KVINNAN FRÅN BREST
Konspirationer i vår mitt
Nedtvingade flygplan och fifflande läkemedelsbolag
Det är full pandemi i världen, och samtidigt fullt pandemimotstånd på många håll. Konspirationsteorier om att stängningarna av länder och lokaler bara är till av dolska ekonomiska och politiska motiv sprids.
Mitt i allt detta tvingas ett trafikflygplan ned i Vitryssland, som inte är dess destination. En stark teori är, att en av landets medborgare, ogillad av regeringen och själv bosatt i annat land, skulle plockas från passagerarlistan. Bortrövas. Det gjordes också.
Detta var ett flagrant brott mot Chicagokonventionen av 1944. Flyg ska fritt få ta sig från plats till plats, så länge som färdplan och alla Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAOs) reglementen följs, och statsluftfartyg får inte tvingas till någonting, så länge som de iakttar flygsäkerheten.
Nu var Ryanair Flight 4978 inte något statsluftfartyg utan ett ordinärt passagerarflyg som av uppenbart ogiltiga skäl tvangs ner. Ett piratstreck, skulle man kunna säga. Det var inte som när den ryske passageraren Aleksej Navalnyj 2020 skulle flyga från Tomsk till Moskva och påstås ha blivit förgiftad, att chefspiloten tog sitt ansvar och nödlandade i Omsk, så att passageraren genast skulle komma under vård. En del konspirationteoretiker kopplar ändå samman händelserna.
Det i Vitryssland nertvingade planet väckte med all rätt ett ramaskri bland europeiska och amerikanska makter, bortsett från de inblandade. Därvid har ändå Vitrysslands president kunnat flina under mustaschen och hänvisa till EUs eget handlande 2013.
Vad hände då, då? – Jo, från Moskva avreste den 2 juli 2013 ett antal statsluftfartyg från ett internationellt möte. De innehöll så klart statschefer, det vill säga presidenter eller kungligheter. Alla filmtokiga svenskar har väl pejling på vad flygplanet Air Force 1 är för något. Bolivias motsvarighet hade med sig ombord president Evo Morales på väg hem till La Paz. Det stora landet i norr i hans egen världsdel misstänkte Morales för att smuggla ut visselblåsaren Edward Snowden, som just då gömde sig på flygplatsen Vnukovo i Moskva. Därför fick stormakt A utan vidare fyra stora europiska stater att neka flygplanet överfart, så att det tvangs mellanlanda i Wien. Någon Snowden fanns inte ombord. Men detta piratstreck får ändå inga svenska eller andra europeiska ministrar att göra någon jämförelse.
Dubbla måttstockar låter som ett häftigt synopsis till en spännande film. Hollywood brukar ligga långt framme, men det finns konspirationsfilmer från andra länder också. Hur mycket skulle de vara beredda att betala för ett utkast, månne?
I kulturens värld behöver normalt de skapande krafterna inte huka sig för sina egna ministrars fåfänga. Kanske för att de inte är knutna till landet mer än som inspelningsplats. Stora Hollywoodbolag är numera i japansk ägo och biografkedjorna i kinesisk. Bara de drar in pengar, så.
På SVT Play ligger just nu Filmstudions veckotips Kvinnan från Brest (2016) ute. Den är i linje med konspiratörernas värld, handlar om företag som gör vad som helst för en god aktieportfölj. För trots allt finns det ju korruption i offentlig tjänst och korrupta personer på företag med personligare ambitioner. Den här historien har hänt. Det säger jag, för jag tror på den. Men alltför ofta står det i början av rullarna Based on a true story, dåligt översatt till »Baserad på en sann historia«. Förr stod det »Efter verkliga händelser« i böcker och goda filmöversättningar. Men hur som haver: bara det är sant. Det är det inte alltid, sanningspåståendet har blivit ett försäljningsargument.
Men USA-filmen från 1979 Kina-syndromet ska vara gjord efter verkliga händelser. Kärnkraften var på frammarsch vid den tiden och att ifrågasätta hur den sköttes straffade sig. Visselblåsaren gick upp i rök och verkligheten överträffade sedan dikten: Harrisburg gjorde det som filmen förutspådde, sedan small Tjernobyl och till sist rämnade Fukushima.
Silkwood (US 1983) var något liknande, och en annan modig och driven Svensson (fast på amerikanska) var hon som ståtade med själva filmens titel: Erin Brockovich (US 2000).
Från företags inskränkta dollartörst över till korruption i själva statsförvaltningen: 1976 behandlade den likaledes sannfärdiga filmen Alla presidentens män händelser i USA och gjordes också där. På den tiden ägdes inte bolagen ännu av japaner. Den här filmen om journalisterna som med hjälp av den anonyma visselblåsaren Långt ner i halsen avslöjade Watergateaffären, som fällde en president, var nog inte helt ofarlig att göra, och visselblåsaren gav sig först 2005 till känna.
Alla visselblåsare kanske hedras i tysk-kanadensiska The Whistleblower från 2010, men den utspelar sig i Bosnien och Hercegovina, där en utländsk fredsbevarare avslöjar kvinnoslaveri i FNs sold.
En rysk film från 2017 heter On vam ne Dimon och har förstås inte visats i Sverige, fast den är som en variant av Uppdrag granskning eller Kalla fakta. Men den kommer nog på vanlig teve, vad det lider. Bara innehållet är kritiskt mot rysk politik.
Men här slutar vi med »detta har hänt«-stämpeln. Den skandinaviska Metropia (Sv-No-Dk 2009) är en dyster framtidsvision i tecknad och trickfilmad form. Den har Kiruna Filmstudio (eller Arctic Light Filmfestival) visat!
Visats har dock inte fransk-tysk-engelska The International från 2014. Nu från äkta konspiration till rent äventyr, och den finns i Kiruna filmstudios arkiv! Kanske något för en eventuellt återuppstånden filmstudio till hösten, nu när vi från och med idag får ta in upp till 50 åskådare?
Men under tiden och inför sommaren finns »Kvinnan från Brest« på SVT Play med en livlig danska som hjältinna. Måtte pandemin besegras.
Trevlig sommar!
En idé i idet av Björn Forseth