Bondepraktikan är alltjämt Bondepraktikan.
Och visst kan idag fördömda ord som zigenare ha upplyftande bäring. Nyss nämnda SVT körde 2002 en teveserie av Peter Birro och Agneta Fagerström-Olsson, Den förste zigenaren i rymden. Bara titeln var väl positiv nog.
Därmed har en koppling hittats till torsdagens film på Kiruna filmstudio. Då är det nämligen den 12 april, den internationella bemärkelsedagen för den mänskliga rymdfarten. År 1961 gjorde nämligen Jurij Gagarin sin resa runt jorden och blev den första människan i rymden. Från sovjetisk bemärkelsedag blev den senare internationell, när FN antog den. På hösten 2010 började filmstudion att visa film varje torsdag, och 2012 uppmärksammade Olga i filmstudions styrelse, att den 12 april det året inföll på en torsdag. I Sveriges rymdstad vore det väl konstigt, om inte Kiruna filmstudio skulle visa film på temat rymdfart den dagen varje år, så sedan dess sker det även när det inte är torsdag.
Fast i år infaller Rymdfartens dag återigen på en torsdag, torsdagen denna vecka. Filmen som då visas heter Challenger disaster och är en brittisk spelfilm från 2013, som undersöker vad som orsakade att den amerikanska rymdfärjan Challenger 1986 exploderade efter start med sju personer ombord. Huvudrollen är Nobelpristagaren i fysik Richard Feynman (i William Hurts gestaltning), som ingår i den kommission, som efter katastrofen söker dess orsak.
En idé i idet av Björn Forseth